Sökresultat:
310 Uppsatser om Kommunalt ćtgärdsprojekt - Sida 15 av 21
Offentlighetsgradens pÄverkan pÄ entreprenörskap i hybridorganisationer
Under de senaste decennierna har managamentidéerna som sammanfattas i New Public Management, fÄtt ett allt starkare fÀste inom den offentliga sektorn. Detta har möjliggjort skapandet av hybridorganisationer. Hybridorgansationer Àr, i denna uppsats, definierat som organisationer som befinner sig i spektret mellan offentlig och privat sektor. Detta spektrum Àr i denna uppsats benÀmnt som offentlighetsgraden. Organisationer med en högre offentlighetsgrad kÀnnetecknas av egenskaper som oftast associeras till den offentliga sektorn medan organisationer med en lÀgre offentlighetsgrad frÀmst kÀnnetecknas av egenskaper frÄn den privata sektorn. UtifrÄn teorin har interna och externa faktorer identifierats och anvÀnts för att klassificera en hybridorganisations offentlighetsgrad. New Public Management tillÀt organisationer inom den offentliga sektorn att decentralisera de byrÄkratiska   och   hierarkiska   strukturerna,   vilket   möjliggjorde   utvecklandet   av entreprenörskap inom denna sektor.Uppsatsens syfte Àr att förklara hur hybridorganisationens offentlighetsgrad pÄverkar dess entreprenörskap.
LÀngst ner i byrÄlÄdan? ? om det kommunala uppföljningsansvaret för unga
Denna uppsats syftar till att undersöka det kommunala uppföljningsansvaret för ungdo-mar under 20 Är och hur organiseringen av detta ser ut i Göteborgs Stad i förhÄllande till olika ansvarsomrÄden och samarbetet mellan dem. Vi tar vÄr utgÄngspunkt i lagen som behandlar det kommunala uppföljningsansvaret (lag 2004:1298) och hur den implemen-terats. Vi har frÀmst studerat de huvudansvariga aktörerna Utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna.Vi sÀtter in frÄgan om det kommunala uppföljningsansvaret i diskursen ungdomsarbets-löshet, unga utanför och arbetsmarknadsÄtgÀrder för unga. Den teoretiska utgÄngspunk-ten Àr organisationsteori, vilket inrymmer teorier om organisationsstruktur, organisa-tionsförÀndring, implementering och styrning samt samverkan. Studien har genomförts med kvalitativ metod.
Samverkan mellan förskola och skola : LÀrarperspektiv pÄ överlÀmning av barn mellan verksamheterna
Studien syftar till att presentera förskollÀrares och lÀrares syn pÄ vad som kÀnnetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlÀmningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser Àven den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem nÀr det beror samverkan mellan förskola och skola, dÀr den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och vÄra erfarenheter har ocksÄ under Ären gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har anvÀnts pÄ ett sÀtt som utvecklat barnet vidare.Studien Àr kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjÀlp av strukturerade intervjufrÄgor. Studien baseras pÄ fem intervjuer, tre förskollÀrares och tvÄ lÀrare i skolan.
Rollator som konsumentprodukt - Resurser för framgÄng
SammanfattningTitel: Rollator som en konsumentprodukt ? Strategier för framgĂ„ng Författare: Oscar Arp, Sebastian Brömer, Carl Ivarsson Handledare: Ola Matisson, Ulf Ramberg Ămne/Kur's: FEK 583, Magisteruppsat's, 10p Problemformulering: Sverige's allt sĂ€mre statsfinanser leder till budgetrestriktioner för kommuner och landsting. Restriktionerna leder i sin tur till förĂ€ndringar inom den kommunalt kontrollerade Ă€ldrevĂ„rden dĂ„ den drabba's av besparingar. Denna förĂ€ndring öppnar upp nya marknader och affĂ€rsmöjligheter inom hjĂ€lpmedelsbranschen för de entreprenörer som har lösningar pĂ„ de problem som uppkommer. Det uppstĂ„r Ă€ven problem för dagen's etablerade företag dĂ„ de mĂ„ste förĂ€ndra sina verksamheter för att möta hotet frĂ„n den omstrukturering som kommer att ske inom Ă€ldrevĂ„rden.
