Begreppet värdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta värdefrågor. Värde-grundens begrepp kan skapa förvirring av de grundläggande och bestämda värdering-arna vilket kan uppfattas som oklara och skapa problem i organisationen. En gemensam värdegrund får människor att känna delaktighet och skapa en gemenskap. En gemen-skap och blandning av både kvinnor och män förespråkas av räddningstjänsten men har mötts av protest av vissa som uttryck; "Kvinnor är inte lika bra brandmän som män" (Vikström, 2013). Syftet är att undersöka hur räddningsförbund integrerar, uppfattar och arbetar med värdegrund i organisationen.

Studiens syfte var att synliggöra elevers erfarenheter av att vara i läs- och skrivsvårigheter och lyfta fram det som de upplevt genom åren i skolan, hur deras motivation och självbild påverkats och hur de hanterat sina svårigheter. Syftet preciseras i följande frågeställningar: ? Hur upplever elever i läs- och skrivsvårigheter sin skolsituation?? Hur upplever eleverna att läs- och skrivsvårigheterna påverkat deras skolmotivation?? Hur upplever eleverna att läs- och skrivsvårigheterna påverkat deras självkänsla?? Hur har eleverna hanterat svårigheterna?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av pedagoger i skolan?? Hur upplever eleverna att de fått hjälp i sina svårigheter?Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats. Analys och tolkning vilar på en hermeneutisk grund där det insamlade materialet analyseras i en process som pendlar mellan helhet och del, teori och empiri, mellan då, nu och sedan för att få en djupare förståelse. I studien användes halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som Kvale (2009) menar är ett sätt att förstå teman i den intervjuades värld ur dennes eget perspektiv.

Detta examensarbete är ett led i de ansträngningar som görs för att underlätta fiskvandringen i Tvärån. Tillsammans med restaurering av åns förlopp ska vattenkvaliteten förbättras. Västerslätt industriområde är Umeås största och äldsta industriområde. Industriområdet som är beläget väster om staden har Tvärån som recipient för hela områdets dagvatten. Idag finns ingen rening av vattnet men tidigare undersökningar har visat att dagvatten från Västerslätts industriområde innehåller förhöjda halter av föroreningar.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning från lärares perspektiv på konflikter på gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom området för att kunna ställa det i jämförelse med studien. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där två kvinnliga samt två manliga lärare intervjuades. De deltagande har arbetat som lärare i minst fem år och de är verksamma inom två olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar båda att det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka utvecklingen av en konflikt mellan lärare och elev. Brist på kommunikation då lärare och elever kan missförstå varandra är en orsak.

Rapporten är ett resultat av en undersökning som initierades av att man i Motala kommun ville sluta använda sig av kloramin för dricksvattendesinfektionen vid sitt ytvattenverk i Råssnäs. Man ville utesluta ammoniak vid dricksvattenframställningen och övergå till att enbart desinficera med hypoklorit. Råssnäs tar sitt råvatten från Vättern och det färdiga vattnet distribueras sedan upp till 30 km från verket. I samband med att man ville göra förändringen var man intresserad av att veta hur man utför desinfektion vid andra vattenverk med liknande förutsättningar d.v.s. råvatten från Vättern och långa distributionsvägar.

Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrätter för att möta efterfrågan på marknaden.Bostadsbristen grundas i en för låg hyresrättsproduktion med höga kostnader och enständig befolkningstillväxt. Bristen leder till att människor behöver ta både andra- ochtredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. Mångamänniskor är på grund av olika sociala och ekonomiska förutsättningar hindrade från attäga sin fastighet och alternativet är att bo i hyresrätt. 135 Svenska kommuner uppger idagatt det finns brist på bostäder i deras områden och det är en ökning sedan 1990-talet. Detkommer att behövas 50 000 nya lägenheter i 16 år framåt för att få bukt med bristen påbostäder.

När företag ska besluta var man ska etablera sin verksamhet finns det en rad olika lokaliseringsfaktorer som spelar in: bland annat närhet till marknader och andra företag, platsens kostnad och infrastruktur, tillgång till rätt arbetskraft, statlig påverkan samt företagsklimat och livskvalitet. Angered, som är Göteborgs mest segregerade stadsdel, har en väldigt hög arbetslöshet och få arbetstillfällen inom den privata sektorn. För arbetssökande i segregerade bostadsområden är närhet till arbetsmarknaden viktigt för chanserna till att få jobb och Angered behöver därmed göras mer attraktivt för företag.Den här studiens syfte var att undersöka hinder och drivkrafter för lokalisering av arbetstillfällen inom den privata sektorn i Göteborgs segregerade stadsdel Angered. Uppsatsens frågeställningar var:1. Vilka är de främsta orsakerna bakom bristen på arbetstillfällen inom den privata sektorn lokaliserade i Angered?2.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv.Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan?Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning?MetodStudien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning från åtta elever som kommer från olika delar i Sverige: Stockholms län, Östergötlands län & Skånes län. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade läst idrott och hälsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda.

SammanfattningKommunernas befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. är ett resultat av den praxis som Regeringsrätten (RegR) utarbetat under många är vad gäller den kommunala kompetensen.Som huvudregel gäller att kommunerna inte har tillträde till det egentliga näringslivets område. Dock har RegR tillerkänt kommunerna rätt att allmänt främja näringslivet. Sedan KL från 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st.

Kommunala stöd till enskilda näringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebär en ineffektiv användning av offentliga medel. Stödåtgärderna kan ta sig i uttryck på vitt skilda sätt; det kan röra sig om allt från underprisförsäljningar av fastigheter till kommunal borgen. På senare tid har problemet uppmärksammats i samhällsdebatten och det finns flera fall där kommunala stödåtgärder har ifrågasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremål för laglighets¬prövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut också underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhåller kommunalt stöd får en betydande fördel jämfört med övriga konkurrenter på marknaden.

SammanfattningKommunernas befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. är ett resultat av den praxis som Regeringsrätten (RegR) utarbetat under många är vad gäller den kommunala kompetensen.Som huvudregel gäller att kommunerna inte har tillträde till det egentliga näringslivets område. Dock har RegR tillerkänt kommunerna rätt att allmänt främja näringslivet. Sedan KL från 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st.

BakgrundI Sverige finns 9850 mil väg som är statligt ägd och 4160 mil kommunalt ägd väg. Av dessa består 80 % av asfalterat underlag. Det innebär att den offentliga verksamheten i Sverige omsätter stora mängder asfalt, både i form av nyanläggning av vägar samt underhåll av gamla vägar. Det finns också en stor privat asfaltmarknad, främst bestående av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter är en stor men ännu outforskad del av marknaden.SyfteUndersökningen hade till syfte att undersöka och jämföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt.

En genomsnittlig villa på 149 m² i Sverige med direktverkande el för uppvärmning använder ungefär 23980 kWh el per år. Av detta så står uppvärmningen för ungefär 13480 kWh, eller 90,5 kWh/m². Att minska denna energianvändning är gynnsamt både för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus på ungefär 161 m² med energisnål utrustning, luftvärmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfångare så kan elanvändningenminskas med ungefär 20170 kWh per år, till en användning på ungefär 4900 kWh per år.Vad uppvärmningen beträffar så är detta en minskning från 14570 kWh (90,5kWh/m²) till ungefär 1400 kWh (9,4 kWh/m²). Skulle huset användas som ett fritidshus under åtta månader per år, så skulle elanvändningen bara hamna på ungefär 2500 kWh, vilket iförhållande till den uppskattade energianvändningen på 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebär en minskning på ungefär 7535 kWh. För värmens del så innebär detta en minskning från 3035 kWh (18,85 kWh/m²) till ungefär 256 kWh (1,6 kWh/m²).Varmvatten kan fås från solfångare.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hållplatser på en föreslagen spårvägssträcka mellan Helsingborg och Höganäs i nordvästra Skåne. Det huvudsakliga syftet är att utforma hållplatsmiljöer och färdvägar på ett så tillgängligt, trafiksäkert och tryggt sätt som möjligt. Hänsyn tas även till befintliga och nya utbyggnadsområden samt spårvägens resandeunderlag. Den för spårväg föreslagna kuststräckan kallas Höganässtråket och här ligger finns förutom Helsingborg och Höganäs även tätorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. Spårvägens sträckning är i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spårvägen bör gå centralt genom samtliga tätorter så att resandeunderlaget blir så högt som möjligt.