1992 fick valfriheten större utrymme i Sverige,. Vilket märkets tydligt inom skolväsendet då det blev enklare att starta friskolor och förskolor. Idag finns det många fristående och kommunala förskolor som försöker ?locka? till sig föräldrar och barn till deras verksamheter. Men då undrar jag , Hur väljer föräldrarna? Väljer de eller låter de sig bli placerade.

BVC-sjuksköterskor möter barn och familjer varje dag. Det är i detta möte som möjlighet finns att upptäcka om ett barn inte får den omsorg barnet behöver. Att familjen brister i sin omsorg om barnet kallas omsorgssvikt. BVC-sjuksköterskor är enligt lag förpliktigade att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker omsorgssvikt. En problematik är att omsorgssvikt kan vara svår att upptäcka och BVC-sjuksköterskorna får en magkänsla eller en intuition när de börjar misstänka omsorgssvikt.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar möter dagligen patienter som är alkohol- eller narkotikapåverkade. När patienter kommer till akutmottagningen och är påverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta våld. Det vårdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet är Kaséns syn på vårdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som är påverkade av alkohol eller narkotika på akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i mellersta Sverige.

Miljöfrågor har kommit att spela en betydande roll i dagens samhälle, då både människans och organisationers handlade visat sig ha stora effekter på vår miljö. En viktig del i att belysa miljöarbetet är användandet av hållbarhetsredovisningar och specifikt gröna nyckeltal. Problematiken som har påvisats har kretsat kring att organisationer i stor utsträckning rapporterar gröna nyckeltal men att de inte har lett till faktiska miljöåtgärder. Användning av mätetalen har också påvisats olika svårt inom olika branscher. Studien ämnar således undersöka vilka förutsättningar som behövs för ett effektivt användande av gröna mätetal och vilka åtgärder de har lett till samt hur detta kan skilja sig mellan hård och mjuk sektor.

SammanfattningInom den kommunala rehabiliteringen möter arbetsterapeuten personer med vitt skilda slag av sjukdomar och funktionsnedsättningar. En av de vanligare grupperna är personer, som av olika skäl drabbas av kognitiva nedsättningar. Arbetsterapeuten bedömer personer med kognitiva funktionsnedsättningar bl.a. med hjälp av olika bedömningsinstrument. Screening -instrumentet Mini Mental Test (MMT) är ett av de mest använda.

Demenssjukdom är en degenerativ sjukdom som ofta medför minskat födointag och viktminskning. Undernäring kan leda till trycksår, fördröjd sårläkning och högre dödlighet. Syftet med vår studie var att belysa nutritionsproblematik hos personer med demenssjukdom inom kommunal äldreomsorg. Studien genomfördes med en metod för fallstudie som utgick från fem personer där olika data samlades in. Information hämtades också från involverad personal.

Denna uppsats behandlar politisk förändring i svenska kommuner. Fokus är New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg på entreprenad studerats. Studien är kvantitativ och består av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska Centralbyrån (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgår uppsatsen från en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förändring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blå/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och äldreomsorg på entreprenad.

Att lyckas nå fram med sitt budskap är beroende av ett flertal olika faktorer. Till exempel målgruppens förtroende för avsändaren. Hur ska en göra om målgruppen redan innan budskapet förs fram har en skeptisk inställning gentemot avsändaren? Med utgångspunkt i retorikens ethos undersöker jag i denna studie hur en kommunal verksamhet kan använda ethos för att bygga upp sin trovärdighet gentemot sin målgrupp. Genom att ta fasta på verksamhetens kompetens, deras värderingar och välvilja, och lyfta fram dessa i en informationstext om verksamheten, ligger förhoppningen i att målgruppens benägenhet att nyttja verksamhetens tjänster ökar.

Large retirement numbers and fierce competition of available labour, results in municipalities have to be more attractive as an employer. One way for the municipalities to fulfil their staffing requirement is partly to increase their recruitment efforts, and partly to educate their existing employees. Discussions about the supply of competence are therefore pressing within municipal activity. The aim of the study was to investigate how the concept of competence is used within a municipal administration. The method that has been used is Norman Fairclough?s critical discourse analysis, a method that allows multi dimensional analysis.

Alla verksamheter är i behov av någon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som används i såväl privat som offentlig sektor är budgeten, då vanligtvis för ett år. En svaghet som påtalas är den ettåriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen är att vid tillämpning så uppnås inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att påverka budgeteringen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera och jämföra effektiviteten i ett kommunalt bolag och en förvaltning.För att möjliggöra analysering av studieobjekten behövdes effektivitetsbegreppet karaktäriseras, vilket utfördes genom konstruktionen av en modell, baserad på en teoretisk undersökning. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på de utvalda studieobjekten Kärnfastigheter och Linköpings kommunala fastigheter. Empirin baseras till största delen på intervjuer med personer i varierande positioner inom organisationerna. Dessa är för respektive studieobjekt fyra till antalet. Slutsatsen är att det endast går att identifiera enstaka skillnader vad gäller effektiviteten.

Traumatisk hjärnskada, som drabbar många människor i Sverige varje år, kan leda till långvarig sjukdom och även påverka närståendes hälsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter olyckan var kaotisk och oviss; Att vårdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att få omgivningens stöd var en lättnad; Att känslan av att leva med en främmande person var emotionellt påfrestande; Att familjelivet förändrades var påfrestande men samtidigt betydelsefullt. Närstående upplever många starka känslor efter en traumatisk olycka och de har behov av omsorg, bekräftelse, någon att prata med, samt avlastning.

Bakgrund; Förskrivningsrätten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva läkemedel och följa upp under behandlingens gång utan att någon annan profession behöver konsulteras. Detta innebär att distriktssköterskor kan få en ökad helhetssyn i omvårdanden av patienten och därmed kan omvårdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som säger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården använder sin förskrivningsrätt några enstaka gånger i veckan, och drygt 40 procent någon gång i månaden. Detta visar på att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sällan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hälso- och sjukvården.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett välfungerande arbetsteam utifrån ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgränsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till två tillagningskök som genomgått en omorganisering. Vi har genomfört åtta intervjuer med två arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har då använt oss av en kvalitativ metod och utgått från en hermeneutisk ansats. Vi har utgått från fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna.