Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att författarna vill belysa den problematik som fastighetsvärdering av flerbostadsfastigheter medför ur ett privatinvesterarperspektiv. Vi vill dessutom undersöka relevansen i den teori som finns på området. Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod. Genom intervjuer av personer verksamma i fastighetsbranschen samt en observation av en fastighetsvärdering så har det empiriska materialet samlats in. Det empiriska materialet har sedan analyserats gentemot den etablerade teori som finns på området och renderat vår slutsats. Resultat & slutsats: Den problematik som författarna identifierat hos värderingsförfarandet av flerbostadsfastigheter är de godtyckliga moment som värderingsutlåtandet bygger på. För en privatinvesterare innebär detta ett bekymmer då en fastighetsinvestering ej sällan medför en väsentlig utgift och risk.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn på yrkeslärares kompetensutveckling i två kommuner. Vidare är syftet att undersöka hur kompetensen kartläggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvärderas för yrkeslärare i gymnasieskolan. Metoder som använts för att samla in data i denna fallstudie är analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats är de lokala styrdokumenten.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Bakgrund och problem: Fastigheter och fastighetsföretag har med jämna mellanrum blivitaktuellt, ibland ser man att de agerar till synes olika. Det vore intressant att såförutsättningslöst som möjligt studera vad ett antal av de svenska fastighetsföretagen gör.Ett sätt att göra det på kan vara genom att ta del av deras årsredovisningar ochsammanställa informationen som visar vad man har gjort samt hur företaget är strukturerat isyfte att underlätta för fortsatt studier av företagen. Det har utmynnat i följandefrågeställningar:Vad gör ett antal av de stora svenska fastighetsföretagen?Samt:Hur kan man gå tillväga för att använda insamlad data i vidare studier för att beskrivaföretagen?Syfte: Att ställa upp informationen på ett sätt som gör att läsaren kan skapa sig enöversiktlig bild av ett antal företags struktur samt beteende under 2009. Att samla in ochställa upp data som ett underlag i syfte att bereda för fortsatt forskning.Avgränsningar: Studien omfattar endast svenska stora fastighetsföretag vars primäraverksamhet är att äga och förvalta fastigheter.

Denna uppsats behandlar det kommunala utjämningssystemet. Dagens system består av en inkomstutjämningsdel, kostnadsutjämningsdel, ett strukturbidrag och en regleringspost, som antingen kan bli bidrag eller avgift beroende på hur mycket pengar staten anslår till systemet. Till detta har använts teorin om konkurrensproblemet, olika teorier om vad kommunerna bör göra, varför kommunerna bör finnas och hur de skall finansiera verksamheten. Två kommuner har valts ut, Vellinge och Trelleborg, för att i två fallstudier studera effekten av systemet för den enskilda kommunen. Slutsatsen är att i dagsläget behövs utjämningssystemet för annars träder konkurrensproblemet till.

Den ha?r studien analyserar olika strukturella faktorer som kan fo?rklara variationen i nettokostnader fo?r ra?ddningstja?nst mellan Sveriges kommuner. Studiens syfte a?r att studera om kommuner med ho?ga strukturella ra?ddningstja?nstkostnader blir kompenserade fo?r dessa via det kommunala kostnadsutja?mningssystemet eller ej. Underso?kningen bygger pa? regressions- och ja?mfo?relseanalys med data fo?r samtliga svenska kommuner o?ver a?ren 2005- 2011.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

I denna studie har det framkommit att de sakkunniga består av två kategorier; de som är registrerade och därmed utgör föremål för RN:s tillsyn och normering, samt övriga sakkunniga. Det har framkommit att RN bedriver indirekt tillsyn över den kommunala revisionen i strid med grundlagsföreskrifter. I övrigt anses RN:s roll vara i överensstämmelse med teoretisk referensram, till skillnad från SKYREV:s, där det föreligger tydliga brister i övervakningen av sakkunniga. Dessa brister torde kunna överbryggas utifrån den teoretiska referensramen om organisationen kunde erhålla en civilrättslig status. I avsaknad av explicit tillsyn över de sakkunniga, existerar det kvalitetssäkringar utförda av de sakkunniga de själva.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att kritiskt granska motivationsbegreppet och hur det används i missbruksvården. Mer specifikt var syftet att, utifrån en diskursanalytisk ansats, analysera hur motivationsbegreppet konstrueras lokalt på tre specifika enheter i den kommunbaserade missbruksvården, samt att analysera de lokala motivationsdiskursernas implikationer. Det sistnämnda innefattade att särskilt studera hur klienter och klientkategorier konstrueras i socialarbetarnas diskussioner, hur föreställningar om ansvar och moral tillskrivs olika kategorier och vilka åtgärder som förknippas med olika klientkategorier samt hur dessa åtgärder legitimeras. Till sist ville jag också utröna hur de lokala motivationsdiskurserna är kopplade till större institutionsöverskridande diskurser. Syftet bröts ner i tre huvudsakliga frågeställningar: Vilka betydelser laddas motivationsbegreppet med? Vilka klientkategorier går att urskilja i socialarbetarnas tal om motivation? Vilka lokala motivationsdiskurser går att urskilja i socialarbetarnas konstruktioner av motivationsbegreppet och hur relaterar de till större diskurser? Materialet bestod av fältanteckningar och ljudupptagningar som inhämtats genom observationer av teamkonferenser, samt fokusgruppintervjuer, på tre kommunala enheter som dagligen kommer i kontakt med människor med en missbruksproblematik.

SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar förändringsprocesser i arbetet kring de statliga rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet i skolan. Frågeställningarna var följande: Hur påverkar staten och kommunen arbetet kring de statliga rekommendationerna i skolan? Vad påverkar arbetet med att göra elever dagligt fysiskt aktiva i skolan? Går det i skolan att leva upp till de statliga rekommendationerna? Är det någon skillnad på hur de olika stadierna efterlever de statliga rekommendationerna?MetodData har samlats in via en textundersökning av statliga och kommunala dokument samt 104 enkäter från slumpmässigt valda lärare och rektorer i samtliga kommunala skolor i en stockholmskommun.ResultatTextundersökningen visar att det staten gjort för att påverka skolan kring den dagliga fysiska aktiviteten är: tilläggen i Lpo94 och Lpf94 samt skapandet av NCFF (Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) och Myndigheten för skolutveckling för att de skall stödja och inspirera skolor i deras arbete. Från kommunens sida är det genom deras barn- och utbildningsplan, där de beskriver vad skolan skall arbeta efter.Vad som påverkar arbetet kring detta är enligt enkäten: 1) Tidsbrist, 2) att lärare inte prioriterar fysisk aktivitet, 3) att lärare inte känner sig bekväma i hur man aktiverar barn och ungdomar, 4) samarbetet lärare emellan samt 5) viljan att arbeta med detta i skolan.Var sjätte lärare och var sjunde rektor känner inte till de statliga rekommendationerna däremot ansåg 97% att det är viktigt att vara fysiskt aktiv i skolan. Av de svarande ansåg majoriteten att det är all personals ansvar att eleverna är fysiskt aktiva i skolan.