Syftet med denna uppsats är att beskriva militärmusiken och den kommunala musikskolans framväxt dels på ett nationellt och dels på ett lokalt plan och hur dessa verksamheters vägar har korsats. Frågeställningarna är om militärmusiken har påverkat den kommunala musikskolans utveckling och om så är fallet vilka faktorer som har påverkat detta. Jag stöder mina antaganden på den tyske social- och personlighetspsykologen Kurt Lewins kraftfältsteori och ser de bägge verksamheterna som två fält. Det var svårt att hitta källor till detta arbete och jag har därför använt mig av två intervjuer i kombination med litteratur och arkivmaterial för att få svar på mina frågor. Det visar sig att många av de anställda militärmusikerna initialt tog timlärarjobb på kommunala musikskolan och därigenom påverkade utvecklingen positivt genom att ta med sig sin kompetens därifrån..

Syftet är att redogöra för målsättningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primärdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna består av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som används i arbetet är agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet är att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstämpel på den kommunala revisionen som därmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sätter prägel på den kommunala revisionen och på de kommunala revisorerna..

En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvändare har önskemål om att lättare hitta information på offentlig sektors webbplatser. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbättras så att användarna lättare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hämtade från området för webbdesign och användbarhet påverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta på webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mån och i olika utsträckning av de olika kommunerna. Främst förekommer brister inom områdena struktur samt text och etikettering.

Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan?Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog.I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga.Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga..

Sedan 1997 har sjukfrånvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick år 2003 till närmare 40 miljarder kronor. De demografiska förändringarna och minskade skatteintäkter i kombination med ökade offentliga utgifter är stora utmaningar för framtidens välfärdsfinansiering. Med hjälp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten år 2003. Vi vill även ta reda på om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrånvaro än andra. Resultaten analyseras utifrån teorier om nyttomaximering och Moral Hazard.

A1194I strävan efter en gemensam redovisningsstandard i hela världen har en rad standarder utarbetats. Det senaste tillskottet inom området är International Financial Reporting Standards (IFRS) 3, Business Combinations. Införandet av IFRS 3 innebär stora förändringar gällande koncernredovisning. En av dessa är att de gamla redovisningsreglerna angående goodwill, det vill säga avskrivningar i kombination med nedskrivningstest, inte längre är tillämpliga då avskrivningar på goodwill förbjuds. I stället skall goodwill nedskrivningsprövas minst en gång om året.Syftet med uppsatsen är att undersöka om övergången från avskrivningar i kombination med nedskrivningar till renodlade nedskrivningar kommer att påverka revisorernas arbete och om så är fallet, hur förändringen praktiskt kommer att se ut.

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning.

Bakgrund:Den första januari 2011 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ändamål var att jämställa konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsägarna och de allmännyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade främst på att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affärsmässigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som ägare var bland annat tvungen att ställa tydligare krav på bolagen genom att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och låneräntor samt ställa marknadsmässiga avkastningskrav.Frågan är nu hur de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrån dessa nya förutsättningar sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna på bostadshyresmarknaden.

Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland..

Sexualundervisningen är en viktig del i skolan, där eleverna får kunskap för livet. Det är därförviktigt att undersöka om alla elever får en likvärdig utbildning, oavsett vilken typ av skola de går i.Syftet med min studie var att belysa hur sexualundervisningen bedrivs i kristna friskolor ochkommunala skolor. I studien deltog två kristna friskolor och två kommunala skolor. För att samlain data användes den kvantitativa metoden enkät och den kvalitativa metoden intervju. Enkätendelades ut till totalt 133 elever och totalt intervjuades sex lärare.Resultatet visade att det är NO-lärarna som har huvudansvaret för sexualundervisningen ibåde de kommunala skolorna och de kristna friskolorna.

Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3.I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3.

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 ? rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns i bokstavsinlärningen mellan kommunala skolor, Montessoriskolor och Waldorfskolor. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att ta reda på hur verksamma pedagoger arbetar med bokstavsinlärningen på de olika skolorna. Vår studie visar att skolorna arbetar på olika sätt när det gäller bokstavsinlärningen. Waldorfpedagogerna och Montessoripedagogerna har en tydlig pedagogik som de följer medan de pedagoger som arbetar på kommunal skola har olika sätt att bedriva sin undervisning. Skillnaderna är framför allt materialet som används och tiden som läggs på bokstavsinlärningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur enhetscheferna i Enköpings kommun arbetar kommunikativt. Genom en enkätundersökning får enhetscheferna redogöra för sitt arbete och sin uppfattning om hur deras kommunikativa arbete i den kommunala organisationen fungerar. Resultatet analyseras med hjälp av kommunala policydokument och aktuell forskning inom kommunikationsområdet.Enkätundersökningen visar att enhetscheferna känner osäkerhet i hur de ska följa kommunens kommunikationspolicy. De önskar bättre kunskap om befintligt kommunikationsstöd och de rätta kommunikationskanalerna och mer tid till att sortera och förmedla information. .

Finansvärlden har drabbas av flertalet olika ekonomiska kriser de senaste åren och sedan dess råder det osäkerhet i världsekonomin. Osäkerheten gör att de traditionella investeringsbedömningsmetoder som grundar sig i diskonterade kassaflöden blivit allt mer kritiserade och anses som otillräckliga för att göra ett bra investeringsbeslut. Med hjälp av reala optioner kan osäkerheten minska och på längre sikt göra mer gynnsamma investeringar.  Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har den unika situationen att de har ramar och regler som gör att de måste göra långsiktiga investeringar och inte kan byta sitt geografiska läge, till skillnad från privata bostadsbolag. I denna unika situation måste det allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolaget säkerställa att bolaget har möjligheten och flexibiliteten att göra investeringar som är lönsamma för bolaget. Därför kom vi fram till problemformuleringen: Hur kan reala optioner påverka investeringsbeslut i allmännyttiga kommunala bostadsbolag? Syftet med studien var att beskriva och analysera hur reala optioner kan påverka ett investeringsbeslut i allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och förklara hur allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag använder sig av reala optioner.