I vårt examensarbete har vi undersökt hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras i Växjö kommun. Vi har också undersökt på vilket sätt ungdomarna motiveras till sysselsättning av de personer som kommer i kontakt med dem samt om ungdomarna får vägledning. I och med den nya lagen i skollagen fick kommunerna i Sverige från den 1 juli 2005 ansvar över att veta vad samtliga ungdomar mellan 16-20 år är sysselsatta med. Genom att ta del av rapporter, ut-redningar och annan för vårt arbete relevant litteratur har vi tillsammans med vårt resultat kommit fram till att Växjö kommun både har och genomför en upp-följning av ungdomar som står utanför gymnasieskolan. En person arbetar sedan hösten 2005 heltid som samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret.

Syftet med denna undersökning var att studera föreställningar om skolutveckling och utvärdering hos lärare och rektorer vid två kommunala musikskolor. Studien syftade även till att undersöka föreställningar om utvärderingens roll i skolutvecklingsarbetet. Datainsamlingen har skett via intervjuer och resultatet visar en komplex bild av de föreställningar som framträtt. Skolutveckling och utvärdering har ingen entydig innebörd för de intervjuade, men alla informanter är av den uppfattningen att skolutvecklingen är väldigt viktig för musikskolan. Vi har även kunnat se att föreställningarna om utvärderingens roll i skolutvecklingen är beroende av negativa eller positiva erfarenheter av utvärdering.

SammandragHuvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares och flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet. Studien går ut på att jämföra unga och vuxna flerspråkiga elever och lärare vid två olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen består av intervjuer med lärare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lärare från grundskolans senare år och fyra elever och en lärare från den kommunala vuxenutbildningen.Vår undersökning visar på att det inte är några större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare år och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lärarna..

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör och/eller förhindrar undervisningen i grundskolans hem- och konsumentkunskap, med fokus på ämnesintegrering.  Frågeställningarna som vi önskar svara på i denna studie är följande: 1) I vilken utsträckning anser lärarna att de arbetar ämnesintegrerat? 2) Vilka faktorer anser lärarna påverkar ämnesintegrering i undervisningen? 3) Hur anser lärarna att de påverkas av ramfaktorerna på de kommunala respektive privata skolorna i förhållande till ett ämnesövergripande arbetssätt?Vi undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslärare som arbetade vid kommunala respektive privata grundskolor. Intervjuerna genomfördes i två steg, först en basintervju och därefter en uppföljningsintervju. Materialet tematiserades och analyserades utifrån våra analysverktyg, vi använde oss av ramfaktorsteorin.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi.

Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade.

Uppsatsen har ett undersökande syfte där tillämpningen av ?Lagen om offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader? (LOU, 2007:1091) och ?Lagen om offentlig upphandling inom området vatten, energi, transporter och posttjänster? (LUF 2007:1092) undersöks med utgångspunkt i en decentraliserad kommunal organisation. Syftet med uppsatsen är att undersöka om regelverkets utformning och tillämpning påverkar kommunerna i en riktning mot ett ökat tjänstemannainflytande under upphandlingsprocessen. Maktförhållandet mellan tjänstemännen och lokalpolitikerna under upphandlingsprocessen är det förhållande som särskilt undersöks. Detta för att kunna förstå hur den moderna kommunala organisationen har kommit att utvecklas, i en tid då allt fler kommunala förvaltningsområden upphandlas.

Denna undersökning utfördes på Halmstads kommuns hemvårdsförvaltning och fokuserade på hur olika yrkesgrupper arbetade genom samverkan med varandra. Vi fann av intresse att ta reda på hur sjuksköterskorna upplever att samverkan fungerar tillsammans med hemtjänstpersonalen och vilken påverkan den egna professionen och tillit har i samverkan.Syftet med undersökningen var att genom sjuksköterskornas berättelser skildra deras upplevelser av samverkan med övrig personal inom hemtjänsten. Med hjälp av organisatoriska teorier och centrala begrepp som profession, makt och tillit har vi analyserat och tolkat deras upplevelser och därmed skapat en förståelse av samverkan mellan hemsjukvården och hemtjänsten. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom observationer och semistrukturerade personliga intervjuer med åtta kommunalt anställda sjuksköterskor. Resultatet visade att de kommunala sjuksköterskorna har en delad uppfattning kring samverkan och hur samverkan figurerar på olika nivåer.

Kommunala bolag är idag en vanlig form för kommunal verksamhet av något slag. Syfte med denna studie är att visa på om balanserat styrkort är en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för näringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det säga om modellen är applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska även tala om vad fördelarna är för ett kommunalt bolag, jämfört med en modell där endast ett antal nyckeltal mäts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsätt, där ny kunskap kräver tolkning.

Den här uppsatsen tar upp hur man kan förstå mångfald i kommunala skolkök. Köken jag valde ut finns i en kommun i Sverige. Metoden som jag använde var semistrukturerad intervju och som analysverktyg användes hermeneutik. Teorin jag använda var socialt lärande av Albert Banduras (Crain, 2005) och även situerat lärande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann.

Vi har undersökt vad det är för skillnad mellan kommunal förskoleverksamhet och montessoriförskoleverksamhet i deras arbete när det gäller läs- och skrivinlärning. Vi har undersökt hur förskolelärarna förhåller sig till den nya reviderade läroplanen 2010 när det gäller läs- och skrivinlärning. Det vi har kommit fram till är att det finns en del skillnader mellan förskolorna och hur pedagogerna arbetar med språket och den reviderade läroplanen. Utifrån våra enkätfrågor kom vi fram till lite olika svar på våra frågor på grund av att alla pedagoger inte svarat så utförligt som vi hade önskat för att få en så rättvis jämförelse som möjligt mellan de olika förskoleverksamheterna. Vi kan i alla fall se att alla på både kommunal- och montessoriförskoleverksamhet har arbetat mycket med implementeringen av den nya läroplanen genom att göra en analys utifrån de olika diskussionsforum som de haft på respektive förskolor. Vi ser dock att de kommunala förskolorna har synliggjort den reviderade Lpfö 98 på ett mer synligt sätt både för sig själva, barnen och för föräldrarna i verksamheten utifrån de svaren vi fått på enkätfrågorna. Det har framkommit hur viktigt det är att arbeta med språklig medvetenhet redan i tidig ålder för att barnen ska få en bra start i skolan.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det är viktigt att belysa en grupp som är i majoritet inom ledarskap i kommunal vård- och omsorgssektor och hur denna förhåller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri är inhämtad från fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

Det bostadsområde som man är född och uppväxt i påverkar den människa som man är idag. Inte minst är detta viktigt när man är ungdom och ens identitet skapas av de platser man dagligen befinner sig på och de människor man möter. I detta examensarbete har jag valt att undersöka hur ungdomar upplever sin uppväxt på Mörnegård, hur de upplever utbudet av mötesplatser i området samt vilken syn de har på de kommunala insatser som görs i området. Jag har valt att genomföra två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 10 ungdomar från Mörnegård, samt använt mig av tidigare forskning som behandlar mina frågeställningar, för att analysera materialet och få fram resultat. De resultat som jag har funnit är att de intervjuade ungdomarna ofta framställer en positiv och romantiserande bild av sitt område, i motreaktion till vad som skrivs om området i media. Ungdomarnas mötesplatser är främst Mörnegårdstorget och Mörnegårds fritidsgård men även trappuppgångar, platser som ungdomarna har tilldelat mening.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.