I denna uppsats ska jag titta närmare på religionskunskapsämnet och avsnittet islam. Syftet med undersökningen är att se hur undervisningen bedrivs på skolor med olika förutsättningar när det gäller klassammansättningen. Med detta menar jag klassernas etniska och religiösa bakgrunder. Huvudsyftet med uppsatsen är att försöka utröna om det finns skillnader i arbetssättet vid skolor med få eller inga alls med invandrarbakgrund och skolor med en stor andel med muslimsk bakgrund. Vilka läromedel använder skolorna och hur presenterar de islam? Görs jämförelser med kristendomen och i så fall hur ser de ut? Hur arbetar läraren konkret och vad är det eleverna ska kunna om islam? Vad är målet med undervisningen? Jag kommer även att titta på tidsramarna, intresset och attityden kring islam från både lärare och elevers synvinklar.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna.

Denna uppsats handlar om utveckling av kommunala e-tjänster inom begreppet e-Government. Syftet är att belysa orsaker till att två likvärdiga offentliga organisationer befinner sig på olika nivåer i förändringsprocessen. Den teoretiska bakgrunden till undersökningen är främst förändringsfaktorer ur Deloittes förändringsprocess. Hänsyn tas också till kriterier ur 24-timmarstrappan. Uppsatsen leder till slutsatser som visar att enskilda offentliga organisationers ledning har en nyckelroll i förändringen mot e-Government, att det finns fördelar om förändringen inledningsvis sker småskaligt.

Syftet med denna undersökning är att beskriva svensklärares arbete med det nationella provet i svenska B samt att undersöka skillnader och likheter mellan kommunala och fristående gymnasieskolor vad gäller likvärdighetsarbetet med detta prov. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med sju stycken gymnasielärare i svenska. Svensklärarna representerades av fem kvinnor och två män. Tidigare forskning om de nationella proven, som till största del gjorts på uppdrag av Skolverket, ligger till grund för föreliggande undersökning. Denna undersökning har visat att det finns brister i likvärdighetsarbetet med det nationella provet i svenska B.

Utgångspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvändning i undervisningen i skolår 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs på några skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var också att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan de skolor där sagor och barnlitteratur används mycket jämfört de där sagorna inte har en framträdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lärarintervjuer och kvantitativa elevenkäter. Intervjuer genomfördes med lärare på tre olika skolor och 40 elever deltog i enkätundersökningen.

En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt.Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer.Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart.

Title: What shall we play? -A study of the importance of genre spread in music education. The aim of this study is to examine music teachers' and music students' reflections on the importance of genre spread in music education. The study covers music education in municipal primary schools and municipal music schools/schools of arts and music. I have used both quantitative and qualitative methods in my study.

Vårt valda ämnesområde är ?barn som drabbas av sorg?. Med denna studie ville vi få en förståelse för och beskriva i vilken utsträckning förskollärare upplever sig ha kompetens att möta barn som drabbas av sorg. Vi ville också ta reda på om vi kunde se en skillnad mellan förskollärare i kommunala förskolor och fristående förskolor när det gäller denna kompetens.För att få svar på våra frågor valde vi att studera litteratur och forskning inom ämnet. Vi genomförde telefonintervjuer för att göra ett första respondenturval och därefter gjorde vi åtta personliga intervjuer med förskollärare, fem i kommunala förskolor och tre i fristående förskolor med kristen profil.Intervjuerna med förskollärarna visade att de flesta ansåg sig ha fått någon form av kompetensutveckling, men ville ha vidare utbildning i ämnet.

Ingrid Göranzon: Inflytande och delaktighet i musikskolan. En enkätstudie av de kommunalt finansierade musikskolorna i Uppsala. - Musikvetenskap, Uppsala 2012. C-uppsats för 60p.Den kommunala musikskolan har en unik funktion i det svenska samhället, och många svenska barn och ungdomar berörs av den. Sedan 1970-talet har det i stort sett funnits en i varje svensk kommun.

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell..

Syftet med min studie var att ta del av och beskriva samt analysera socialpedagogers erfarenheter av att arbeta med barn i ungerska skolor genom en etnografisk undersökning. Studien var genomförd i Ungern i tre olika skolor. Deltagande observationer pågick i fyra veckor och semistrukturerade intervjuer har utfördes i tre olika verksamheter varav fyra intervjupersoner samt lärare också medverkade från universitetet. Studien grundar sig på en kvalitativ metodologi och intervjuer har tolkats ur en hermeneutisk forskningstradition. Resultatet visar att socialpedagogernas svårigheter i deras arbete grundar sig på de kulturella skillnader som finns mellan ungerska och romska barns uppväxt.

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat på svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa två klimat ser ut på svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslärares perspektiv. I studien används Nicholls (1989) teori om de två motivationsklimaten. Empirin är inhämtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslärare på tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

Undersökningen syftar till att ta reda på hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förståelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker även det källkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sätta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jämför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen på Kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning använder vi oss av metoden kvalitativ intervju där fyra personer ingår. Resultatet visar att våra informanter, som samtliga är pedagoger, använder sig av bilder på olika sätt för att ge eleverna kunskaper på olika nivåer.

Uppsatsen ?Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala självstyrelsen 2004-2010? är en beskrivande idéanalys som utifrån tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen på förhållandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frågan om den kommunala självstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs år 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade självstyre som fördes fram i debatten under denna tid.

I denna uppsats jämförs det gamla kommunala utjämningssystemet, som gällde mellan 1996 och 2004, med det nya som trädde i kraft vid årsskiftet 2004/2005. Som utgångspunkt för analysen används ekonomisk teori med fokus på relationerna mellan olika nivåer av offentlig sektor. Den svenska modellen för ansvarsfördelning mellan stat och kommun, inklusive finansieringsrätten, kräver att kostnader som inkomster utjämnas över kommungränserna. Det övergripande syftet med det kommunala utjämningssystemet att upprätthålla kommunal självstyrelse utan att ineffektivitet och negativa samhällsekonomiska effekter uppstår. En betydande del av uppsatsen behandlar de två olika systemens effekter för olika kommuntyper.