Vi har undersökt hur studie- och yrkesvägledningen organiseras på fristående grundskolor i en västsvensk storstad. Vi har tittat närmare på om skolorna har tillgång till studie- och yrkesvägledning samt hur studie- och yrkesvägledningen utformas och regleras. Våra huvudsakliga källor är hämtade från friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, läroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berättar vi om hur fristående skolor och studie- och yrkesvägledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om konkurrensen mellan fristående skolor och kommunala skolor.

Under de senaste årtiondena har det skett en mängd förändringar vad gäller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbättra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av Västvärldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förändringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ändamål. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Bakgrund och problemformulering: År 1990 fastställdes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att målstyrning skall användas. Staten skall se till att utbildningen i landet är likvärdig och av hög kvalitet genom att sätta nationella riktlinjer och mål. Kommunerna har stor frihet att själva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som fastställts av regering och riksdag.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida gymnasielärarna har anammat de enligt forskare lämpliga bedömningsredskap för det kunskapsrelaterade betygsystemet och likvärdigt transformerat läroplanen och realiserat detta system. Idén till detta examensarbete uppstod under en kurs i betyg och bedömning på Lärarhögskolan. En kvalitativ forskningsintervju har genomförts med fyra stycken lärare från två kommunala gymnasieskolor. För att avgränsa arbetet har de enligt forskare tre vanligaste bedömningsredskapen beskrivits utifrån läroplansteorier och utbildningsreformer. Slutligen har resultaten från lärarintervjuerna analyserats utifrån bedömningsredskapens trovärdighet, likvärdig betygsättning och samverkan lärarna emellan..

Syftet är att få samt skapa förståelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjälpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen är att på nämnd- och tjänstemannanivå finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjälpmedel är snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv.

Bakgrund och problem: God jämförbarhet mellan företag är en förutsättning för en effektiv kapitalmarknad och redovisningen är ett viktigt verktyg för att jämföra företag. En harmoniserad redovisning är därmed en förutsättning för att uppnå god jämförbarhet mellan företag i olika länder. Implementeringen av IASB:s redovisningsstandarder IFRS innebär att EU:s börsnoterade företag nu redovisar enligt samma standarder. Trots att företagen redovisar enligt samma standarder implementeras de olika, vilket tillsammans med det bedömningsutrymme som finns i standarderna innebär att jämförbarheten kan antas vara begränsad. Materiella anläggningstillgångar, som redovisas enligt IAS 16, är ett område där företagens egna bedömningar har ett stort utrymme, då exempelvis nyttjandeperiod bestäms subjektivt, och redovisningen av likadana ekonomiska händelser kan därmed skilja sig åt mellan företag.

Den här studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsättningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. Utifrån teoretiska antaganden gällandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering på lokal nivå. Metoden som används är samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjälp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer på lokal förvaltningsnivå är relativtsituationsberoende, avhängigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det råder en relativt bra förståelse på lokal nivå för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen är hög i de lokala förvaltningarna..

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger från både grundskola och gymnasieskola, för att undersöka vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i deras vardagliga verksamhet. Av arbetets resultat framkommer att styrdokumenten för vissa pedagoger utgör en central punkt i det dagliga arbetet medan andra pedagoger, oavsett vad styrdokumentet påbjuder, arbetar utifrån känslan att ?vi gör som vi alltid har gjort?. Dessutom finns det skillnader mellan hur pedagoger i kommunala skolor jämfört med fristående skolor följer styrdokumenten. I studien framkommer även att ledningens kompetens är av yppersta vikt för att en läroplan på ett framgångsrikt sätt ska kunna implementeras i skolmiljön..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur stödåtgärderna ser ut för elever som är i behov av särskilt stöd i engelska, fysik och hem- och konsumentkunskap och om de skiljer sig åt mellan ämnena. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie där datainsamlingsmetoden har varit fokusgruppsintervjuer. Dessa har utförts på samtliga kommunala skolor i år 7-9 i en ?pendlingskommun?. På varje skola intervjuades en engelsk-, en fysik- och en hem- och konsumentkunskapslärare.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden? Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten.

Balanserat styrkort har sedan sin introduktion vidareutvecklats och fått en ny innebörd från det ursprungliga och ses idag mer som ett styrverktyg än ett prestationsmätningsverktyg. Ursprungligen användes styrkort i den privata sektorn men används idag även inom kommunala verksamheter. Det har uppmärksammats att svårigheter kan uppstå vid användningen av balanserat styrkort vilket studeras närmare i denna uppsats. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur interna svårigheter i kommunal miljö kan hanteras vid styrkortsanvändning. Detta ledde till följande problemformulering; Hur hanteras svårigheter som kan uppkomma vid användning av balanserat styrkort? Denna studie är kvalitativ och insamlingen av empirisk data har genomförts på två kommunala förvaltningar inom Helsingborgs stad.Genom denna studie har det framkommit att hanteringen av svårigheter är något som det aktivt arbetas med.

Boendesegregationen i våra svenska städer är ett problem som ökar. Den fysiska planeringen är en faktor som påverkar hur väl stadsdelar är fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. Målet är att bidra till en ökad integration, såväl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera två sådana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssätt som förordas och vad de ser för möjligheter och begränsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se på vilket sätt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

Under de senaste årtiondena har det skett en mängd förändringar vad gäller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbättra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av Västvärldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förändringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ändamål. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) är en konvention som strävar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mångsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmänheten för att stärka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hållbart och demokratiskt. Sverige är en av de närmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gälla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pågått längre tid än så, men har ännu inte fått genomslagskraft på lokal nivå i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.