Den här uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrån ett nerifrån-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyråkratiteorin. Uppsatsen syftar till att jämföra och beskriva frontlinjebyråkraters myndighetsutövning, med ett särskilt fokus på deras arbete med invandrarklienter. Frågan är i vad mån detta skiljer sig mellan de frontlinjebyråkrater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhället och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyråkrater inom två kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro.

I kommunallagen är det lagstadgat att kommuner och landsting årligen skall upprätta en budget som skall vara i balans, det vill säga, intäkterna skall överstiga kostnaderna. Trots detta överstiger de löpande kostnaderna för verksamheten de löpande intäkterna i ett flertal av landets kommuner vilket leder till konsekventa underskott. I teorin framkommer att det måste finnas en målmedveten styrningsprocess som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den kommunala organisationen och den ekonomiska styrningen i kommunerna fungerar, samt hur detta i sin tur inverkar på kommunernas förutsättningar för att uppnå en god ekonomi, det vill säga, att uppnå balanskravet. För att försöka besvara syftet med vår uppsats har intervjuer genomförts med ledande personer inom socialtjänsten i två kommuner.

Vardagsrehabilitering av äldre utgör en stor del i hemtjänstpersonalens dagliga arbete, där arbetsterapeuten kan vara behjälplig med bland annat handledning och utbildningar för perso-nalen. Syftet med denna studie var att ta reda på hemtjänstpersonalens erfarenheter av hur vardagsrehabilitering i hemmet fungerar och kan förbättras inom äldreomsorg. Författarna har använt sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Inter-vjuerna utfördes inom två kommuner i sydöstra Sverige hos både kommunala samt privata hemtjänstaktörer. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: ?Att möjliggöra vardagsrehabilitering för äldre?, ?Att samverka med kollegor och andra instanser?, ?Att arbeta i den äldres hem? samt ?Att förstå samt utveckla ett vardagsre-habiliterande arbetssätt?.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad det innebar att vara chef i socialt omsorgsarbete och hur de hanterar utmaningarna som de ställs inför. Vi var också intresserade av att ta reda på om könet spelar någon roll i ledarskapet. Vi valde att inrikta studien på äldreomsorgen. Forskningsmetoden byggde på kvalitativa intervjuer och tidigare forskning. Fyra intervjuer gjordes med chefer inom äldreomsorgen i en mellanstor stad i norra Sverige.

Syftet med studien har varit att undersöka om samtalet i klassrummet kan ha någon inverkan på barnets läsutveckling och i så fall vilka eventuella betydelser samtalet har för barnets läsutveckling. I studien av samtalets roll för elevens läsutveckling ingår en beskrivning av hur elever och lärare samtalar i klassrummet. Det är således de lärarledda samtalen, den verbala kommunikationen som ägt rum i klassrumsmiljön, som studien fokuserats på. I studien användes kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder; observationer, samtal med pedagogerna samt läsutvecklingsschema, då två kommunala skolor jämfördes. Skola A profilerar sig inte på något specifikt sätt, medan Skola B arbetar i ett så kallat språkspår där undervisningen genomsyras av samtal, bildstöd och teckenstöd.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

This thesis aims to describe the differences and similarities between a male dominated sector and a female dominated sector based on gender mainstreaming documentation as well as through interviews with people working within the sectors. The sectors that were chosen in this study were the fire department and the nursing and care administration of Växjö municipality. Both of the administrations? genders mainstreaming documents were subjected to content analysis in order to describe differences and similarities between the administrations. The analysis found that there were differences in approaches between the administrations were the nursing and care administration had aims of achieving a specified amount of men working within the administration, which the fire department didn?t have.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Bakgrunden till studien grundar sig i ett ökat fokus på hälsofrämjande arbete i arbetslivet. För att utveckla ett mer hälsofrämjande förhållningssätt har ledaren en viktig funktion, en aspekt vi beslöt oss för att studera närmare. Uppsatsen är en intervjustudie av kvalitativ karaktär, där sex ledare samt en hälsopromotor i Lunds kommun har intervjuats. Syftet med studien är att belysa ledarnas arbete med, och deras uppfattningar om hälsofrämjande arbete. Vi identifierar de insatser som utförs för att främja hälsa på arbetsplatser, samt studerar de olika sätt på vilka ledarna inhämtar och vidarebefordrar kunskap inom området.

En stor förändring som har skett inom den offentliga sektorn sedan 1980-talet är synen på hur man bäst effektiviserar verksamheten. Kommunerna riktade blickar mot företagsvärlden där företagsidealet utmärkte sig som det ideala och optimala för effektivisering. En rad olika teorier om hur man bäst effektiviserar den offentliga sektorn som inbegrips under new public management kom att realiseras under 1990-talet. Med bakgrund av den nya styrningen i form av beställar- utförarmodellen som ett led i new public management har syftet med denna uppsats varit att studera i vilken utsträckning tjänstemännen utövar makt genom att studera ett fall och den beslutsprocess som föranledde det. Vidare har syftet varit att studera på vilket sätt tjänstemannamakten utgör ett demokratiskt problem.

Från att ha varit ett land med relativt homogen befolkning är Sverige idag ett mångkulturellt samhälle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjänster ska kunna tillgodose det allt mer mångkulturella samhället och dess kommuninvånare är ett hett debattämne. Inom ordinärt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjänstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vård som brukarna är berättigade. I samband med arbetet mot etnisk mångfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkänner och värderar varje människas speciella egenskaper. Syfte med vår undersökning är att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mångfald i medarbetarfrågor och deras syn på hur organisationen hanterar och värderar kulturkompetens och etnisk mångfald inom ordinärt boende i den kommunala äldreomsorgen.

The purpose of this study is to investigate how some teachers work with above-average pupils in mathematics. I have issued three questions based on the purpose of this study:How do teachers define an above-average pupil?In what way the teachers stimulate and challenge the above-average pupils?Has the school done something special for the above-average pupils?The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with four teachers in primary school. The method consists of interviews and observations.The study shows that the teachers make an effort to give these pupils extra attention and challenging tasks. A major focus is put on problems solving and to develop the pupil's ability to be able to explain how they think and if necessary, they should be able to explain even to their fellow- pupils.

Med anledning av ökande energipriser och ökande krav på sänkta utsläppsnivåer avväxthusgaser försöker man världen över minska användandet av fossila bränslen och ökaanvändandet av förnybara energikällor. Solen är en av dessa energikällor. Solen somenergikälla har potential att förse oss med all den energi vi förbrukar på jorden och mer därtill. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheten att utnyttja solvärme för att värmatappvarmvattnet i en fastighet tillhörande det kommunala bostadsföretaget AB StoraTunabyggen i Borlänge. Fastigheten som byggdes under miljonprogrammet genomgår nu enstörre renovering och beställaren har uttryckt ett intresse för solvärme.

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller små fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och även en kränkning av de mänskliga fri- och rättigheterna. Sverige har ett ansvar att förebygga våld i nära relationer och stödja de som är och har varit utsatta för detta. Denna uppsats belyser inte bara det nationella ansvaret utan även hur detta implementeras på lokal nivå. Malmö stad har genom sitt väl utarbetade kvinnoprogram blivit en av de kommuner i Sverige som kommit längst i arbetet mot våld i nära relationer. Kvinnofridsprogrammet är utformat för att bekämpa mäns våld mot kvinnor men har genom åren utvecklats till ett samarbete för alla som blivit utsatta för våld i en parrelation och deras eventuella barn.