Syftet med denna uppsats är att belysa hur vallöftesgivandet ser ut påkommunal nivå. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfärdade av olika partier. Jämförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivån.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat på dennationella nivån men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts på de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgår ifrån ?på en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest från kommunala partier i tio kommuner inom VästraGötalandsregionen studeras.

 SammanfattningTitel: Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer Författare: Agneta EkelundHandledare: Marita BlomkvistNyckelord: Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun.Problemformulering: Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).Metod: För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper.

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta på Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Särskild fokus ligger på hur skolorna hanterar eventuella önskemål om deltagande från främlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer på skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begränsa tillträdet till att endast gälla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att på olika sätt delta på skolorna och i skolornas undervisning.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma en strukturplan för Högsbo industriområde.

Uppsatsens övergripande syfte är att granska kommunernas roll och självstyrelse i en föränderlig samhällsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstå de demokratiska effekterna av dessa förändringar.Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har påverkat den kommunala demokratin, främst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjänstemän ökat. Avståndet mellan valda och väljare har växt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen på den kommunala såväl som på den nationella nivån.Uppsatsens metod är en kvalitativ textanalys.

Kommunala stöd till enskilda näringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebär en ineffektiv användning av offentliga medel. Stödåtgärderna kan ta sig i uttryck på vitt skilda sätt; det kan röra sig om allt från underprisförsäljningar av fastigheter till kommunal borgen. På senare tid har problemet uppmärksammats i samhällsdebatten och det finns flera fall där kommunala stödåtgärder har ifrågasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremål för laglighets¬prövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut också underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhåller kommunalt stöd får en betydande fördel jämfört med övriga konkurrenter på marknaden.

Den här studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Den belyser också vägledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i Nässjö kommun. Det material som har använts består av en intervju med ett kommunalråd i Nässjö. En intervju med en studie- och yrkesvägledare som är verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö. Samt en enkätundersökning som består av svar från 35 individer som alla har gått en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö, någon gång mellan år 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse både för individ och samhälle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, främst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett kommunikationsteoretiskt perspektiv granska hur en kommun arbetar med kommunikationen av mål och visioner mot sina förskolor, kommunala och fristående. Vidare ämnade vi undersöka huruvida det finns skillnader i kommunens sätt att kommunicera med de två olika typerna av förskola. Med detta mål i sikte genomfördes en fallstudie av en svensk kommun: Haninge kommun. Vi utförde intervjuer med tre tjänstemän på Barn- och utbildningsförvaltningen och fem förskolerektorer varav två var rektorer för kommunala förskolor. Därefter gjorde vi en enkätundersökning bland personalen på förskolorna vars rektorer hade intervjuats.

Ronneby kommun har år 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mål den sätter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar på om denna nyantagna profil och vad den står för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jämföras med fallstudiernas åtgärder. På så sätt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och därmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spår i planeringen. Arbetet kommer även undersöka fallstudiernas möjlighet, grundat i forskning, som fungerande komponenter i Ronneby kommuns marknadsföring.

This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs.

Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen.

Kommuner anses vara neutral i sin redovisning. Detta gör att de ska redovisa på ett tillförlitligt, verifierbart och objektivt sätt för att kunna ge relevant information till sina mottagare via årsredovisningen. Eftersom den kommunala årsredovisningen i vissa fall avviker från god redovisningssed och rättvisande bild avsåg denna studie att öka förståelsen för individernas uppfattningar om hur redovisningsarbetet går till och konsekvenserna av det, klargöra vilken kritik kommunerna fått samt hur de behandlar den kritiken. För att svara på frågan Varför kommunala årsredovisningar är orena genomfördes en identifiering av faktorer som påverkar förändringsbenägenheten ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv. Denna studie genomfördes via observationer och intervjuer med standardiserade frågor till aktörer i fyra av Norrbottens kommuner.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det går att se något samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sätt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a både intervjuer och enkäter, och såväl rektorer som lärare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgångspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att på tre av elva skolor når över 90% av eleverna G både i slutbetyg i matematik och på det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig.

Demokrati är ett omhuldat begrepp som är svårt att definiera och har otydliga avgränsningar. Detta medför svårigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen är. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svårt att få samma förutsättningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska värden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig på analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i ämnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sådan kontroll ska se ut. Denna otydlighet återfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..