Sök:

Sökresultat:

21888 Uppsatser om Kommunalt miljöarbete - Sida 27 av 1460

Hur ska man lyckas starta upp ett tematiskt arbete pÄ gymnasienivÄ

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningengör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.Om lÀraren dessutom lÄter eleverna arbeta med teman som ar vÀsentliga för deras liv ochframtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns nÀr lÀrare arbetartraditionellt. Jag kommer att göra ett arbete pÄ min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. Dehar lÀnge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vÀgar för att startaupp ett sadant samarbete mellan lÀrarna. Jag kommer att intervjua bÄde lÀrarna pÄ skolan ochsedan tillsammans med en grupp pÄ skolan ska jag utveckla denna plan..

HÄllbarhetscertifieringssystem och kommunalt hÄllbarhetsarbete :  

The municipalities of Sweden have a great responsibility when it comes to adapt the physical planning to a more sustainable development. The development of the society depends upon the growth of new communities and other public services, but to build new communities in a long-term sustainable manner you need good methods and guidance. This study presents four sustainability certification scheme intended to improve and adapt the planning, implementation and performance of new communities and infrastructure project to more sustainable methods based on economic, ecological and social sustainability. These systems are the latest versions of environmental classifications and similar rating schemes, but with a broader focus since they also include the social aspect of sustainability.This study aims to investigate what role sustainability certification schemes can play in local planning for sustainable development. The study compares the certification systems criteria to the tools and goals that the Swedish municipalities have been provided with, to lead efforts towards a more sustainable society.

Vad Àr vÀder? - en undersökning bland yngre barn

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ och undersöka barns förestÀllningar och intresse för vÀder. Det viktigaste med vÄrt arbete var inte att lÀra barnen nya saker om vÀder utan mer att barnen skulle fÄ positiva erfarenheter med att arbeta med naturvetenskap. För att kÀnna oss förbereda ville vi skriva en del i arbetet om de olika omrÄdena vi valt: vind, Äska, regn, sol och moln. I undersökningen har vi anvÀnt oss utav kvalitativ metod, dÀr bÄde barn och pedagoger har blivit intervjuade. Barnen fick frÄgor om vÀder och pedagogerna fick frÄgor om tematiskt arbete, naturvetenskapligt arbete och miljöns betydelse för lÀrande Vi valde att arbeta tematiskt fem veckor pÄ tvÄ olika förskolor med naturen som nÀrhet.

Med separation i bagaget : En kvalitativ studie om adoption ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv

Antologin bestÄr av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. TvÄ av de tre bidragen inriktar sig pÄ lastbilschaufförer och privatrÄdgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar pÄ hur det Àr att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det fÄr för individen. I anslutning till vÄra frÄgeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fÀltarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som dÀrefter analyserats med hjÀlp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin.

Fick dom arbete?Vad upplever flyktingar vara ledande till arbete? Arbete! Vad dÄ för arbete?

Arbete ses som kungsvÀgen till en lyckad integration. TrollhÀttans Stads tvÄÄriga introduktionsprogram för nyanlÀnda flyktingar bygger pÄ en arbetslinje med mÄlet att flyktingarna ska komma i egen försörjning efter avslutad introduktion. VÄrt syfte med studien Àr att titta pÄ vilka faktorer som pÄverkat eller pÄverkar flyktingarnas möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Vi inriktar oss pÄ faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och nÀtverk samt individens egna och myndigheternas insatser. FrÄgestÀllningar vi utgick frÄn var vilka personliga resurser som ger arbete samt vilka insatser flyktingarna upplevde har betydelse för att fÄ arbete.Vi valde att jobba med en kvantitativ metod, beroende pÄ att det som efterfrÄgades av TrollhÀttans Stads Integrationsenhet var en totalundersökning av vilka som fÄtt arbete/sysselsÀttning efter avslutad introduktion.

Skönlitteratur i undervisningen

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning pÄ tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den pÄ arbete med fÀrdigproducerat lÀromedel. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse lÀsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lÀrare, observerat undervisning hos tvÄ lÀrare, samt lÀst litteratur relevant för vÄrt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men pÄ vilket sÀtt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fördelar med att lÄta skönlitteratur ingÄ i tematiskt arbete i undervisningen.

LSS-handlÀggning i förÀndring : Hur en praxisförÀndring hanteras av svenska kommuner

2009 kom det en regeringsrÀttsdom som innebar en praxisförÀndring vid handlÀggning av personlig assistans. Domen innebÀr en mer restriktiv hÄllning till matsituationen som grundlÀggande behov vid beslut om rÀtten till personlig assistans. PraxisförÀndringen medförde att fler personer Àn tidigare förlorade sin rÀtt till assistansersÀttning enligt lagen om assistansersÀttning (SFS 1993:389) (LASS) och blev istÀllet hÀnvisade till den kommunala hjÀlpapparaten. Syftet med enkÀtundersökningen var att kartlÀgga hur svenska kommuner och stadsdelsförvaltningar hanterar praxisförÀndringen. Denna uppsats baseras pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning. Undersökningen genomfördes med ett webbaserat enkÀtprogram.

