Sök:

Sökresultat:

2135 Uppsatser om Kommunala bostadsföretag - Sida 58 av 143

Arbetslöshet bland utrikes födda : En studie ur ett kommunalt perspektiv

Arbetslöshet bland utrikes födda Àr en omdiskuterad och aktuell frÄga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda Àr betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda Àr samhÀllsekonomiskt kostsamt och pÄverkar Sveriges tillvÀxt pÄ sikt. Detta Àr sÀrskilt problematiskt med tanke pÄ de demografiska utmaningar som vÀntar Sverige, dÄ ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krÀvs en effektiv integrationspolitik som fokuserar pÄ orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda.

Gynnar kommunsammanslagningar i Finland demokratin eller effektiviteten?

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten Àr en högaktuell frÄga i finsk politik. BÄde pÄ statlig och kommunal nivÄ diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förÀndring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning pÄ problemet. Den pÄgÄende Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

LeveransvÀgran

Upprepade gÄnger under de senaste Ären har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsÀkras sin konventionsenliga rÀtt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För nÀrvarande Àr de gömda barnens rÀtt till utbildning i landet helt beroende av att vÀlvilliga kommunala skolor sjÀlva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges Ätaganden finns det inte nÄgon rÀttighetsgivande lagstiftning, ej heller erhÄller de kommunala skolorna nödvÀndigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förÀndra situationen och dÀrigenom pÄ ett bÀttre sÀtt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 SkolgÄng för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Bojen - verksamheten som hÄller dig flytande tills du simmar sjÀlv

Denna uppsats handlar om hur den kommunala verksamheten Bojen kan pÄverka livskvalitén för familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar sÄ som ADHD och Asperger syndrom. Intervjuer har genomförts med ungdomar och förÀldrar som Àr knutna till verksamheten. DÀrefter har materialet analyserats med hjÀlp av teoretiska begrepp som KASAM (kÀnsla av sammanhang), socialt stöd/sociala nÀtverk och empowerment. Resultatet visar pÄ vilken betydelse verksamheten har för den enskilda individens livssituation, samt hur förbÀttrade förutsÀttningar kan göra skillnad för ungdomarnas framtid. Exempelvis kan utvecklade fÀrdigheter och rÀtt verktyg gynna Bojens deltagare för att klara sig Àven i sociala sammanhang som inte Àr anpassade till deras svÄrigheter..

Ekonomisk styrning pÄ kommunal nivÄ: en fallstudie om hur politiker anvÀnder ekonomistyrning, strategier och mÄlstyrning vid fördelning av föreningsstöd

En viktig del i den svenska vÀlfÀrden Àr kommunernas verksamhet. Kommunerna ska tillhandahÄlla en bra verksamhet och genom det uppfylla sina vÀlfÀrdspolitiska mÄl. Styrning inom den kommunala verksamheten handlar bÄde om att uppnÄ ekonomiska mÄl men ocksÄ om att uppnÄ verksamhetsmÄl eller politiska mÄl. Syftet med vÄr uppsats har varit att studera om ekonomistyrning, strategier och mÄlstyrning har nÄgon pÄverkan vid fördelning av föreningsbidrag samt om och i sÄ fall hur de förÀndrats inom ramen av en tio Ärs period i Kiruna kommun. Studien Àr en fallstudie som genomförts genom personliga intervjuer.

Mellankommunal översiktlig planering : möjligheter och begrÀnsningar

Det hÀr Àr en uppsats omfattande 15 högskolepoÀng i Àmnet fysisk planering. Uppsatsens titel Àr ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och begrÀnsningar? och undersöker vad begreppet innebÀr, bÄde i lagens mening och i praktiken, vilka frÄgor som kommunerna Àr beredda att samplanera om och hur de gÄtt eller tÀnker gÄ tillvÀga. För att konkretisera frÄgestÀllningen har tre stycken fall med olika karaktÀr valts. Den slutliga frÄgestÀllningen handlar om vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall.

Kommunal samverkan : fallstudie kommunal rÀddningstjÀnst

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, rÀddningstjÀnsten, har valts för att undersöka om statistiskt gÄr att faststÀlla om samverkan mellan kommuner pÄverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för rÀddningstjÀnsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sÀtt att organisera den kommunala rÀddningstjÀnsten. De tre organisationsformerna speglar tre sÀtt att förhÄlla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner Àr de som valt ett offentligtrÀttsligt samarbete sÄsom kommunalförbund eller gemensam nÀmnd.

Utomhusverksamhet i förskolan

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ pedagogers förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik, utomhusdidaktik och deras roll i utomhusverksamheten. Vi gjorde en jÀmförelse mellan fyra olika förskolor, tvÄ kommunala I Ur & Skur förskolor och tvÄ förskolor som har utomhusverksamhet som profil. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fyra pedagoger samt observationer av pedagogernas arbetssÀtt. VÄr undersökning visade att samtliga pedagoger sÄg förskolegÄrden som nÀrmiljö och anvÀnde den i sitt utomhusdidaktiska arbete. De anvÀnde Àven andra delar av nÀrmiljön i sin utomhusverksamhet, sÄsom nÀrliggande parker och lekplatser.

NivÄgruppering i matematik för elever i svÄrigheter : en studie pÄ tre kommunala 7-9 skolor

Mitt syfte med examensarbetet var att fÄ fördjupade kunskaper om nÄgra lÀrares och rektorers syn pÄ nivÄgruppering för elever i svÄrigheter med matematik. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var; pÄ vilket sÀtt anser nÄgra lÀrare och rektorer att nivÄgruppering kan gynna/missgynna elever i svÄrigheter med matematik?Vad anser dessa lÀrare och rektorer vara viktigt att tÀnka pÄ som lÀrare vid nivÄgrupperad undervisning?Vilken syn pÄ lÀrande uttrycks av de intervjuade lÀrarna och rektorerna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ fallstudie dÀr jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som anvÀnde sig av nivÄgruppering har ett annat perspektiv Àn de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svÄrigheter med matematik ansÄgs missgynnas av nivÄgruppering.

Lean i en produktion : Hur pÄverkas egentligen medarbetaren?

Lean a?r en modern verksamhetsstrategi som har sin bakgrund i bilindustrin men a?r idag a?ven dominant bland svenska industrifo?retag samt offentlig verksamhet. Da? lean anpassas utifra?n varje enskild organisation finns det oa?ndligt ma?nga definitioner av begreppet. Relativt lite forskning a?r idag gjord pa? hur strategin pa?verkar de ansta?llda i organisationer som arbetar med strategin.

Prop. 2013/14:126 : - En studie av kommunernas problembilder och dess förhÄllande till lagÀndringarna.

Regeringen menar genom prop. 2013/14:126 att bostadsbristen riskerar att försÀtta Sveriges internationella konkurrenskraft pÄ efterkÀlken. Regeringen menar att detaljplaneprocessen Àr en orsak till detta dÄ den Àr en flaskhals för byggandet. LagÀndringarna som regeringen lÀgger fram genom prop. 2013/14:126 syftar enligt regeringen (prop 2013/14:126) att verka som lösningar pÄ delar av de problem som regeringen menar orsakar bostadsbristen.

Sveriges Hamnar - Ägande, Investeringar och Effektivitet

Sveriges hamnnÀring stÄr för 85 procent av all import och export till och frÄn Sverige genom landets över 50 kommersiella hamnar. Det övervÀgande kommunala Àgandet av hamnarna medför att en nationell strategi för hamnarna saknas, Àven om försök har gjorts att utse strategiska hamnar genom en SOU-utredning. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva investeringar, investeringsbeslut och godsflöden i ett urval av Sveriges hamnar. Vi avser att sedan koppla gjorda investeringar till eventuellt ökad godsmÀngd. Detta har undersökts genom intervjuer med beslutsfattare samt med statistiska berÀkningsmetoder.

Kontroll av intern kontroll - en jÀmförelse av smÄ och stora kommuner

Enligt lag skall kommunala nÀmnder sjÀlva bedriva intern kontroll nÄgon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta pÄ att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en faststÀlld plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. DÀrför har vi studerat huruvida smÄ och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi anvÀnt Àr datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frÄgeformulÀr.Resultatet av undersökningen Àr att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna Àr stora eller smÄ. Det har ocksÄ visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan Àr betydligt högre jÀmfört med smÄ kommuner. I slutsatsen har vi presenterat nÄgra delförklaringar till varför stora kommuner i större utstrÀckning har en internkontrollplan..

Faktorer som pÄverkar ombildningsprocessen och fastighetsvÀrderingen vid ombildning

Under de senaste Ären har antalet ombildningar ökat stadigt och sedan 1990 har 115 000 bostadsrÀttslÀgenheter tillkommit via ombildning. I takt med detta har Àven antalet bostadsföreningar ökat och idag Àr dessa den vanligaste kategorin köpare av bostadshyreshus i Sverige. Tidigare hindrade stopplagen de allmÀnnyttiga bostadsbolagen att ombilda, men sedan denna lag upphörde i juli 2007 har ett större intresse för utförsÀljning av det allmÀnnyttiga bostadsbestÄndet uppstÄtt. Ombildning har varit ett mycket omdebatterat Àmne under lÄng tid och Äsikterna gÄr isÀr angÄende fenomenet dÄ den enskilde individen ser möjlighet till en ekonomisk vinst medan motstÄndare hÀvdar att ombildning leder till ökad segregation. VÀrdering inför ombildning Àr av central betydelse för en riktig uppskattning av priset för den aktuella fastigheten.

Hur ser B12-vitamin- och folatsupplementeringen ut, hos Àldre
i Àldreboenden?

Under de senaste Ären har det pÄgÄtt en stundtals intensiv debatt, bland annat i lÀkartidningar, om B-vitaminförskrivningen till Àldre. I Malmö gjordes en tvÀrsnittstudie 1996 och 2001-2002 vars syfte var att kontrollera nÀringsintaget hos Àldre, boende pÄ kommunala inrÀttningar. I studierna fann man att förskrivning av B-vitaminer hade ökat markant mellan de tvÄ olika insamlingstillfÀllena. 1996 supplementerades 10% av de Àldre. 2001-2002 hade förskrivningen ökat till 39%.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->