Sök:

Sökresultat:

7140 Uppsatser om Kommunal verksamhet - Sida 37 av 476

Hur barn kan skapa sammanhang i sitt lärande : Om tematiskt arbete i förskolan

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebär att pedagogen integrerar flera olika ämnen under ett och samma tema. Grundidén är att barnen får möjlighet att utvecklas och lära sig om temat på olika sätt, både teoretiskt och praktiskt. Vårt syfte med denna undersökning är att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nå fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssättet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

?Att hjälpa någon navigera utan att korrigera? - En kvalitativ studie om bemäktigande genom utbildning i en indisk kontext

Detta är en kvalitativ studie som bygger på två veckors fältbesök på organisationen Ankur i New Delhi, Indien. Resultatet bygger på sex semistrukturerade individuella intervjuer, varav fem av dessa hölls med unga kvinnor från verksamheten och en med Ankurs verksamhetsansvariga. Även två fokusgruppintervjuer hölls med kvinnor från verksamheten samt deltagande observationer. Syftet med denna studie är att utifrån ett empowermentteoretiskt perspektiv undersöka hur Ankurs verksamhet verkar för att bemäktiga unga kvinnor samt vilka eventuella effekter bemäktigandet av dessa enskilda unga kvinnor kan tänkas få i den större kontext i vilken de lever. Studien har visat på att grunden i Ankurs verksamhet är kreativa uttryck och artikulation som har sin utgångspunkt i reflektion, enskilt och tillsammans med andra.

IT-stöd inom kommunal äldrevård och omsorg : ? till vad, för vem, av vilka?

Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet.Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten.Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för.

Offentliga upphandlingsprocessen : Ett problem på kommunal nivå

Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?.

Perspektiv på skogen som resurs för hållbar landsbygdsutveckling : kommunal planering och unga vuxnas boendepreferenser i Vilhelmina

Vilhelmina är en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vända trenden krävs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att återvända till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnära boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhälsan och trivseln i alla åldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjälp av en innehållsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som är viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen på ett hållbart sätt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjälp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv på skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har använts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mångbruk.Därefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan åstadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig målgrupp och i konkret planering satsa på attraktivt boende med beaktande av skogsskötselåtgärder för estetiska och sociala värden i naturmiljöerna, samt förbättrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Simulering som hjälpmedel vid beslutsfattande

När viktiga beslut skall fattas i en verksamhet utgörs en del av detta i någon form av problemlösning innan beslutet kan fastställas. De olika beslut som fattas inom en verksamhet kan delas in i tre olika nivåer, strategiska, taktiska och operativa. På dessa nivåer finns olika chefer som har till uppgift att leda och fatta beslut i viktiga frågor. Ett beslutsstödjande system är ett system avsett att stödja en beslutsfattare när denne skall fatta beslut i semistrukturerade beslutssituationer. Tanken med ett beslutsstödjande systemet är att det skall vara ett hjälpmedel för beslutsfattaren och utöka dennes beslutsförmåga men inte ersätta hans eller hennes omdöme.

Förändringsarbete inom förskolans verksamhet : En studie om hur pedagoger uppfattar förändringsarbete inom förskolans verksamhet

Vårt samhälle präglas idag av ständiga förändringar. Allt pekar på att dessa processer kommer att tillta i framtiden. Detta leder i sin tur till ökade krav på de enskilda individerna. Motivation, tilltro till sig själv och en vilja till förändring är några egenskaper som är bra att ha i detta sammanhang.Inom förskolans verksamhet sker en rad förändringar. Det kan innebära att anpassa arbetssättet efter barnens behov och intresse.

Individuell utveckling för utvecklingsstörda - En studie hur personal arbetar med individuell utveckling på daglig verksamhet

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Mina åsikter är precis lika viktiga som alla andras. : En kvalitativ studie om deltagares upplevelser inom daglig verksamhet.

Bakgrund:Valet av daglig verksamhet som undersökningsområde gjordes då vi ville undersöka hur personer med funktionsnedsättning upplever sin arbetssituation. Empowerment som perspektiv kändes passande i studien då många av de teoretiska begrepp vi ville använda oss av förekommer inom empowerment.Syfte:Syftet med denna studie är att utifrån ett empowermentperspektiv beskriva och analysera hur deltagare upplever och skapar mening inom daglig verksamhet.Metod:Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer där empirin grundar sig på fem transkriberade intervjuer. De personer som intervjuats har valts ut utifrån två kriterier, att de kunde uttrycka sig muntligt samt beviljats och arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS (1993:387). För att få svar på våra intervjufrågor utarbetades en intervjuguide. Empirin analyserades utifrån studiens tre teoretiska begrepp tillhörighet, meningsfullhet och makt.

Kommunalt stöd inom näringslivet. En studie av individuella stöd till privata företag i ljuset av EU: s statsstödsregler

Kommunala stöd till enskilda näringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebär en ineffektiv användning av offentliga medel. Stödåtgärderna kan ta sig i uttryck på vitt skilda sätt; det kan röra sig om allt från underprisförsäljningar av fastigheter till kommunal borgen. På senare tid har problemet uppmärksammats i samhällsdebatten och det finns flera fall där kommunala stödåtgärder har ifrågasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremål för laglighets¬prövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut också underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhåller kommunalt stöd får en betydande fördel jämfört med övriga konkurrenter på marknaden.

Strandskydd i kommunal översiktsplanering - förslag på utveckling av strandskyddslagen samt fallstudie i Nybro kommun

Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.

Skoldaghem - ett bra alternativ för elever med svårigheter?

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi ställer oss frågan om skoldaghem är det bästa alternativet för eleverna med olika svårigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever på skoldaghem för att få svar på vår fråga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svårigheter.

Kommuner i Norden - en komparativ studie

Den kommunala folkstyrelsen och självstyrelsen har utsatts för ständiga förändringar under 1990-talet. Dessa förändringar har i sin tur utmanat den kommunala folkstyrelsen och två utmaningar fokuserar uppsatsen på, närmare bestämt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna, samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett teoretiskt avsnitt presenteras också New Public Management. Resultaten visar att värden från de nya styrningsmodellerna krockar med värden som är relaterade till idealbilden av folkstyrelsen.

Att skapa former och arenor  : Lokal samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri

Samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri inbegriper organisationer och de professionella roller som utgår ifrån olika lagar och riktlinjer, organisatoriska strukturer samt teoretiska och professionella grunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur en kommunal socialnämnd och en lokal psykiatrisk verksamhet kan arbeta med en långsiktig strategi för samverkan.Denna fallstudie granskar samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten i en kommun i Stockholms län. Ansatsen är organisationsteoretisk och belyser de strukturer och processer som samverkan innebär. De organisationer som berörs tillhör olika administrativa och politiska sektorer inom landsting respektive kommun och innefattar olika professionella inriktningar såsom läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, boendestödjare, mentalskötare m.fl. Fallstudien omfattar dels en dokumentationsstudie över avtal och rutiner för samverkan, utvärderingar och andra typer av dokumentation samt en intervjustudie av personer med olika professionella roller inom respektive organisation.

?Vi har olika förutsättningar och jag måste prioritera utefter hela min situation? : en intervjustudie om distriktssköterskornas upplevelser av arbetet

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien.

<- Föregående sida 37 Nästa sida ->