AnvÀndandet av landskapsanalyser i kommunala planeringsinsatser för vindkraft : en studie av planeringsstödet för vindkraft 2007-2010 med utgÄngspunkt i den europeiska landskapskonventionen
I januari 2011 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen och förband sig
dÀrigenom att med sitt rÀttssystem och sin administration leva upp till dess vÀrden. Konventionen
trÀdde i kraft den 1:a maj 2011 i Sverige. Vissa av konventionens nyckelmeningar
berör landskapsanalysen som verktyg och manar samtidigt till en beskrivning som grundar
sig i allmÀnhetens perception av landskapen.
Föreliggande rapport Àr uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ studie. I den kvantitativa
studien har 348 planeringsunderlag frÄn 176 av Sveriges 290 kommuner och 13 av Sveriges
21 lÀnsstyrelser genomsökts efter sökord. Dessa sökord har valts ut för att representera de
aspekter av den europeiska landskapskonventionen som jag menar Àr av stor vikt vid uppförandet
av landskapsanalyser.
Etnisk mÄngfald i kulturlivet. En studie om etnisk mÄngfald vid Kulturskolan
Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten.
Ekologisk dagvattenhantering : - ett anpassat och utarbetat ekologiskt dagvattensystem för kvarteret Limkokaren/Oden, HÀssleholm, HÀssleholms kommun, SkÄne lÀn
Kvarteret Limkokaren/Oden, HÀssleholm, SkÄne, skall bebyggas och förtÀtas. HÀssleholms Vatten AB, har stÀllt kravet att den avrinningsvolym som fÄr komma frÄn omrÄdet efter byggnation inte fÄr överstiga 1 l/s ha. Hela omrÄdet Àr pÄ ca 2 hektar. Genom att bebygga ett omrÄde förÀndras avrinningsvolymen och -hastigheten för dagvattnet. Mer hÄrgjorda ytor minskar ocksÄ möjligheten för nederbörden att infiltrera och ÄtergÄ till grundvattnet.
Början pÄ allmÀnnyttans vÀg mot affÀrsmÀssighet? : AllmÀnnyttiga fastighetsbolags strategiska planering av sitt fastighetsbestÄnd
1 juli 2007 upphörde tillstÄndsplikten att gÀlla i Sverige och allmÀnnyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillÄtelse hos LÀnsstyrelsen för försÀljning av företagets fastigheter. I spÄren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utstrÀckning planera sitt fastighetsbestÄnd, och dÀrmed Àven företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva allmÀnnyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestÄnd, förklara huruvida upphÀvandet av tillstÄndsplikten har pÄverkat planering och motiv för försÀljning. Dessutom vill vi belysa allmÀnnyttans tankar kring den nya lagstiftningen som Àr pÄ gÄng genom att arbeta utifrÄn frÄgestÀllningen nedan:Hur planerar allmÀnnyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestÄnd, hur har borttagandet av tillstÄndsplikten pÄverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersÀtta allbolagen pÄverka allmÀnnyttan och dess planering?För vÄr studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmÀnnyttiga bostadsföretag i olika lÀn i Sverige.
"Vi garanterar att alla barn kan lÀsa och skriva efter sitt första skolÄr." : En undersökning om ett kommunalt beslut om tjÀnstegarantier för lÀs- och skrivkunnighet.
Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjÀnstegaranti med tidig kravnivÄ för lÀs- och skrivkunnighet kan pÄverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nÄ detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter pÄ skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med tvÄ beslutsfattare i kommunen och en enkÀtundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vÄr studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgÄngsfaktorer för tidig skriftsprÄksutveckling. MarknadstÀnkande och kvalitet har i dag stort inflytande pÄ utbildning och skola.
