Studien visar vad några lärarna och rektorerna på tre utvalda skolor har för inställning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgångspunkterna beskriver författares olika syn på vad musikalitet är, vilken roll läraren har i musiken, vad som påverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har på hjärnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklärare och en klasslärare på tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade är positivt inställda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola använder musiken som en självklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som påverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt skolorna använder målstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mätbara och utvärderingsbara mål. Metod: Studien genomfördes vid två skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i Nättraby och Svettpärlan som är en fristående skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer från skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes även en enkätundersökning bland de anställda på respektive skola. Slutsatser: Vår studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade målstyrning i sin verksamhet.

Sverige är indelat i kommuner och landsting, vilka på demokratin och den kommunala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter som anges i kommunallagen. Dessa angelägenheter måste rymmas inom ramen för den kommunala kompetensen för att anses utgöra en kommu-nal angelägenhet. Denna uppsats har som syfte att undersöka denna kompetens och vilket rättsligt utrymme kommuner ges när de enligt 2 kap. 8 § 2 st. KL riktar individuellt stöd till enskilda näringsidkare.I uppsatsen används den traditionella rättsdogmatiska metoden.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka olika typer av konflikter med kulturella förtecken som förekommer mellan olika aktörer på mångkulturella skolor och hur konflikterna hanteras. Empirin är baserad på en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som utfördes under våren 2011 med sex kvinnliga lärare på två mångkulturella skolor med inriktning 7-9. Det erhållna resultatet pekar på att det förekommer kulturella konflikter av olika typer. De mest framträdande konflikterna handlar om rasism och hierarkier samt olika förhållningssätt till kroppsspråket, orden och röstläget. Respondenternas erfarenheter kring konflikthantering delades in i olika teman där medvetenhet, kommunikation, respekt och vikten av en tydlig strategi var mest framträdande..

Munvård är en viktig del i vårdpersonalens utförande av omvårdnad. Om den uteblir skapas snabbt ett lidande för patienten. Trots detta har det via studier visat sig vara den intervention som vård-personal ofta väljer att försaka. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar utförandet av munvård hos patienter inom slutenvård och kommunala bo-enden. Sexton vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats har legat till grund för analysen som resulterade i sju faktorer som påverkade munvården.

Forskning har visat att det förekommer skillnader i bemötandet av kvinnor och män, men att det ofta sker omedvetet. Syftet med denna studie var att undersöka kommunala inspektörers genusmedvetenhet och könsdifferentiering i bemötandet av sina kunder. Genom intervjuer med fem inspektörer fann vi att deras allmänna kunskap och medvetenhet om genus var begränsad. Vi använde även observationer för att undersöka skillnader i inspektörernas bemötande av sina kunder beroende på kön. Resultatet visade att manliga kunder fick större uppmärksamhet, fler öppna frågor och mer beröm från inspektörerna än kvinnliga kunder.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka valda delar av Allmänna bestämmelser, AB. AB är en avtalsbilaga till det centrala huvudavtalet mellan parterna inom den kommunala och landstingskommunala sektorn. I uppsatsen undersöks AB:s regler om arbetsskyldighet, förflyttning och avstängningar. Resultatet visar att arbetsskyldigheten kan sägas vara mer begränsad inom den kommunala och landstingskommunala sektorn än på den privata arbetsmarknaden. I allmänhet anses arbetsskyldigheten omfatta hela kollektivavtalets tillämpningsområde i varje given bransch.

Vi lever i ett samhälle som förändras i snabbare takt än tidigare. Vikten av att identifiera risker som kan drabba organisationer är högst relevanta. Den kommunala verksamheten bedriver sin verksamhet i en publik miljö där avvikelser från det tänkta kan få negativa konsekvenser. De kommunala bolagens syfte är att tjäna dess invånare och skapa ett attraktivt samhälle samt föra en prissättning i linje med ett nollresultat. Skulle det oväntade inträffa så medför detta att kommunen exempelvis måste skjuta till mer pengar till bolagen vilket i sin tur kan resultera i mindre medel för andra verksamhetsgrenar.

Syftet med undersökningen är att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nämligen boendet och hur flyktingen kommer att bo är en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar när de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras på, etnisk boendesegregation, integra¬tion samt främlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhället?, Vad anser svenskar om boen¬desegregation och integration av flyktingar? Upplever svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bi¬dragande orsak till främlingsfientlighet?. Studien bygger på en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.

Syftet var att studera hur den palliativa vården upplevs av sjuksköterskor vid användandet av Liverpool Care Pathway. Studien baserades på data från sex informanter på särskild boende/korttidsboende i en kommun i Dalarna. Studien har en kvalitativ design med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Analys av insamlad data resulterade i de tre kategorierna: Tydliga kriterier ger trygghet i vården, Omvårdnadsarbetet har utvecklats och tydligare information. Resultatet visade att tydliga kriterier vid användningen av Liverpool Care Pathway i den kommunala vården gav den palliativa patienten trygghet i omvårdnaden vid livets slut samt klara kriterier som gjorde att personalen tillämpade lika arbetsätt i den palliativa vården. Att stanna kvar i hemmet vid livet slut var en självklarhet för den palliativa patienten när Liverpool Care Pathway var infört i kommunen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några idrottslärare upplever simkunnigheten hos eleverna, samt vad som görs för att uppnå målen i simning.För att uppfylla syftet utgår denna undersökning från två huvudfrågor:Hur bedrivs simundervisningen i de undersökta skolorna och hur upplevs simkunnigheten hos eleverna?Har de undersökta skolorna åtgärder för de elever som inte når målen inom simning? Jag har använt mig av semistruktuerade direkt- och telefonintervjuer som undersökningsmetod. Respondenterna var sammanlagt åtta där kravet var att respondenten skulle undervisa i idrott år 6. Urvalet gjordes via personliga kontakter.Simundervisningen på de aktuella skolorna skiljer sig beroende på stad, ekonomi samt skolans prioritering angående simning. Detta är faktorer som bidrar till orättvis möjlighetsgrad till simutveckling för elever på respondenternas skolor.

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever på två olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta är att vi vill veta hur vi ska förhålla oss när vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.Den metodik vi har använt oss av är kvalitativ enkät och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att fråga två klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gå in på djupet vad eleverna tycker.Resultatet visade på likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten är vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet är till för.

Syftet med studien är att analysera hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lärare i förberedelseklass, och lärare som arbetar med svenska som andraspråk använder sig av i utbildningen av nyanlända elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lärare på tre skolor i två olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna låg fokus på vilka arbetssätt lärare använder sig av, gällande två viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen är relativt liten så ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men då likheterna är uppenbara så antyder det att samma arbetssätt förekommer på andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes på liknande sätt på alla undersökta skolor, det vill säga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartläggningen påbörjades omgående.

Denna uppsats syftar till att testa The Weak Government Hypothesis. Hypotesen är att en fragmenterad regering ackumulerar större skulder än ickefragmenterade regeringar och att graden av fragmentering påverkar storleken på skulden. Hypotesen testas med paneldata över 283 svenska kommuner under perioden 1996-2004. Resultaten från den empiriska studien ger inte något enhälligt stöd åt hypotesen. Studien finner dock visst stöd för att en lokal koalitionsregering bestående av flera jämnstora partier tenderar att ha en positiv effekt på de långfristiga skuldnivåerna under valår.

AbstractStudiens utgångspunkt är att studera elevers och lärares miljömedvetenhet utifrån två olika arbetssätt. Dels är det två skolor som arbetar med traditionell miljöundervisning och dels är det en skola som arbetar utefter Grön Flaggmodellen. I arbetet framkommer det även vilka faktorer som under elevernas skoltid påverkar deras miljömedvetenhet. Vi vill även lyfta fram vilka olika miljökunskaper som eleverna har. Undersökningen visar att skillnaden finns när det handlar om miljömedvetenhet hos eleverna.