Under de senaste åren har antalet ombildningar ökat stadigt och sedan 1990 har 115 000 bostadsrättslägenheter tillkommit via ombildning. I takt med detta har även antalet bostadsföreningar ökat och idag är dessa den vanligaste kategorin köpare av bostadshyreshus i Sverige. Tidigare hindrade stopplagen de allmännyttiga bostadsbolagen att ombilda, men sedan denna lag upphörde i juli 2007 har ett större intresse för utförsäljning av det allmännyttiga bostadsbeståndet uppstått. Ombildning har varit ett mycket omdebatterat ämne under lång tid och åsikterna går isär angående fenomenet då den enskilde individen ser möjlighet till en ekonomisk vinst medan motståndare hävdar att ombildning leder till ökad segregation. Värdering inför ombildning är av central betydelse för en riktig uppskattning av priset för den aktuella fastigheten.

Bakgrund och problem: Ett sedan länge identifierat problem på redovisningsområdet är denoproportionerligt höga kostnaden mindre företag har för att uppfylla kraven på finansiellrapportering, relativt nyttan de har av de rapporter som skapas. Många gånger handlar mindreföretags problem med redovisningen också om den mängd redovisningsval som karaktäriseraräldre normering på området, och som skapats i syfte att tillgodose informationskrav somsällan finns i de mindre bolagen. Dessa problem har föranlett utarbetandet av en ny nationellredovisningsreglering, med tydliga förenklingsambitioner för mindre bolag, kallat K2-regelverket. Efter att K2-regleringen lanserades i slutet av år 2008 har det stått mindreaktiebolag fritt att använda sig av den nya förenklade regleringen, eller den äldre meromfattande normeringen, fram tills det kommande alternativet K3 presenterats och bliralternativet till K2. Endast ett fåtal procent av de företag som tillåts använda sig av detförenklade regelverket har dock valt att göra det, något som tyder på att förenklingarna intevarit adekvata eller att normgivaren inte nått ut med sitt budskap.Syfte: Uppsatsens syfte är att besvara vår frågeställning: Vilka är de bakomliggandeorsakerna till mindre företags val om tillämpande av K2-regelverket?Avgränsningar: Geografiska avgränsningar har gjorts p.g.a.

Under de senaste åren har det pågått en stundtals intensiv debatt, bland annat i läkartidningar, om B-vitaminförskrivningen till äldre. I Malmö gjordes en tvärsnittstudie 1996 och 2001-2002 vars syfte var att kontrollera näringsintaget hos äldre, boende på kommunala inrättningar. I studierna fann man att förskrivning av B-vitaminer hade ökat markant mellan de två olika insamlingstillfällena. 1996 supplementerades 10% av de äldre. 2001-2002 hade förskrivningen ökat till 39%.

The objective of this study was to examine how an IT department has been affected by the changes of increased local usage of IT, and how the usage have affected municipalities IT departments demands of IT support. In the study we explore how both the IT department and the IT support works by interviewing present and former employees at the local IT department. The current IT department have undergone a series of local changes over the last 20 years, the department has gone from only having internal users to getting the entire municipalitiy?s agencies of IT as users. It started with how the municipality began to dig down fiber optic cable in the middle of the 1990?s, and today has started to develop solutions as to how to meet the demands of future usage of IT.

Politikerna i kommunen är de som har ansvaret för hur äldre- och handikappomsorgen ser ut. Det är politikerna tillsammans med tjänstemännen som tar fram riktlinjer och rutiner som handläggarna ska arbeta efter. Forskning visar att riktlinjerna blir mer och mer styrande och klientens behov blir åsidosatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnad i hur kommunala riktlinjer styr olika handläggares bedömning. Hypotesen är att handikappkonsulenter styrs mindre av riktlinjer än biståndshandläggarna. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning bland 50 handläggare inom äldre- och handikappomsorgen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Resultatet visade att det finns en skillnad bland handläggarna, och handläggarna inom handikappomsorgen styrs mindre av riktlinjer, skillnaden är dock liten. .