ArenavÄgen : ett kommunalt lönsamhetsperspektiv pÄ fyra multiarenor
Bakgrund och problem: Det har byggts ungefÀr 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i smÄ kommuner. Varje Är lÀgger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gÄ runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett vÀrde som inte kan mÀtas i ekonomiska termer. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och förstÄ kommunens syn pÄ en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (bÄde ekonomiska och icke-ekonomiska). AvgrÀnsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och dÀrmed uteslutit andra typer av arenor.
Etnisk mÄngfald i kulturlivet. En studie om etnisk mÄngfald vid Kulturskolan
Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som
inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som
röstrÀtt och yttrandefrihet.
Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock
sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna
sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre
leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av
besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa
omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som
hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten. Studiens syfte Àr dÀrför att
undersöka etnisk mÄngfald i den kommunalt finansierade verksamheten
Kulturskolan i Karlskrona kommun.
Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen : En fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB Mimer
Titel: Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen, en fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB MimerSeminariedatum: 2013-05-29Högskola: MĂ€lardalens högskola, VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhĂ€lle och Teknik (EST)NivĂ„: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15hp (FĂA300)Författare: David Berg, Alexandra Bredahl, Kristoffer KarlssonExaminator: Cecilia ErixonHandledare: Birgitta SchwartzSidantal: 36Bilagor: 4Nyckelord: CSR, kommunalĂ€gda bostadsföretag, hĂ„llbar utveckling, samhĂ€llsansvarFrĂ„gestĂ€llning:? Hur och varför arbetar Mimer med CSR?? Hur kombinerar Mimer affĂ€rsmĂ€ssighet med samhĂ€llsansvar?? Vilka förbĂ€ttringsmöjligheter finns i Mimers CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen varför ett kommunalt bostadsföretag som Mimer vĂ€ljer att investera i hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling samt undersöka om det finns nĂ„got samband mellan samhĂ€llsansvar och ekonomisk vinst.Metod: En kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats som genomfördes med  semistrukturerade intervjuer frĂ„n ett urval av anstĂ€llda pĂ„ ett kommunalĂ€gt bostadsföretag.Slutsats: För att uppfylla sitt lagliga ansvar om att agera utefter affĂ€rsmĂ€ssiga principer mĂ„ste ett kommunalĂ€gt bostadsföretag som Mimer kombinera ett  miljömĂ€ssigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att kombinera dessa delar kan Mimer agera som ett ansvarsfullt företag och uppfylla intressenternas förvĂ€ntningar och krav. Mimer anvĂ€nder CSR som en sĂ€tt att förbĂ€ttra sitt anseende och skapa ekonomisk vinning pĂ„ lĂ„ng sikt. Genom att kommunicera detta internt och externt kan Mimer stĂ€rka sitt varumĂ€rke och skapa konkurrensfördelar.
Röda Korset : En analys av socialt arbete utifrÄn Erik Blennbergers teori- avantgarde, komplement, ersÀttning eller alternativ
MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ămne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats. Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.
BrÀnder pÄ avfallsupplag: Tre fallstudier
Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.
Gavlefastigheters mobila lokaler - köpa eller hyra?
Syfte: Bakgrunden till uppsatsen Àr Gavlefastigheters frÄgor om problematiken med paviljonger. Syftet med denna uppsats Àr att hjÀlpa Gavlefastigheter med beslut angÄende deras paviljonger, som de nu hyr. Vi undersöker vad som Àr lönsamt, att hyra eller köpa, för att sedan utveckla konkreta mÄl för framtida beslut. Vi uppmÀrksammar Àven de problem som kan uppkomma angÄende dessa frÄgor. Metod: Vi har arbetat efter en kvalitativ metod dÄ den överensstÀmmer bÀst med vÄr undersökning och dÄ vi Àven inspirerats av hermeneutiken som har varit vÄrt arbetssynsÀtt. Vi har samlat in fakta genom primÀrdata i form av samtalsintervjuer och sekundÀrdata genom litteratursökningar.