Bakgrund och problematisering: Med utgångspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte är att ses som tillräckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer på kommunnivå ser på uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare också analysera hur den kommunala revisionen skulle påverkas av en konstruktion där revisionsenheten flyttades längre ifrån kärnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras både det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försäkra sig om en tillräckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Den svenska byggbranschen beskrivs många gånger som en oligopolmarknad med låg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsätter priserna på bostäder i Stockholm stad att öka. I Sverige gäller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rådande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har på medelstora byggföretag i Stockholm med avseende på konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens längd har på kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frågeställningar använder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Den svenska byggbranschen beskrivs många gånger som en oligopolmarknad med låg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsätter priserna på bostäder i Stockholm stad att öka. I Sverige gäller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rådande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har på medelstora byggföretag i Stockholm med avseende på konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens längd har på kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frågeställningar använder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Den svenska byggbranschen beskrivs många gånger som en oligopolmarknad med låg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsätter priserna på bostäder i Stockholm stad att öka. I Sverige gäller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rådande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har på medelstora byggföretag i Stockholm med avseende på konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens längd har på kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frågeställningar använder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Skollagen är det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rätt till stöd och likvärdiga förutsättningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid är lätt att omsätta skollagens krav på att alla elever ska få stöd i en verklighet där den kommunala budgeten ofta sätter ramarna och har tolkningsföreträde i verksamheten. Den här studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingår det att garantera att skollagen efterföljs.

Skollagen är det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rätt till stöd och likvärdiga förutsättningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid är lätt att omsätta skollagens krav på att alla elever ska få stöd i en verklighet där den kommunala budgeten ofta sätter ramarna och har tolkningsföreträde i verksamheten. Den här studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingår det att garantera att skollagen efterföljs.

Kommunikation förutsätter att vi har förmågan att förmedla ett budskap och förmågan att uppfatta ett budskap från andra och därmed får språket en stor betydelse för utveckling och lärande i skolan. Barn med språkstörning har svårt att göra sig förstådda via språklig kommunikation och på motsvarande sätt har de svårt att förstå. I tidigare studier görs jämförelser mellan olika förskolor och specialförskolor för barn med språkstörning. Denna studie fokuserar på skoltid för barn med språkstörning.Syftet med studien är att beskriva några stödpersoners syn på faktorer som styr placering av barn med språkstörning i olika undervisningsformer. Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer.

Arbetslöshet bland utrikes födda är en omdiskuterad och aktuell fråga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda är samhällsekonomiskt kostsamt och påverkar Sveriges tillväxt på sikt. Detta är särskilt problematiskt med tanke på de demografiska utmaningar som väntar Sverige, då ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krävs en effektiv integrationspolitik som fokuserar på orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda.

Detta examensarbete är skrivet som en del i programmet industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik och ledning vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten är skriven på uppdrag av Skövde flygplatsbolag AB, som är ett kommunalt flygplatsbolag. Skövde flygplats är belägen ett par mil utanför Skövde centrum. Flygplatsen trafikeras idag mestadels av transportflyg men även enstaka mindre passagerarflyg. Idag är Kinnarps, Volvo Powertrain, Räddningstjänsten och klubbverksamhet deras största aktörer. Syftet med examensarbetet har varit att beskriva Skövde flygplats nuvarande verksamhet, samt att utreda flygplatsens miljöledningssystem (MLS).

Kommunernas behörighet att företa åtgärder i sin verksamhet begränsas av ett antal kommunalrättsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som får företas och hur kommunerna skall agera när de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i två olika typer. Det finns dels sådana principer som sätter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begränsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det är framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.

De flesta av dagens tillverkningsföretag använder någon typ av kylsystem i sin anläggning. Kostanden att producera kyla varierar beroende på vilken utrustning som används och vilken temperatur som efterfrågas. När kylproblem uppstår kan orsaken vara bristande kylkapacitet, men det även bero på att anläggningen är felaktigt injusterad. Genom att justera in anläggningen korrekt kan förutom en bättre fungerande anläggning även minskade driftkostnader uppnås. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga och beskriva ett kylsystem och dess stödprocesser.

Min B-uppsats, motsvarande 7,5 högskolepoäng, har titelnEn storm i ett snapsglas ? Slutstriden om det lokala vetot 1917 och har till syfte att, med hjälp av statsvetenskaplig rationalistisk (spel)teori, analysera 1917 års stora alkoholförsäljningsdebatt i andra kammaren, vilken ägde rum den 2 och 9 maj detta år. Som bakgrund till denna studie redogörs först för hur de svenska nykterhetsrörelserna, genom förbudskongresserna och Sveriges nykterhets-sällskaps representantförsamling, förenade sig till en mycket kraftfull folkrörelse kring 1900-talets början. Även om den samlade nykterhetsrörelsen redan från början kunde dra nytta av 1855 års försäljningsförordning, vilken gav kommunerna rätt att bilda systembolag med monopol på brännvinsförsäljningen, ville de radikala nykteristerna gå ett steg längre och lagstiftningsvägen genomdriva ett allmänt rusdrycksförbud via det lokala vetot. Tanken med det lokala vetot var att varje svensk kommun skulle få genomföra egna allmänna folk-omröstningar, om ett lokalt/kommunalt alkoholförsäljningsförbud.Efterrösträttsreformen 1907/09 och "det stora nykterhetsvalet 1911" kom nykteristerna att dominera riksdagens andra kammare, vilket ledde till att ministären under Karl Staaf tillsatte en nykterhetskommitté.

Från det att jag började första klass har jag förutom de första två veckorna fått gå eller cykla själv till skolan. Innan man började fjärde klass fick man inte cykla, så efter att jag började just fjärde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom två olika radhus- och villaområden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksväg med tung och vältrafikerad trafik. Här fanns reglerade övergångställen och vid det övergångställe som ledde till min lågstadieskola stod det alltid skolpoliser.

I den här uppsatsen behandlas om svensk rätt strider mot EU-rätten vid kommunala fastighetsöverlåtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rättsområdet har fått lite uppmärksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmänna materiella rättsreglerna kring kommunalrätten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlåtelse. Den delen är inriktad på en översikt av kommunalrätten och hur de offentligrättsliga delarna tillämpas när en kommun agerar som ett privaträttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlåtelse får nämligen enligt huvudregeln inte innebära att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna.

ABSTRACTSyfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning.                                                                                                            Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008  från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund.