Sökresultat:
2082 Uppsatser om Kommunalt säkerhetsarbete Implementering - Sida 10 av 139
Livskvalitet hos kvinnor som överlevt bröstcancer : En litteraturstudie
Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig UpptÀckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna pÄ Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuer. BÄda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domÀnen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domÀnen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjÀlpare samt barriÀrer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.
Implementering av Lgr11 : En komparativ studie av implementeringsarbetet pÄ kommunalnivÄ i ett svenskt lÀn.
Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya lÀroplanen Lgr 11.PÄ uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga lÀroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger pÄ huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna pÄ varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer Àn hÀlften av kommunerna i ett svenskt lÀn stÀllde upp pÄ intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte pÄ problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..
"Vi skyddar Sverige och demokratin"
Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.
Kritiska faktorer vid implementering av affÀrssystem
Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och klargöra de kritiska faktorer som teoretiskt finns vid införandet av ett affÀrssystem i en organisation. UtifrÄn dessa faktorer har vi med hjÀlp av sex telefonintervjuer analyserat hur LÀnsarbetsnÀmnden i Norrbotten bedrivit sitt arbete, utifrÄn slutanvÀndarnas perspektiv, vid införandet av ett affÀrssystem. Slutligen har vi genomfört en analys dÀr vi jÀmfört hur LÀnsarbetsnÀmndens implementeringsarbete stÀmmer överens med den teori vi funnit om implementering av affÀrssystem. Resultatet av studien visar pÄ spridda uppfattningar bland personalen. Detta pÄ grund av att utbildningarna har hanterats pÄ olika sÀtt men Àven pÄ grund av att olika individer har olika erfarenheter gÀllande datorer.
FörÀndring förnöjer eller var det bÀttre förr? : En studie om anstÀlldas attityder, upplevda fördelar och delaktighet under en implementering av ISO14001.
Tidigare studier har visat att den inledande fasen Àr den viktigaste för framtida fokus vid enimplementering av ett miljöledningssystem. Denna studie har studerat hur förhÄllandet mellanupplevda fördelar, delaktighet och attityder förÀndras vid en implementering avmiljöledningssystemet ISO 14001. Studien undersökte Àven hur attityderna, och indirekt de andranÀmnda faktorerna, pÄverkar förÀndringsmotstÄndet/-benÀgenheten. För att svara pÄ dettareviderade vi Giangreco och Pecceis (2005) tvÄfaktorsmodell, baserat pÄ tidigare forskning. Detinsamlade materialet kommer frÀmst frÄn intervjuer av de anstÀllda pÄ ett litet företag.
ImplementeringssvÄrigheter ? frÄn ett organisationsorienterat perspektiv och ett systemleverantörsperspektiv
I dagens samhÀlle Àr systembyte inte nÄgonting nytt och begreppet inte speciellt frÀmmande. Detta Àr en daglig hÀndelse ute hos organisationerna. Anledningarna till att ett systembyte sker hos en organisation Àr oÀndliga, men nÄgra tydligt framtrÀdande aspekter finns. Idag sÄ Àr effektivitet mycket viktigt och det Àr ofta en kategori som man vill höja i och med att man byter eller förnyar systemet. Det ska gÄ fortare och ge mer.
Hur bra Friends Àr vi egentligen? : En studie av samarbetet mellan företaget KASK och deras sponsrade varumÀrkesambassadörer
AbstraktGenom kvalitativa fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumÀrkesprofilen och dess anstÀlldas Äsikter cirka tre Är efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta Àr en fallstudie dÀr studiens resultat bygger pÄ ett intervjutillfÀlle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frÄgestÀllningar berör anstÀlldas identifikation och upplevda mervÀrde av det nya interna varumÀrket. Studien tillÀmpar identitets- och mervÀrdes teorier inom varumÀrkesarbete som förklarar hur varumÀrken kan pÄverka.
Att möta omvÀrldens krav : Om implementering av LÄgaffektivt bemötande i en förvaltning för funktionsstöd
In today's social work there is an ambition to work evidence-based in order to improve quality and competency in business. This study is made in a disability administration which has introduced a common approach towards users for all employees. The approach is called low arousal approach. The purpose of the study is to investigate how a method takes hold and implements within an organization. The empirical data is analyzed by theories of professionalization, idea dissemination and translation.
