SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

The first aim of this study is to examine what the differences are between the Classic directive (directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of 31 March 2004 on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts) and the Revised Classic directive (directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC) when it comes to social considerations in public procurement. The second aim is to examine if the revision of the directive has solved the prior existing problems regarding social considerations in public procurement. In this paper a traditional European legal method is used. The examinations show a number of things, including the Revised Classic directive involving codification of case law, references to other sources of law and some clarified rules as well as new provisions. The regulations regarding reserved contracts, technical specifications, and selection criterion are satisfied in the Revised Classic directive.

Den europeiska internationella privaträtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillämpar för att fastställa en juridisk persons nationalitet är inte harmoniserad. Inom EU står följaktligen inkorporerings- och sätesprinciperna mot varandra. De länder som tillämpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den också kallas, avgör frågan om bolagets rättsliga hemvist utifrån var bolaget är registrerat. I de andra staterna som utgår ifrån sätesprincipen, avgörs istället frågan utifrån var bolaget har sitt faktiska säte.Den europeiska internationella privaträttens relation till EU-rätten är genomgående stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om åtgärder för att säkerställa förenlighet mellan tillämpliga bestämmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, särskilt när det är nödvändigt för att den inre marknaden ska fungera väl.

Inom EU pågår ett arbete som syftar till att åstadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rådet är det nödvändigt att med kraftfulla och gemensamma insatser från EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och därigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning är särskilt betungande för små och medelstora företag. Av EG-rättens fjärde bolagsdirektiv framgår att alla bolag som huvudregel ska genomgå revision.

Riskkapitalbolag är bolag som inriktar sig på att satsa kapital i andra företag för att utveckla dem och sedan sälja dem vidare. Den genomsnittliga investeringsperioden för ett riskkapitalbolag är mellan tre till fem år. Investeringen av så kallade portföljbolag sker vanligtvis genom att samla ihop kapital från bland annat investerare, oftast i en sluten fond. Livslängden på dessa fonder är cirka 10 år. Utöver kapitalet från investerarna använder sig riskkapitalbolag även av räntebärande företagsobligationer, banklån och efterställda lån.

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling där parterna i målet är ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvärderingen av anbuden varit bristfälliga, misstag har gjorts i arbetsgången och ett dåligt juridiskt språk har använts. Vi anser att detta troligen beror på kompetensbrist när det gäller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan råda vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstånd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare är det enligt oss viktig att poängtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrågningsunderlag och vid utvärdering av anbud..

Abstract: The purpose of this study is to examine whether companies listed at Nasdaq OMX Stockholm (Stockholmsbörsen) sanctioned by the legal unit Nasdaq OMX Disciplinary Committee (Disciplinnämnden), could be distinguished from the remaining companies that have not been sanctioned. As Stockholmsbörsen is the most influential unit when trading shares in Sweden, listed companies need to behave in legal aspects. Actions and decisions that affect investors do also influence the listed companies and their performance. Some companies might be tempted to manipulate financial statements and public information to retain stakeholders; other miss to report properly without being fraudulent. To control this, the legal unit Disciplinnämden is introduced.

Detta arbete är baserat på kunskaper jag samlat på mig under de tre år jag har studerat på gsCEPT, LTU i Skellefteå, samt under min period som praktikant på Dreamfield. Dreamfield är ett Skellefteåbaserat post-produktions bolag som till största del arbetar inom reklam. Mina arbetsuppgifter har främst inneburit compositing inom reklam..

Denna uppsats har försökt att hitta orsaker till varför de kvinnliga revisorerna är lågt representerade i börsnoterade bolag. I uppsatsens inledande skede använde vi oss utav en enkätundersökning för att skapa oss en bild av intresset för auktorisation bland kvinnliga ekonomstudenter. För vår primära datainsamling använde vi oss både av personliga, semistrukturerade intervjuer och intervjuer per e-post. Vi har intervjuat kvinnliga auktoriserade revisorer som verkar på de fyra största revisionsbyråerna i Stockholm och gjort intervjuer per e-post med revisorer som tidigare varit verksamma på någon av dessa byråer. Vi har även intervjuat personer som inte är verksamma inom revisionsbranschen, men har intressanta synpunkter om området.

Syftet med denna uppsats är att få förståelse för svenska auktoriserade revisorers inställning och förhållande till revisionsutskott. Målet är också att klarlägga vilken betydelse revisionsutskotten, enligt revisorn, har på den svenska kapitalmarknaden och i det svenska näringslivet. Ytterligare ett syfte med studien är att undersöka om revisorerna anser att revisionsutskotten bidrar till ökad tillit och ett ökat förtroende på den svenska kapitalmarknaden. Metoden som har använts har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Informationen till studien samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer med svenska auktoriserade revisorer.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Hyressättning är föremål för diskussion eftersom det idag finns förslag till ny hyressättningsmodell som kallas Stockholmsmodellen.Idag existerar bruksvärdessystemet som innebär att två lika lägenheter ska ha likvärdig hyra och om tvist uppstår finns bestämmelser som reglerar detta. Bruksvärdeshyra innebär att hänsyn tas till fastighetens och lägenhetens standard, utrustning i lägenheten och gemensamma utrymmen. De flesta hyrorna förhandlas kollektivt mellan hyresvärden och hyresgästorganisationen. Hyresregleringslagen tillkom 1942. Bruksvärdessystemet infördes 1968.

Syftet var att undersöka vilken roll rättvisa, stöd och personlighet spelar för medarbetares åsikter om övertalighetsarbete samt om dessa åsikter skiljer sig åt beroende på övertalighetskontakt eller anställningsposition. Totalt besvarades 127 av 391 enkäter (33%). Populationen utgjordes av övertaliga, chefer och 11% av övriga medarbetare i en västsvensk kommun. Uppfattning om hur rättvist övertalighetsarbetet varit och om stöd erhållits från organisationen bidrog signifikant till att förklara variansen i hur nöjda de övertaliga var med övertalighetsarbetet. De övertaliga ansåg att rättvisa och stöd tillämpats i lägre grad än övriga medarbetare och chefer ansåg.

Denna studie utreder ifall big bath förekommer i företag på Stockholmsbörsen. Big bath är en form av resultatmanipulering där ledningen justerar resultatet för att gynna sina egenintressen genom att exempelvis göra stora nedskrivningar. Tidigare studier har bevisat att big bath förekommer när det sker förändringar i företags ledning. Undersökningens syfte var att studera om verkställande direktörer i svenska börsnoterade bolag genomfört stora nedskrivningar av immateriella tillgångar under sitt första år som ledare för bolaget. Om så var fallet tyder det på att VD:n genomfört ett big bath ett år för att gynna kommande års resultat.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.