Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det är viktigt att belysa en grupp som är i majoritet inom ledarskap i kommunal vård- och omsorgssektor och hur denna förhåller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri är inhämtad från fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

Det bostadsområde som man är född och uppväxt i påverkar den människa som man är idag. Inte minst är detta viktigt när man är ungdom och ens identitet skapas av de platser man dagligen befinner sig på och de människor man möter. I detta examensarbete har jag valt att undersöka hur ungdomar upplever sin uppväxt på Mörnegård, hur de upplever utbudet av mötesplatser i området samt vilken syn de har på de kommunala insatser som görs i området. Jag har valt att genomföra två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 10 ungdomar från Mörnegård, samt använt mig av tidigare forskning som behandlar mina frågeställningar, för att analysera materialet och få fram resultat. De resultat som jag har funnit är att de intervjuade ungdomarna ofta framställer en positiv och romantiserande bild av sitt område, i motreaktion till vad som skrivs om området i media. Ungdomarnas mötesplatser är främst Mörnegårdstorget och Mörnegårds fritidsgård men även trappuppgångar, platser som ungdomarna har tilldelat mening.

E-tjänster har enligt litteraturen ett flertal olika definitioner och i denna rapport ses e-tjänster som teknikfrämjande och utifrån detta uppkommer två perspektiv att se på e-tjänster: som en informationstjänst och som en självbetjäningstjänst Affärsnyttorna med e-tjänster kan t.ex. vara att effektivisera administrativa processer eller att skapa utökade tjänster för kunder. Trots de möjligheter som e-tjänster medför upplever inte alla organisationer affärsnytta med e-tjänster. Detta tyder på att det saknas kunskap om hur arbetet med affärsnyttan i e-tjänster kan bedrivas.Detta arbete fokuserar på affärsnyttan med e-tjänster. Syftet är att skapa riktlinjer för hur organisationer kan arbete med affärsnyttan från e-tjänster.

Att starta en e-handel kommer inte enbart med fördelar, utan det finns en hel del problem man kommer att stöta på. Det är betydligt omständligare än man tror och är man inte redo för konsekvenserna kan det skada företaget.Uppsatsen handlar om hur småföretag påverkas vid införandet av en e-handel. Målet är att ta fram riktlinjer och ett beslutsunderlag åt företag. Vi har genom användningen av SWOT-analys, omvärldsanalys, litteraturstudier, intervjuer, och jämförelser kommit fram till de problem och möjligheter som uppstår vid införandet av e-handel. Vilka riktlinjer som ska användas och hur en webbsida ska designas vid införandet av e-handel.Analysen är riktad mot bageribranschen och resultatet är generellt..

Ämnet för denna uppsats är tillsynen av enskilda hvb-hemför minderåriga. Syftet är att titta närmare på hur denna tillsyn egentligen fungerar i tre valda län ? Örebro, Halland och Skåne. Uppsatsens huvudfråga handlar om hur tillsynen går till, om riktlinjer finns samt om dessa efterföljs. Uppsatsen har en explorativ ansats och informationhar sökts främst genom e-post-kontakt med olika instanser men också via Internet och litteratur.Det har visat sig att tillsynen oftast följer framtagna riktlinjer i någon form, att den sker via föranmälda besök på hvb-hemmen där tillsynsmännen tittar på dokumentation, rutiner,personal samt behandlingsarbetet.

I dagens samhälle ställs allt mer krav på att företagen ska ta ett större ansvar när det gäller sociala och miljömässiga frågor istället för att enbart fokusera på de ekonomiska aspekterna. Den 1 januari 2008 kom lagkravet om att statliga företagen ska upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Målet med denna uppsats var att utifrån GRI:s senaste riktlinjer G3 undersöka hur de statliga företagen efterföljer riktlinjerna och analysera om varför dessa inte fullföljs. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning som omfattades av fyra statliga företag vilka var Sveaskog AB, Vattenfall AB, SAS AB och TeliaSonera AB. GRI är det mest använda och erkända ramverket inom redovisning och rapportering av hållbarhets information.

