Sök:

Sökresultat:

1837 Uppsatser om Kommunala kulturskolan - Sida 6 av 123

Normering på glid? Om rättssäkerhet, illojal maktanvändning och tidsbegränsade beslut inom ramen för SoL.

Uppsatsen problematiserar det skönsmässiga utrymmet vid bedömningen av skälig levnadsnivå enligt Socialtjänstlag (2001:453) ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Ur formellt hänseende görs en systematisering av SoL:s normativa innehåll, vad gäller bistånd för livsföringen i övrigt, utifrån hur det verkar vidgande respektive slutande på rekvisitet skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivås innehållsliga gränser analyseras utifrån en teoretisk indelning av ett givet beslut i tre dimensioner, vilka avser behov, insats och beslutets giltighet i tiden. I materiellt hänseende undersöks det kommunala självstyrets inverkan på den normering som uppstår i tillämpningen på kommunal nivå. Här analyseras bland annat rättsutvecklingen och lagstiftningsåtgärder sedan slutet på 1980-talet i förhållande till teorier om maktstrukturer och värden som orsaken till kommunala (autonomibevarande) strategier och kommunala (icke-ändamålsenliga) normer..

Den kommunala skolan och en friskola sett ur ett marknadsföringsperspektiv

Syfte Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillämpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmässiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.MetodVi använder oss av kvalitativ metod för att skapa förståelse för de studerande frågeställningarna. Vi har använt oss av intervjuer med rektorer på en kommunal skola, friskola och en skolområdeschef . SlutsatsDen kommunala och den fristående skolan skiljer sig inte nämnvärt, skolorna använder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden är att friskolorna använder sig av en mer frekvent marknadsföring än vad den kommunala skolan gör.

Mål- och resultatstyrning i den kommunala versamheten

Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskapsbildning kring mål- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie där vi har intervjuat politiker och ledande tjänstemän inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanställt empirin och dragit slutsatser utifrån vår analys av aktuell mål- och resultatstyrningsteori i ett spänningsfält med olika intressen och behov. Mål- och resultatstyrningen i den kommunala vård- och omsorgsversamheten används i ett spänningsområde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det är en utmaning att få styrmodellen att fungera optimalt i en sådan komplex organisation..

Utvärdering och analys av det trådlösa nätverket på företagsbyarna Acusticum och Furunäset

Den här rapporten innehåller mätningar och analyser av de kommunala trådlösa nätverken på företagsbyarna Furunäset och Acusticum i Piteå. Piteå Näringsfastigheter AB (PNF), där jag har utfört mitt examensarbete, vill veta hur det ser ut just nu på de två företagsbyarna när det gäller täckning för det kommunala nätverket. I mitt uppdrag ingick även att föreslå hur man kanexpandera eller förbättra nätverket. I det existerande trådlösa nätet fanns det sju stycken kommunala accesspunkter på Furunäset samt nio stycken på Acusticum.Rapporten belyser vad som kan förändras eller förbättras samt potentiell utbyggnad av nätverken. Rapporten diskuterar huruvida det är en bra idé att ha ett öppet, oskyddat trådlöst nät med beaktande av säkerhetsproblem och behov.Rapporten innehåller:? Fördjupning av dagens trådlösa tekniker.? "Heatmaps" över den aktuella trådlösa täckningen hos Acusticum och Furunäset.? Förslag och diskussion kring förbättringar/förändringar av nätverket.? Diskussion kring publika nätverk..

Baspersonalens erfarenheter av vårdtagarnas möjlighet till delaktighet i aktivitet på kommunala äldreboenden

Syftet med studien var att ur baspersonalens perspektiv beskriva vårdtagarnas möjlighet till att vara delaktiga i aktivitet på kommunala äldreboenden. Undersökningspersonerna bestod av åtta stycken baspersonal som arbetade på kommunala äldreboenden i norra Sverige. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Tidens inverkan på vårdtagarnas möjlighet till aktivitet?, ?Vårdtagarnas vilja och förmåga till aktivitet? och ?Baspersonalens engagemang för att möjliggöra aktivitet?. Resultatet visade vikten av att planera in aktiviteter för att dessa ska bli utförda.

Diskurser inom kommunal och privat pianoundervisning

Vilka diskurser ger elever och lärare uttryck för i pianoundervisning? Syftet med min uppsats är att undersöka hur pianoelever och pianolärare på kulturskolan och inom ett studieförbund genom språket ger uttryck för en mängd förhållningssätt och attityder. Vad sägs i samtalen kring deras undervisning och vilka diskurser och tankekollektiv bildar dessa åsikter tillsammans? Jag har använt mig av fyra djupgående intervjuer och två videodokumentationer för att dels studera elevernas och lärarnas uttryckta upplevelser men också för att ta del av det som verkligen sker under lektionstid. Teoretiska utgångspunkter har utgjorts av kritisk diskursanalys, institutionsbegreppet och interaktionsteori.

