Sökresultat:
1787 Uppsatser om Kommunala aktörer - Sida 43 av 120
Resan startar pĂ„ internet - Ăr VĂ€rmland med? : En studie av vĂ€rmlĂ€ndska kommuners webbplatser för turism
Planerandet för resande i dagens samhÀlle inleds för merparten av vÀrldens turister pÄ internet och andelen som gör det ökar stÀndigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjÀnster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte Àr anpassade efter det som turister efterfrÄgar pÄ internet under planeringsfasen av en resa. DÀrför uppstÄr viss problematik.De vÀrmlÀndska kommunernas webbplatser för besöksnÀringen Àr i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgÀnglighet visar pÄ att mer Àn hÀlften av VÀrmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.
Varför spelar man bara klassisk musik pÄ fiol?
Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka i vilka genrer fiollÀrarna pÄ kommunala musikskolan undervisar, och ifall de anvÀnder sig av improvisation. Mina metoder har varit litteraturstudier, sökningar pÄ internet och en enkÀtundersökning. UtifrÄn detta har jag gjort en liten sammanstÀllning av fiolens historia och de genrer dÀr den har förekommit, och en presentation av den forskning som jag har hittat. Resultatdelen Àr en sammanstÀllning av de enkÀtsvar som kommit in. Jag skickade 100 enkÀter till musik- och kulturskolor i hela Sverige och fick 48 svar.
Kommunernas arbete med tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden - en jÀmförelse mellan fyra översiktsplaner
Detta examensarbete Àr en komparativ fallstudie mellan fyra översiktsplaner.
Syftet med arbetet Àr att belysa tendenser som finns inom den kommunala
planeringsretoriken gÀllande tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden.
Examensarbetet syftar Àven till att granska hur de utvalda kommunernas
mÄlformuleringar kring tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden har
konkretiserats i kommunernas översiktsplaner, om det gÄr att finna samband
mellan mÄlformuleringarna och de statliga direktiv som finns samt om nÄgon
mÄlkonflikt finns. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av fallstudier dÀr
utvalda översiktsplaners argument gÀllande tillgÀnglighet har granskats..
Mottagande av nyanlÀnda elever : "Integration Àr en handling, inte ord".
Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..
Kontroll- och verksamhetskriteriet i teori och praktik. En granskning av det kommunalÀgda bolaget Renova AB
NÀr kommuner köper varor och tjÀnster skall det enligt lag ske en offentlig upphandling. Enligt praxis frÄn EU-domstolen behöver inte kommuner genomföra en upphandling dÄ de köper varor eller tjÀnster frÄn kommunala bolag som de sjÀlva Àger helt eller delvis tillsammans med en eller flera andra kommuner, under förutsÀttning att de sÄ kallade Teckal-kriterierna Àr uppfyllda. I denna uppsats har vi tittat nÀrmare pÄ det kommunalÀgda bolaget Renova AB för att utreda hur Àgarkontrollen ser ut enligt de dokument och handlingar som finns att tillgÄ, för att sedan försöka utreda huruvida dessa riktlinjer följs i praktiken. I vÄrt fall har syftet varit att granska de styrdokument som upprÀttats vad gÀller det kommunalÀgda bolaget Renova AB mot bakgrund av Teckal-kriterierna..
Vikten av att vÀga avfall : KÀllsorteras det mer i kommuner med viktbaserad avfallstaxa?
Den kommunala avfallstaxan Àr den avgift kommunen tar ut för att hantera hushÄllens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant Àr att tillhandahÄlla vÀgning av det vanliga brÀnnbara avfallet, hushÄllet faktureras dÀrefter utifrÄn hur mycket det har slÀngt i soporna. FrÄgan Àr om invÄnarnas kÀllsortering pÄverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende pÄ om det Àr glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som kÀllsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen.
Specialpedagogers uppfattning av begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi samt arbetsformer med dessa
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka specialpedagogers uppfattning av begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi och hur de arbetar med de lÀgre skolÄldrarna. Vi ville genom att lÀsa litteratur som behandlar Àmnet samt genom en kvalitativ undersökning fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering. Vi har undersökt hur specialpedagoger i en kommun i södra Sverige med cirka 70 000 invÄnare arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Detta har vi gjort genom att intervjua fem specialpedagoger pÄ fem kommunala skolor varav en med alternativ pedagogik. Uppsatsen innefattar exempelvis begreppsdefinitioner, ÄtgÀrder och hjÀlpmedel.
MedelmÄttornas gymnasieskola: decentraliseringens inverkan pÄ lÀraryrkets profession
Studiens syfte Àr att ta del av gymnasielÀrares upplevelser och erfarenheter av den decentraliseringsprocess som kÀnnetecknade skolverksamheten under 1990-talet. NÀrmare bestÀmt undersöks hur lÀraryrket som profession kom att förÀndras utifrÄn faktorer sÄsom kunskapssyn, sjÀlvstÀndighet i arbetet samt möjligheten att stÀnga verksamheten gentemot extern kontroll. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer dÀr samtliga lÀrare Àr verksamma pÄ samma kommunala gymnasieskola. Resultatet visar att lÀrarna överlag anser att lÀraryrket som profession kom att pÄverkas negativt av decentraliseringens förÀndringar. Exempelvis kom den förÀndrade kunskapssynen att ge lÀrarna en mer handledande roll i klassrummet istÀllet för rollen som kunskapsförmedlare.
Mellankommunal översiktlig planering - möjligheter och begrÀnsningar
Det hÀr Àr en uppsats omfattande 15 högskolepoÀng i Àmnet fysisk planering.
Uppsatsens titel Àr ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och
begrÀnsningar? och undersöker vad begreppet innebÀr, bÄde i lagens mening och i
praktiken, vilka frÄgor som kommunerna Àr beredda att samplanera om och hur de
gÄtt eller tÀnker gÄ tillvÀga. För att konkretisera frÄgestÀllningen har tre
stycken fall med olika karaktÀr valts. Den slutliga frÄgestÀllningen handlar om
vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall.
Metoden för uppsatsen har till största delen utgjorts av studier av kommunala
dokument; översiktsplaner, samrÄdshandlingar, dokumentationer etc.
Utveckling av grindlÄs till förskolor
Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av HEAB stÀngsel. HEAB stÀngsel sÀljer och monterar stÀngsellösningar till företag, fastighetsbolag och kommunala förvaltningar. Projektets syfte var att utveckla ett barnsÀkert lÄs som kan anvÀndas till grindar vid förskolor. LÄset skulle vara lÀtt för vuxna att öppna samtidigt som det pÄ ett effektivt sÀtt skulle hindra barnen frÄn att öppna grinden och gÄ ut. De lÄs som HEAB stÀngsel i dagslÀget sÀljer har bÄde ergonomiska brister och sÀkerhetsbrister.
Att planera för succé : En jÀmförande undersökning av hur informanter frÄn privat och kommunal sektor upplever arbetet med successionsplanering inom sina organisationer
Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att pÄ sikt kunna ersÀtta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersÀtta pÄ sikt, identifiera potentiella ersÀttare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jÀmföra hur informanter frÄn privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de tvÄ sektorerna gÀllande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero pÄ.Vi har intervjuat tio informanter frÄn tio olika organisationer, fem frÄn privat sektor och fem frÄn kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att mÄnga organisationer Àr missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. DÀrför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma Àmne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig Ät storleksmÀssigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar pÄ, Àr att de flesta organisationer har nÄgot tillvÀgagÄngssÀtt för att identifiera potentiella chefskandidater och dÀrefter göra dem redo att ta över en ledande position pÄ sikt.
Tar normerna nÄgonsin semester? : Genus, heteronormativitet och "vithet" i resekataloger
Planerandet för resande i dagens samhÀlle inleds för merparten av vÀrldens turister pÄ internet och andelen som gör det ökar stÀndigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjÀnster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte Àr anpassade efter det som turister efterfrÄgar pÄ internet under planeringsfasen av en resa. DÀrför uppstÄr viss problematik.De vÀrmlÀndska kommunernas webbplatser för besöksnÀringen Àr i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgÀnglighet visar pÄ att mer Àn hÀlften av VÀrmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.
Kommunala surfzoner
Nystartade mjukvaruföretag som stÄr i begrepp att lansera en B2B-mjukvara pÄ internet har speciella förutsÀttningar dÄ företagets frÀmsta tillgÄng ? mjukvarukonceptet ? lÀtt kan Äterskapas av andra aktörer och dÀrmed begrÀnsa möjligheterna till vÀrdeskapande. Konkurrensövertaget Àr lÀttförgÀngligt, vilket krÀver ett grundligt strategiskt förarbete. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur Blue Ocean Strategy (BOS) dÄ kan anvÀndas för att hitta ny lönsam mÄlgrupp och alternativ strategisk ansats. Bakgrundsmaterial samlades in frÄn strategimöten hos intressenten och dess affÀrskontakter.
Det pedagogiska stödet för barn med koncentrationssvÄrigheter - ur ett lÀrarperspektiv : En jÀmförelse mellan en friskola och en kommunal skola
Syftet med denna jÀmförande studie var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader i arbetssÀtt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet Àr baserat pÄ semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lÀrare pÄ vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig sÄ till vida att pÄ friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det pÄ den kommunala skolan finns en speciallÀrare stationerad pÄ skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen pÄ skolorna och Àven i den sociala miljön. En slutsats var att alla lÀrare anser sig anpassa sitt arbetssÀtt utefter varje elevs behov och att de inte lÀgger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att fÄ rÀtt hjÀlp..
Hur förÀldrar vÀljer förskola för sina barn : En studie inom en kommunal och en fristÄende förskola
1992 fick valfriheten större utrymme i Sverige,. Vilket mÀrkets tydligt inom skolvÀsendet dÄ det blev enklare att starta friskolor och förskolor. Idag finns det mÄnga fristÄende och kommunala förskolor som försöker ?locka? till sig förÀldrar och barn till deras verksamheter. Men dÄ undrar jag , Hur vÀljer förÀldrarna? VÀljer de eller lÄter de sig bli placerade.