SammanfattningTitel: ?Hållbarhetsredovisning i svenska börsbolag ? En studie utifrån GRI:s riktlinjer?Seminariedatum: Måndagen 25 Februari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Niklas Nyberg, Sofia MobergHandledare: Margareta PaulssonNyckelord: GRI, Hållbarhetsredovisning, redovisning, svenska företagBakgrund: De senaste åren har kraven på svenska företag ökat, och intressenter efterfrågar nu information angående produktion, underleverantörer m.m. Att visa att de tar ansvar för sociala frågor och för miljön är viktigt och uppmärksammas även i media. Detta har lett till att flera företag börjat komplettera sin årsredovisning med en hållbarhetsredovisning. Utifrån detta har en rad olika riktlinjer för upprättande av hållbarhetsredovisningar utvecklats, varav en av de mest använda är GRI:s riktlinjer (Sustainability Reporting Guidelines).Problem: Hur tillämpar företagen GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsredovisning?Syfte: Syftet med denna studie är att använda GRI:s senaste riktlinjer (G3) på företag som är registrerade användare av GRI:s riktlinjer och företag som tidigare varit registrerade användare.

Studien handlar om hur en rektor och två lärare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet är att se hur arbetet med likabehandling på gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien används kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets råd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan används.

Kommunala bolag är idag en vanlig form för kommunal verksamhet av något slag. Syfte med denna studie är att visa på om balanserat styrkort är en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för näringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det säga om modellen är applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska även tala om vad fördelarna är för ett kommunalt bolag, jämfört med en modell där endast ett antal nyckeltal mäts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsätt, där ny kunskap kräver tolkning. Det vetenskapliga angreppssättet har en abduktiv ansats.

Syftet med denna c-uppsats var att undersöka hur föräldrar upplevt samverkanenligt Västbus riktlinjer. Västbus (2012) är en sammansättning av riktlinjer för hurbarn och unga med psykisk, pskykiatrisk och social problematik ska bemötas inomVästra Götalandsregionen. I uppsatsen har följande frågeställningar behandlats:? Hur beskriver föräldrarna sin förväntan, medverkan och upplevelse avVästbusmötena ?? Hur upplever föräldrarna att deras problem tagits om hand ?? Hur har föräldrarna uppfattat Västbus riktlinjer och hur gestaltar de sig ideras berättelser ?? Hur pratar föräldrarna om de olika aktörerna ?För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts. Semistruktureradeintervjuer har använts för att samla in empiri.

Uppmärksamheten kring vårdrelaterade infektioner har lyfts fram i media som ett växande problem på sjukhus i Sverige. En av de stora anledningarna till spridning av smitta är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gentemot Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien, användande av handskar och skyddskläder. Data samlades in genom strukturerade observationer på en avdelning på ett sjukhus i södra Sverige och analyserades därefter både kvalitativt och kvantitativt med hjälp av en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten var mindre god inom samtliga kategorier.

I föreliggande examensarbete beskrivs de tankar en läkare kan ha innan, under och efter ett svårt patientbesked och om de riktlinjer som finns hjälper när en läkare ska framföra ett svårt besked. Nio intervjuer genomfördes med läkare inom barnmedicin och onkologi. Resultaten visade att innan patientbeskedet kunde det kännas jobbigt, men att de påminde sig själva att det inte var de som gjorde patienten ledsen utan sjukdomen. Under patientsamtalet låg fokus på patienten och läkaren sätter sina egna emotioner åt sidan för att ge patienten utrymme och för att ha kontroll över situationen. Efter patientsamtalet är kommunikation ett av de viktigaste momenten, att få ventilera patientmötet med kollegor men även med familjen.

De kommunala bostadsfastighetsaktiebolagen har haft en fördel jämtemot de privata bostadsfastighetsbolagen när det kommer till risker och konkurrens där stora skillnader har varit tillgången samt kostnaderna för finansiering. För att verka för en mer konkurrensneutral marknad genomfördes en omreglering som implementerades genom en ny lag 2011. Lagen 2010:879 om kommunala bostadsaktiebolag åsidosatte det tidigare förbudet mot vinstdrivande verksamhet och inverkade konkurrensneutraliserande vad gäller bland annat de kommunala bolagens möjligheter till förmånlig finansiering. Utifrån förändringarna antas följande problemformulering:Har omregleringen 2011, genom lagen 2010:879 om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, lett till en förändring av de kommunala bolagens kapitalstruktur?Givet problemformuleringen kommer studien att undersöka två teorier som utvecklats genom Modigliani-Miller, vilka är trade-off teorin samt pecking order teorin.

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet är intressant eftersom det idag är vanligt i de flesta av Sveriges län att kommunerna använder sig av konsulter. Studiens syfte är att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet.

Ronneby kommun har år 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mål den sätter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar på om denna nyantagna profil och vad den står för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jämföras med fallstudiernas åtgärder. På så sätt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och därmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spår i planeringen.