Cirkushallen i Alby

Cirkus Cirkörs gymnasieskola blir en ny publikvänlig byggnad, men en öppen passage för att få inblick i verksamheten och väcka nyfikenhet. Men relativt små medel omvandlas Cirkushallen till den givna huvudbyggnaden i området, och blir ett tydligt dragplåster för hela kulturbyn i Alby industriområde, med Subtopia, Kulturskolan, Filmbasen mm.För det utomstående är cirkus en lek. För den som tränar är det på fullaste allvar. Detta speglas i byggnadens utformning, då det öppna publika kontrasterar mot den stängda fokuserade träningen.En passage som gör byggnaden tillgänglig från två håll och utgör hjärtat i gymnasiets verksamheter. Här möts alla som tar byggnaden i anspråk..

Estetiska lärprocesser, deras betydelse för inlärning och social förmåga : Ska Kulturskolan spela en roll i framtidens skola?

The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service.

Hälsofrämjande arbete i svenska kommuner för barns och ungas psykiska hälsa : Dokumentstudie av riktlinjer och handlingsplaner i kommunala förvaltningar

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

NEGATIVT TV- OCH DATASPELSBRUK BLAND GYMNASIEELEVER

Arbetet har sin bakgrund i att Malmö stad under de senaste åren delar ut datorer till bland annat eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Arbetet har även sin grund i forskningen kring TV- och dataspelsbruk. Arbetet syftar till att undersöka hur Malmös kommunala gymnasieskolor arbetar för att uppmärksamma negativt bruk av TV- och dataspel bland sina elever. Vidare att undersöka hur de kommunala gymnasieskolorna i Malmö arbetar för att stödja de elever som fastnar i ett negativt bruk av TV- och dataspel. Arbetet syftar även till att undersöka hur yrkesverksamma inom kommunala gymnasieskolor, definierar ett negativt bruk av TV- och dataspel.

Hur blev det egentligen?- En utvärdering av det svenska EU-medlemskapets konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor.

Hur de enskilda musiklärarna i Kulturskolan anpassar sin
undervising efter de enskilda högstadieeleverna

Undersökningen handlar om hur de enskilda musiklärarna kan anpassa undervisningen efter det enskilda elverna, eftersom pedagogerna inom den enskilda undervisingen träffar och undervisar sina elever individuellt en gång i veckan. Pedagogern har ett stort inflytande på hur de kan anpassa undervisingen efter elevens förutsättningar och behov. Pedagogerna kan använda sig av ett anpassa material, se om eleven har svårigheter att lära in vissa moment i musiken. Pedagogerna kan även se till elevernas olika inlärningsstilar och väla en undervisningsmetod som passar till elevens inlärningsstil..

Revision i den lokala självstyrelsen

I vår studie har vi försökt att klargöra vilka roller de förtroendevalda revisorer och de sakkunniga har i den kommunala revisionen. Vi har funnit att det finns en del problem när det gäller de förtroendevaldas brist på kompetens och oberoende. Dessutom är de sakkunnigas påverkan under revisionsprocessen väldigt stor, vilket kan leda till att revision genomförs enligt samma mallar i flera olika kommuner och kommunen inte får den särpräglade granskning som den kommunala revisionen är tänkt att resultera i..

Mål- och resultatstyrning i den kommunala versamheten

Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskapsbildning kring mål- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie där vi har intervjuat politiker och ledande tjänstemän inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanställt empirin och dragit slutsatser utifrån vår analys av aktuell mål- och resultatstyrningsteori i ett spänningsfält med olika intressen och behov. Mål- och resultatstyrningen i den kommunala vård- och omsorgsversamheten används i ett spänningsområde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det är en utmaning att få styrmodellen att fungera optimalt i en sådan komplex organisation..

Vägen till bolagstoppen En kartläggning av hur Göteborgs kommunala vd:ar hamnade på högsta posten

En öppen och transparent rekryteringsprocess borde vara självklar i den offentliga sektorn. Trots det har sju vd-tjänster tillsatts utan att ha annonserats ut under de senaste tio åren. Det visar vår kartläggning.Trots att Sverige är det tredje minst korrupta landet i världen, har det stormat kring Göteborgs kommun och de kommunala bolagen de senaste åren. Mutor, korruption och kvittoskandaler har gjort att flera kommunala bolagschefer blivit ifrågasatta och några av dem har fått gå på grund av det bristande förtroendet för dem.I vår kartläggning granskar vi hur bolagscheferna hamnade på högsta posten. Vi visar att nästan hälften av de vd:ar som tillsats under de senaste tio åren i Göteborgs största kommunala bolag har rekryterats inifrån kommunen.

<- Föregående sida 6 Nästa sida ->