FörÀndringen av den demografiska strukturen i avflyttningskommuner : tre exempel

Som alla andra i-lÀnder möts Àven Sverige av enorma demografiska förÀndringar. Vilever allt lÀngre, fÄr allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till nÄgracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVÀsteuropa liknande skepnader. Men i motsats till lÀnder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for nÄgra Är sen under reproduktionsnivÄn, sÄ att nedgÄngenav födelsetalet Àr i dagens Sverige inte Àn sÄ dramatiskt som t.ex. i Tyskland, dÀrantalet födelser under den sista 40 Ärena halverades.

Detaljplan med enskilt huvudmannaskap för allmÀnna platser : planering kontra genomförande

I denna studie har vi utrett om genomförandet av allmÀnna platser inom detaljplanelagda omrÄden med enskilt huvudmannaskap utförts i enlighet med kommunens intentioner. Studien baserades pÄ elva detaljplaner inom tre kommuner i VÀstra Götalandsregionen dÀr planhandlingar granskats och jÀmförts med de förrÀttningar som skett pÄ omrÄdena. Slutligen besiktigades ocksÄ omrÄdena för att se hur det blev i verkligheten. Granskningen visade att kommunernas intentioner har följts överlag men avvikelser förekommer. Vi kom fram till att enskilt huvudmannaskap kan vara en fungerande lösning för att sÀkerstÀlla kommunens intentioner om de anvÀnder sig av planbestÀmmelser för att reglera utformningen av allmÀnna platser i detaljplan.En kortare studie av aktuell lagstiftning visar att kommunerna fÄr anvÀnda sig av planbestÀmmelser pÄ allmÀn plats vid enskilt huvudmannaskap i samma grad som kommunen skall anvÀnda sig av dessa vid kommunalt huvudmannaskap.Med ett kommittédirektiv som bakgrund, dÀr det b.la.

Skolsköterskans hÀlsofrÀmjande arbete med psykisk hÀlsa hos skolungdomar

Psykisk ohÀlsa har successivt ökat och blivit ett av de största folkhÀlsoproblemen i samhÀllet. SkolhÀlsovÄrden Àr en del av samhÀllets folkhÀlsoarbete, dÀr skolsköterskan har en viktig roll med sitt hÀlsofrÀmjande arbete kring skolungdomars fysiska och psykiska hÀlsa. En pilotstudie genomfördes för ta reda pÄ hur skolsköterskor arbetar hÀlsofrÀmjande med skolungdomars psykiska hÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor beskriver och upplever sitt hÀlsofrÀmjande arbete med psykisk hÀlsa hos skolungdomar. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Heterosexuell normativitet & socialt arbete : om relationen mellan normativa strukturer och social förÀndring

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Örebro och Opole, lika som bĂ€r? : - En komparativ studie av miljöarbetet i tvĂ„ medelstora stĂ€der i Sverige och Polen

MÄnga av dagens miljöproblem Àr kopplade till urbana omrÄden. I strÀvan efter att nÄ enekologisk hÄllbar utveckling Àr det av stor vikt att stÀderna för ett aktivt miljöarbete. Sedan1970-talet har EU arbetat med miljöfrÄgor och utarbetat flera strategier för hur en hÄllbarstadsmiljö ska uppnÄs i Europas stÀder. Under senare Är har allt fler av lÀnderna i Europaanslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemslÀnderna. Förmedlemsstater inom den Europeiska unionen som Ànnu inte har ett vÀlutvecklat miljöarbetehar EU en viktig roll att spela.

LÀrarnas arbete med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Vad kan skillnader i motivation bero pÄ? : En undersökning av tvÄ avdelningar inom ett industriföretag

Inom en industri visade det sig i den Ärliga medarbetamÀtningen att i pÄstÄendet ?Jag Àr motiverad i mitt arbete? var det en avdelning som hade en stor andel som instÀmde i pÄstÄendet medan pÄ en annan avdelning var det ytterst fÄ som instÀmde i pÄstÄendet. DÀrför ville företaget fÄ det nÀrmare undersökt vad denna skillnad i motivation kunde bero pÄ. Syftet med studien var att genom en totalundersökning av tvÄ arbetsgrupper, ta reda pÄ hur de anstÀlldas instÀllning till arbete generellt, vilka förvÀntningar de hade pÄ arbete och hur de sÄg pÄ det arbete som de har idag för att undersöka om detta kunde förklara skillnader i motivation mellan de tvÄ arbetsgrupperna. Data samlades in genom en enkÀt.

Uppslag - En projektredogörelse om att skapa ett lÀromedel som frÀmjar tematiskt arbete

VÄr projektredogörelse beskriver utformandet av ett lÀromedel som frÀmjar problemorienterat tematiskt arbete i kurserna Svenska A och Svenska B pÄ gymnasiet. VÄr intention har varit att lÀromedlet ska ha en erfarenhetspedagogisk utgÄngspunkt och att uppgifterna ska vara tydligt kopplade till kursplanernas mÄl. Vi har stÀllt oss frÄgorna: ?Hur kan man gÄ till vÀga för att skapa ett undervisningsmaterial dÀr problemorienterat tematiskt arbete frÀmjas?? och ?Kan man arbeta erfarenhetspedagogiskt och samtidigt uppfylla lÀroplanens mÄl??. Vi har valt att utforma vÄrt undervisningsmaterial i form av en lÀrarhandledning. Vi har försökt att göra materialet flexibelt genom att t.ex.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->