Implementering av lean pÄ en informationsprocess i en produktutvecklingsmiljö : En fallstudie pÄ Saab AB
Denna studie behandlar implementering av lean pÄ en informationsprocess för fel- och avvikelserapportering i produktutvecklingen hos Saab AB, under affÀrsomrÄdet Security and Defence Solutions (SDS) och sektionen Command & Control Systems (C2S). MÄlet med studien Àr att genom kartlÀggning av informationsflödet analysera hur leanfilosofi och leanmetoder kan implementeras för att utvÀrdera och förbÀttra informationsprocesser samt vilket problematik som finns förknippat med detta och kan avhjÀlpas av detta. Studiens mÄl Àr Àven att analysera hur mÀtetal kan anvÀndas för att mÀta effektivitet och att se vilka potentiella risker som finns förknippat med detta samt sÄ Àr mÄlet att analysera hur ett företags organisationskultur pÄverkar flödet i informationsprocessen samt en implementering av lean.Uppgiften löstes genom att skapa en gedigen kunskap inom omrÄdet genom teoretiska kÀllor och simultant sÄ utfördes en omfattande fallstudie med 21 kvalitativa intervjuer som huvudsaklig bas dÀr flera perspektiv framkom som bidrog till en övergripande kartlÀggning över informationsflödet. Det empiriska materialet analyserades gentemot det teoretiska ramverket, dÀr Likers 14 identifierade principer för implementering fungerat som utgÄngspunkt, vilket ledde fram till att ett flertal slutsatser kunde dras.Slutsatserna sammanfattas och illustreras i en figur som pÄvisar den generella problematik som behöver begrundas vid ett införande liknande det analyserade. I figuren belyser vi slutsatsen att företagskulturen genomsyrar varje steg av implementeringen av lean och att det första steget mÄste vara att se till sÄ att kulturen Àr mottaglig för implementeringen och den förÀndring det innebÀr.
Alla kan inte allt : en kvalitativ studie kring implementeringen av
Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. MÄlet med dessa förordningar Àr att sÀkerstÀlla sÀkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet sÀkra livsmedel bygger i sin tur pÄ strategin frÄn jord till bord dÀr EU: s mÄl Àr att livsmedel ska behandlas pÄ ett sÀkert sÀtt i hela produktionskedjan till försÀljning. Det Àr i nulÀget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och mÄlet Àr att livsmedel ska vara lika sÀkra var man Àn befinner sig inom EU: s grÀnser. Uppsatsen syfte Àr att analysera hur lÄngt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus pÄ utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping)..
Implementering av ett ekonomiskt informationssystem ur ett anvÀndarperspektiv: en flerfallstudie av e-Handel i kommunal verksamhet
Den kommunala verksamheten har under de senaste Ären genomgÄtt en hel del förÀndringar och med hjÀlp av ny teknik har arbetsprocesser och arbetssÀtt effektiviserats. NÀr en kommun beslutat att implementera ett ekonomiskt informationssystem ÄterstÄr det att förankra förÀndringen i organisationen. Denna förankring har dock visat sig vara oerhört viktig eftersom implementeringen pÄverkas av en mÀngd olika faktorer. Problem uppstÄr ofta vid implementering pÄ grund av att allt för mycket fokus riktas mot de tekniska delarna. Att implementera ett ekonomiskt informationssystem handlar inte om teknik, datorer eller nÀtverk.
Corporate Social Responsibility : En studie om hur CSR kan mÀtas
Inledning Corporate Social Responsibility har under senare Är uppmÀrksammats allt mer, inte minst inom energibranschen som blivit kritiserad för sin stora miljöpÄverkan. ArbetssÀttet med CSR leder till en ökad samhÀllsnytta men allt fler företag vÀljer ocksÄ att arbeta med konceptet i förhoppning om ökad lönsamhet. Genom att koppla ihop CSR med företagets övergripande strategier skapas förutsÀttningar för samhÀlls- och affÀrsnytta. Trots att CSR blivit ett allmÀnt accepterat uttryck rÄder dock en begreppsförvirring om vad konceptet faktiskt innefattar. Syfte Studiens syfte Àr tvÄfaldig; dels Àmnar studien konkretisera konceptet CSR för att studera hur kommunalt Àgda energibolag kan arbeta med prestationsmÀtning för intern styrning av CSR-Ätaganden, dels Àmnar studien bistÄ Nogap med förslag för vilka prestationsmÄtt som skulle kunna anvÀndas i deras koncept HÄllbar lönsamhet. Metod Studien tog i ett ursprungsskede form av en litteraturstudie vilken mynnade ut i en konceptuell modell och en teoretisk referensram. Modellen lÄg sedan till grund för fördjupad förstÄelse av CSR inom tre kommunalt Àgda energibolag.
Förvaltningen och verkligheten : Ett implementeringsperspektiv pÄ verkstÀlligheter av utvisningsdomar i brottmÄl
 I det föreliggande arbetet undersöks dels huruvida verkstÀlligheten av domstolsbeslut gÀllande utvisning med Äterreseförbud omgÀrdas av nÄgra implementeringsproblem, dels av vilken karaktÀr dessa Àr och ur vad de Àr sprungna. Undersökningen, som Àr inom ramarna för det som brukar kallas policyanalys, sker med utgÄngspunkt i en teoretisk modell som tar hÀnsyn till tre olika typer av generella villkor som mÄste vara uppfyllda för att en lyckad implementering av ett överordnat beslut skall kunna sÀgas vara för handen. Studien bygger pÄ en numerÀr genomgÄng av alla utvisningsÀrenden  som handlagts av Polismyndigheten i VÀsternorrlands lÀn under en femÄrsperiod, samt pÄ intervjuer med tillÀmpare pÄ olika nivÄer. Syftet med arbetet Àr att svara pÄ frÄgorna: finns implementeringsproblem i den studerade kontexten? Om sÄ Àr fallet, vilken karaktÀr har problemen och vad Àr det som gör att de uppstÄr? .
Finns det nÄgra skillnader mellan Socialdemokraterna och Moderaterna? : en studie om kommunalt sjÀlvstyre pÄ lokal och nationell nivÄ
The Social Democratic Party and the Moderate Party are two parties with different ideological background. The parties have different opinions in issues of public and private matters. The Social Democratic Party profiles it self, through the local and national party programs, as a party for solidarity and security. The Moderate Party, on the other hand, profiles it self through their programmes as a party with a possibility for the individual to shape his or her own life. Through a survey on members in the local government, and two key persons at national level, the view of municipal self-government has appeared.
Implementering av CRM : UtifrÄn ett vÀrdeskapande perspektiv
SammanfattningTitel: Implementering av CRM utifrĂ„n ett vĂ€rdeskapande perspektiv NivĂ„: Examensarbete för kandidatexamen i Företagsekonomi med inriktning marknadsföring skriven pĂ„ Högskolan i GĂ€vle Författare: Anna Strandberg & My Ăsth Handledare: Lars-Johan Ă
ge, Jonas Molin & Jens Eklinder Frick Datum: Maj, 2014 Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett vÀrdeskapande perspektiv skapa förstÄelse för hur företag implementerar CRM. Metod: Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer och som en följd av detta Àr denna studie av en kvalitativ karaktÀr. VÄra respondenter arbetar pÄ företag som jobbar med CRM. Insamlad data Àr analyserad med analysmetoden Well Grounded Theory. Resultat & slutsats: Vid ett vÀrdeskapande perspektiv arbetar företagen med ett kundfokus samt en stÀndigt vilja att skapa förstÄelse för sina kunder. Studien visar att företagen poÀngterar vikten av att lÀra kÀnna sina kunder och fÄ dem att bli lojala, som ett sÀtt att skapa vÀrde. Ledningen bör involveras och agera föredömligt vid implementeringen av CRM och pÄ sÄ sÀtt skapa goda förutsÀttningar. Förslag till vidare forskning: NÄgot som varit Äterkommande under studiens gÄng frÄn respondenterna har varit engagemang och acceptans vid implementeringen av CRM.