Kommunala stöd till enskilda näringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebär en ineffektiv användning av offentliga medel. Stödåtgärderna kan ta sig i uttryck på vitt skilda sätt; det kan röra sig om allt från underprisförsäljningar av fastigheter till kommunal borgen. På senare tid har problemet uppmärksammats i samhällsdebatten och det finns flera fall där kommunala stödåtgärder har ifrågasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremål för laglighets¬prövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut också underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhåller kommunalt stöd får en betydande fördel jämfört med övriga konkurrenter på marknaden.

Vi har jämfört sex- och samlevnadsundervisningen på två skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de många könsorden ute på dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt där man börjar med undervisningen i årskurs fem. Här har man lektioner i detta ämne en gång i veckan, i något som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jämförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor på våren i årskurs åtta i biologin.

Den här studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Den belyser också vägledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i Nässjö kommun. Det material som har använts består av en intervju med ett kommunalråd i Nässjö. En intervju med en studie- och yrkesvägledare som är verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö. Samt en enkätundersökning som består av svar från 35 individer som alla har gått en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö, någon gång mellan år 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse både för individ och samhälle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, främst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett kommunikationsteoretiskt perspektiv granska hur en kommun arbetar med kommunikationen av mål och visioner mot sina förskolor, kommunala och fristående. Vidare ämnade vi undersöka huruvida det finns skillnader i kommunens sätt att kommunicera med de två olika typerna av förskola. Med detta mål i sikte genomfördes en fallstudie av en svensk kommun: Haninge kommun. Vi utförde intervjuer med tre tjänstemän på Barn- och utbildningsförvaltningen och fem förskolerektorer varav två var rektorer för kommunala förskolor. Därefter gjorde vi en enkätundersökning bland personalen på förskolorna vars rektorer hade intervjuats.

Ronneby kommun har år 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mål den sätter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar på om denna nyantagna profil och vad den står för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jämföras med fallstudiernas åtgärder. På så sätt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och därmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spår i planeringen. Arbetet kommer även undersöka fallstudiernas möjlighet, grundat i forskning, som fungerande komponenter i Ronneby kommuns marknadsföring.

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt ett formativt arbetssätt används bland lärare i idrott/hälsa och slöjd. I undersökningen har vi lyft fram hur lärarna arbetar med att tydliggöra målen för eleverna. I studien har vi även undersökt hur dagens pedagoger tänker kring begreppet formativ bedömning.MetodVi använde oss av en kvalitativ metod två fokusgruppintervjuer och tre enskilda intervjuer i ämnet formativ bedömning. Dessa gjordes på en friskola och i tre Kommunala skolor. De intervjuade har inriktning mot grundskolan.

Syftet med denna studie var att ta reda på elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna läraren till att få reda på vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som låg till grund för studien var erfarenheter utifrån VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har påvisat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bättre än elever som inte arbetar med laborativt material. Därför förespråkar forskningslitteraturen inom detta område att lärare borde arbeta med laborativt material under alla åren i skolan.

This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs.

Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen.

I detta arbete redovisar vi en kvalitativ undersökning som handlar om hur två olika lärare på två olika skolor arbetar med svenskundervisning i en första klass. Eleverna i de båda klasserna har olika språklig och etnisk bakgrund. I den ena klassen har samtliga elever svenska som förstaspråk medan nästan alla eleverna i den andra klassen har svenska som andraspråk. Syftet med vårt arbete var att vi ska se vilka likheter och skillnader vi kan se i undervisningen i tidigt läsande och skrivande. Undersökningen har utförts parallellt på två helt olika skolor med hjälp av observationer och intervjuer.

Undersökningens syfte har varit att ge en bild av hur elever på bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation samt att belysa eventuella skillnader mellan årskurser och mellan kön. Undersökningen har genomförts på tre bifrostinspirerade skolor och undersökningsgruppen utgörs av elever från årskurserna 4, 5 och 6 och omfattar knappt 130 elever. Datainsamling har gjorts med hjälp av enkät vid tre olika tillfällen. Resultaten visar att elevernas upplevelse av sin skolsituation är väldigt positiv. En stor del av undersökningspersonerna anser att de trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, har ett positivt upplevt engagemang från lärarna och är intresserade lektionerna.

Kommuner anses vara neutral i sin redovisning. Detta gör att de ska redovisa på ett tillförlitligt, verifierbart och objektivt sätt för att kunna ge relevant information till sina mottagare via årsredovisningen. Eftersom den kommunala årsredovisningen i vissa fall avviker från god redovisningssed och rättvisande bild avsåg denna studie att öka förståelsen för individernas uppfattningar om hur redovisningsarbetet går till och konsekvenserna av det, klargöra vilken kritik kommunerna fått samt hur de behandlar den kritiken. För att svara på frågan Varför kommunala årsredovisningar är orena genomfördes en identifiering av faktorer som påverkar förändringsbenägenheten ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv. Denna studie genomfördes via observationer och intervjuer med standardiserade frågor till aktörer i fyra av Norrbottens kommuner.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i sådant fall hur fyra lärare använder sig av Gardners lärteori i undervisningen på två skolor. Skolan A är en profilskola som enligt hemsidan och rektorn medvetet arbetar efter psykologen Howard Gardners teorier om de nio intelligenserna, det vill säga olika typer av kognitiva förmågor.Skola B arbetar inte aktivt efter Gardners teorier. I studien undersöks hur undervisning och klassrumsmiljö anpassats till de nio förmågorna under fyra matematiklektioner. För att få svar på studiens frågeställningar användes intervjuer och observationer. Studiens huvudresultat blev att skola A inte arbetade efter Howard Gardners teorier vilket ledde till att resultatet istället baseras på två skolor med likvärdig profil.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.