Syftet med detta arbete är att undersöka, tolka och förstå hur lärare verksamma vid gymnasieskolor och i den kommunala vuxenutbildningen i Luleå kommun arbetar för att komma till rätta med elevers plagiering. Vi har undersökt detta genom att studera tidigare forskning på området samt utfört dels en enkätundersökning och dels kvalitativa intervjuer med lärare. Resultaten visade bland annat att en majoritet av informanterna anser att plagiering är ett växande problem, att de använder flera olika sätt för att stävja plagieringen samt att aktivt arbete med källkritik möjligen kan ha en avskräckande effekt på elever som kan tänka sig att plagiera. I slutet av uppsatsen lämnas förslag på fortsatt forskning inom ämnet, som bland annat skulle kunna belysa hur elevers arbetsuppgifter kan konstrueras för att minska risken för plagiering..

Uppsatsen fokuserar på beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation används som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger på den idémässiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike där man medvetet använt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsområden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, läst litteratur som Desvigne skrivit i ämnet samt kommunala dokument från Bordeaux. Användandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var långt ifrån självklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhållningsätten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar även möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

?Vi kan försvara oss mot ett angrepp mot ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.?Överbefälhavarens uttalande 31 december 2012 i intervjun med Svenska Dagbladet blev en stor nyhet, kanske den största inom försvarsområdet på senare år. Uppsatsen utreder vad det är som styr att ett uttalande likt detta blir uppmärksammat av media och hos allmänheten, så kallad dagordningsmakt, samt vilka konsekvenser det kan få för Försvarsmakten.

This study deals with an important and challenging issue that each school is facing today, that is the prevention work of bullying. The purpose is to investigate how two elementary schools define bullying and how the work of prevention looks like today. The study highlights two models, Farsta and Friends, that many schools follows in their work and struggle against bullying. We conducted this study by looking at how bullying looks at two elementary schools. How these schools developed working method in order to secure a safe environment for all children in the school.The findings in this study highlighted the involvement of these two schools in the work of prevention against bullying, which methods they used and how these schools worked intensively with organisations such as Friends.

Under de senaste åren har det balanserade styrkortet fått stort intresse i svenska kommuner som ett styrverktyg för att effektivisera och öka prestationsförmågan. Då politiker har det övergripande ansvaret över medborgarna i kommunen är det viktigt att de behärskar styrverktyget. Syftet med denna uppsats är att ur ett politiker- och tjänstemannaperspektiv identifiera hur det balanserade styrkortet fungerar för kommunala politiker som styrverktyg och beslutsunderlag. Vår studie grundar sig på en fallstudie av tre svenska kommuner. I studien framkom det att politikerna genom användandet av det balanserade styrkortet erhåller ett bra verktyg för att styra och fatta beslut.

Syftet med den här studien var att undersöka den hälsorelaterade livskvaliteten hos elever på högstadiet samt hur denna förhåller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever från fyra olika kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulär gällande deras hälsa, livskvalitet och känsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/låg-SES, beroende på medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar på en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bättre hälsa.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna.

Uppsatsen behandlade frågan om varför nya lokala politiska partier uppstått i norrländska kommuner. Den teoretiska utgångspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsätt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken påverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer såsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter.

Införandet av IAS 19 Employee Benefits medförde förändringar och nyheter i Svenska börsnoterade bolags sätt att redovisa förmånsbestämda pensionsplaner. IAS 19 ställer krav på en enhetlig redovisning av ett företags samtliga pensionsförpliktelser. Standarden fordrar en nuvärdeberäkning av pensionsförpliktelsen utifrån aktuariella antaganden fastställda av företaget samt en ökad upplysningsplikt för att underlätta bedömningen av pensionsskulder och pensionskostnader. Just redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner ses av många som komplicerat varför vi såg det som en utmaning att fördjupa oss i detta. Vår problemformulering blev därför:Hur redovisar företag sina förmånsbestämda pensionsplaner enligt IAS 19?Syftet med vår studie är att närmare granska de aktuariella antaganden som företagen fastställer samt hur processen med att ta fram antagandena ser ut.