En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvändare har önskemål om att lättare hitta information på offentlig sektors webbplatser. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbättras så att användarna lättare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hämtade från området för webbdesign och användbarhet påverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta på webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mån och i olika utsträckning av de olika kommunerna. Främst förekommer brister inom områdena struktur samt text och etikettering.

Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan?Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog.I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga.Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga..

Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Sedan 1997 har sjukfrånvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick år 2003 till närmare 40 miljarder kronor. De demografiska förändringarna och minskade skatteintäkter i kombination med ökade offentliga utgifter är stora utmaningar för framtidens välfärdsfinansiering. Med hjälp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten år 2003. Vi vill även ta reda på om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrånvaro än andra. Resultaten analyseras utifrån teorier om nyttomaximering och Moral Hazard.

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Bakgrund:Den första januari 2011 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ändamål var att jämställa konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsägarna och de allmännyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade främst på att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affärsmässigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som ägare var bland annat tvungen att ställa tydligare krav på bolagen genom att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och låneräntor samt ställa marknadsmässiga avkastningskrav.Frågan är nu hur de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrån dessa nya förutsättningar sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna på bostadshyresmarknaden.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen följer IAS 36 p. 134, vilket behandlar nedskrivningsprövning av goodwill. Även vilka faktorer som påverkar denna informationsutgivning analyseras..

Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland..

Sexualundervisningen är en viktig del i skolan, där eleverna får kunskap för livet. Det är därförviktigt att undersöka om alla elever får en likvärdig utbildning, oavsett vilken typ av skola de går i.Syftet med min studie var att belysa hur sexualundervisningen bedrivs i kristna friskolor ochkommunala skolor. I studien deltog två kristna friskolor och två kommunala skolor. För att samlain data användes den kvantitativa metoden enkät och den kvalitativa metoden intervju. Enkätendelades ut till totalt 133 elever och totalt intervjuades sex lärare.Resultatet visade att det är NO-lärarna som har huvudansvaret för sexualundervisningen ibåde de kommunala skolorna och de kristna friskolorna.

Bakgrunden till denna studie är att en förändring i svensk normgivning skett. Bokföringsnämnden publicerade år 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillämpa. År 2012 publicerade Bokföringsnämnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gälla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och är således aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar på redovisningsprofessioners påverkan på valet.

Titel: Vad påverkar valet av regelverk för Sveriges fastighetsföretag?Problem och bakgrund: Vid årsskiftet 2013/2014 införs K-Projektet i svensk redovisning. Kprojektetär uppdelat i fyra olika regelverk baserat på företags storlek, K1,K2 K3 och K4. En delföretag kommer vara mer eller mindre tvungna att använda ett särskilt regelverk till följd av sinstorlek medan några har möjligheten att välja då de ligger på gränsen mellan två regelverk. Vad harbetydelse och påverkan för dessa företag när de står inför ett val? En nyhet i ett av regelverken, K3,är komponentmetoden som ska användas för värdering och avskrivning av fastigheter.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns i bokstavsinlärningen mellan kommunala skolor, Montessoriskolor och Waldorfskolor. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att ta reda på hur verksamma pedagoger arbetar med bokstavsinlärningen på de olika skolorna. Vår studie visar att skolorna arbetar på olika sätt när det gäller bokstavsinlärningen. Waldorfpedagogerna och Montessoripedagogerna har en tydlig pedagogik som de följer medan de pedagoger som arbetar på kommunal skola har olika sätt att bedriva sin undervisning. Skillnaderna är framför allt materialet som används och tiden som läggs på bokstavsinlärningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur enhetscheferna i Enköpings kommun arbetar kommunikativt. Genom en enkätundersökning får enhetscheferna redogöra för sitt arbete och sin uppfattning om hur deras kommunikativa arbete i den kommunala organisationen fungerar. Resultatet analyseras med hjälp av kommunala policydokument och aktuell forskning inom kommunikationsområdet.Enkätundersökningen visar att enhetscheferna känner osäkerhet i hur de ska följa kommunens kommunikationspolicy. De önskar bättre kunskap om befintligt kommunikationsstöd och de rätta kommunikationskanalerna och mer tid till att sortera och förmedla information. .