Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur planeringen av fritidshusområden som permanentas bedrivs och bör bedrivas. För att få reda på hur planeringen bedrivs gjordes två studier av hur 24 ostkustkommuner ställer sig till och arbetar med dessa förändringsområden samt vilka problem de uppmärksammat till följd av permanentningen. Resultaten av dessa studier visade att permanentning av fritidshusområden är ett aktuellt planeringsproblem i de ?esta kommunerna, men att de över lag ändå är positivt inställda till permanentning. Kommunerna är dock positivt inställda till permanentningen av olika anledningar.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden? Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanställa befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal ställs inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hänsyn till etiska aspekter på HLR. En litteraturstudie genomfördes där tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod när det gällde ambulanspersonalens beslut om att påbörja HLR eller inte, på patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller äldre terminalt sjuka patienter. Ibland kränkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att påbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan från patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sådana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:24.

I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar..

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), som är företagens sociala samhällsansvar har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Den grundar sig på företagens frivilliga samhällsansvar och är indelat i tre ansvarsområden: ekonomisk, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Syftet med CSR är att företag ska driva sin verksamhet på ett långsiktigt hållbart sätt för att kunna uppnå det måste det finnas en optimal balans mellan de tre områdena.Ett omtalat begrepp inom CSR är hållbar utveckling, som definieras enligt (World Commission on Environment and Development, 1998:57) som en ? utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. I takt med att CSR blev allt viktigare ville företag redovisa sitt arbete och med tiden utvecklades en del riktlinjer för redovisning av CSR arbetet.

Svenska såväl som utländska myndigheter har insett vikten av att utveckla webbsidor för bland annat lokala myndigheter. Forskare på Nya Zeeland har sammanställt ett antal nyckelfaktorer som de funnit användbara vid utveckling av e-myndigheter i USA och därefter undersökt om dessa är användbara även på Nya Zeeland. Deras resultat visade på ett behov av ytterligare forskning och den här uppsatsen har därför använt en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät för att undersöka dessa nyckelfaktorers betydelse i Sverige. Undersökningen visade på att flera av nyckelfaktorerna anses viktiga men att det i vissa fall saknas förståelse för dem på lokal nivå. De slutsatser som dragits visar på ett fortsatt forskningsbehov om de 16 nyckelfaktorerna men även på att det krävs utbildning och stöd åt de lokala myndigheterna för att alla i landet skall få likvärdig service oavsett vilken kommun man är bosatt i..

Följande studie har till syfte att undersöka hur lärarrekryteringsarbetet på kommunala ochfristående gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige går till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lärare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begåvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter väger in i beslutet omanställning. Sex rektorer från sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre friståendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorier.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Syftet med studien var att undersöka hur rutiner kring hemskrivningspro­cessen för äldre patienter på akutmedicinsk vårdavdelning fungerar och om de behöver förbättras samt hur sjuksköters­kan upplever arbetet med den och om det behövs någon form av stöd i det arbetet. Kvalitativa meto­der som observation, semistrukturerad intervju och journalgranskning har använts. Resultatet visade att trots att sjuksköterskan inte kände till gällande riktlinjer för ett vårdplaneringsmöte följdes de ändå i stort. Däremot fanns det brister i sjuksköterskans information om patientens medi­cinska- omvårdnads- och funktionsstatus. Sjuksköterskan önskar tydliga riktlinjer och struktur i hemskrivningsprocessen.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur vallöftesgivandet ser ut påkommunal nivå. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfärdade av olika partier. Jämförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivån.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat på dennationella nivån men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts på de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgår ifrån ?på en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest från kommunala partier i tio kommuner inom VästraGötalandsregionen studeras.

Handhygien är den mest effektiva metoden för att motverka smittspridning och för att förebygga och begränsa förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Att ?bara tvätta händerna? är dock inte tillräckligt för att åstadkomma ett adekvat skydd mot smittspridning. Handhygienen skall dessutom genomföras på ett korrekt sätt och vid rätt tillfälle i enlighet med föreskrivna riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur befintliga riktlinjer avseende handhygien i vårdarbete efterföljs av vårdpersonal i västvärlden.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå.