Detta arbete handlar om arbetshästar i kommunal förvaltning ur hållbarhets och tillväxtssynpunkt. Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hållbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillväxt. Hållbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frågor om hållbar utveckling. Dessa frågor är hållbarhet ut ett ekonomiskt såväl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hållbar utveckling presenteras både äldre argument samt nya sätt att se på begreppet. I avsnittet om kommunal tillväxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillväxt.

Vi avser att i denna uppsats jämföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, målgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som målsättning att diskutera eventuella förbättringar av dagens svenska system med utgångspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vårt problemområde genom en kvalitativ undersökning baserad på en jämförande studie mellan två kommuner. Vi utgår från att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jämföra detta med en empirisk undersökning byggd på intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta är något som bör förändras, då en oberoende position borde stärka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte är att det finns en revision med politiska representanter, då de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur enhetscheferna i Enköpings kommun arbetar kommunikativt. Genom en enkätundersökning får enhetscheferna redogöra för sitt arbete och sin uppfattning om hur deras kommunikativa arbete i den kommunala organisationen fungerar. Resultatet analyseras med hjälp av kommunala policydokument och aktuell forskning inom kommunikationsområdet.Enkätundersökningen visar att enhetscheferna känner osäkerhet i hur de ska följa kommunens kommunikationspolicy. De önskar bättre kunskap om befintligt kommunikationsstöd och de rätta kommunikationskanalerna och mer tid till att sortera och förmedla information. .

Enligt lagen om Kommunal energiplanering måste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunen. Många av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, utifrån energiplanen. Syftet med denna uppsats är att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, b) utifrån Leavitts systemmodell skapa en ökad förståelse för vilka centrala komponenter, såväl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förändringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer med representanter från de tre utvalda kommunerna; Lidköping, Borås och Trollhättan. Representanterna från de valda kommunerna berättade om deras arbete med energifrågor utifrån tre utgångspunkter; synen på kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgångs/motivationsfaktorer.

Den kommunala revisionen har inrättats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs på uppdrag av kommunfullmäktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de biträds av sakkunnig personal från privata revisionsbyråer. Syftet med den kommunala revisionen är att granska och bedöma hur nämnder, fullmäktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmäktiges mål, beslut och politiska intentioner. Det är vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslå fullmäktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

I rapporten undersöks vad tjänsteorientering kan bidra med vid utveckling av kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att undersöka hur tjänstekataloger kan användas för att i kommunal miljö underlätta arbetet med att utveckla verksamheten och i förlängningen skapa e-tjänster riktade mot medborgare.Genom att utgå från tjänsteteori, litteratur om kommunal verksamhet och e-government samt teori kring interaktion skapas en grund att stå på gällande tjänsteorientering inom kommunal verksamhet. En hypotes byggs upp och jämförs sedan med resultatet av en intervjuserie.En analys av de resultat som redovisats visar att alla de kommuner som medverkade redan idag i någon utsträckning arbetar tjänsteorienterat. Analysen visar även att både litteraturstudien och intervjuserien pekar på att tjänsteorientering kan bidra med struktur till arbetet med e-government inom kommunal verksamhet.Slutligen sammanställs en modell för kommunala e-tjänster baserad på tjänsteteori och den kommunala verksamhetens egenheter. En samling egenskaper för dels tjänster och dels e-tjänster presenteras även för att visa på vilka behov som finns.

I rapporten undersöks vad tjänsteorientering kan bidra med vid utveckling av kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att undersöka hur tjänstekataloger kan användas för att i kommunal miljö underlätta arbetet med att utveckla verksamheten och i förlängningen skapa e-tjänster riktade mot medborgare.Genom att utgå från tjänsteteori, litteratur om kommunal verksamhet och e-government samt teori kring interaktion skapas en grund att stå på gällande tjänsteorientering inom kommunal verksamhet. En hypotes byggs upp och jämförs sedan med resultatet av en intervjuserie.En analys av de resultat som redovisats visar att alla de kommuner som medverkade redan idag i någon utsträckning arbetar tjänsteorienterat. Analysen visar även att både litteraturstudien och intervjuserien pekar på att tjänsteorientering kan bidra med struktur till arbetet med e-government inom kommunal verksamhet.Slutligen sammanställs en modell för kommunala e-tjänster baserad på tjänsteteori och den kommunala verksamhetens egenheter. En samling egenskaper för dels tjänster och dels e-tjänster presenteras även för att visa på vilka behov som finns.

Syftet med följande fallstudie är att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lärare upplever i det förändrade arbetssätt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förändringsprocesser som sker på individ- och gruppnivå, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjälp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstå vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar på att både organisationsstrukturen och organisationskulturen påverkar förändringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör även en del av de hinder och möjligheter lärarna upplever..

Syftet med uppsatsen är att utröna om det finns skillnader i hur pedagoger ser på barns kunskap och lärande inom en Montessoriförskola och en traditionell kommunal förskola. Tanken är dessutom att få kunskap om hur man ska arbeta med barnen och kunna befinna sig på en nivå som gör att barnen kan känna sig motiverade att inhämta kunskap. För att belysa detta har jag ställt följande frågor i min uppsats, nämligen 1.Hur förhåller sig förskollärarna till lärande i Montessoriförskola i jämförelse med traditionell kommunal förskola? och 2.Hur förhåller sig förskollärarna till kunskap i Montessoriförskola i jämförelse med traditionell kommunal förskola? I min studie har jag gjort fem intervjuer och två observationer dels på en traditionell kommunal förskola och dels på en Montessoriförskola. Jag genomförde mina intervjuer med fem pedagoger och genomförde en observation på varje förskola.

Bakgrund: Då patienter förflyttas från sluten somatisk sjukhusvård till att vårdas inom kommunal hemsjukvård händer det att patientinformation inte når fram till sjukvårdspersonal i hemsjukvården. Samtliga sjukvårdsprofessioner har i uppgift att bidra med den information som krävs för att, på ett patientsäkert sätt, tillgodose de insatser som patienter är i behov utav.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur kommunikation fungerar i övergången från sluten somatisk sjukhusvård till kommunal hemsjukvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård med manifest innehållsanalys som analysmetod.Resultat: Kommunikationsmedel som sjuksköterskor använder är elektroniska kommunikationssystem, samordnade vårdplaneringar och kommunikation med närstående. Sjuksköterskors arbetssituation är mångfacetterad och kräver samarbete mellan vårdprofessioner, tidseffektivitet och kommunikation baserad på ett patientperspektiv. Brister i kommunikationen beskrivs bero på sjukhusmiljön och vårdprofessionernas språkbruk. Idéer finns för förbättringar men åtgärder uteblir.Slutsats: Brister i kommunikationen leder till merarbete för sjuksköterskor i deras förfarande att tillhandahålla korrekt information.

Background: Palliative care is something that all people should have the right to be allowed to, to be able to enjoy the qualities of life, even when someone has been afflicted with illness that cannot be cured. How do the nurses in municipal home-care deal with and prepare themselves to perform a righteous task? Aim: The aim of this study is to illuminate nurses, comprehensions of palliative care within municipal home-care. Method: The method is a questionnaire to nurses. Results: The results did comply to law and regulations.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken funktion årsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de två syftena bakom redovisningen som angetts, både i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte används som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har påverkan på detta är flera men grundar sig i huvudsak på den särprägel som den kommunala verksamheten innebär. För att kunna få en bättre kommunal årsredovisning anser vi att man i grunden bör utgå ifrån vilka som använder den och hur den används.

Introduktion: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården hade ett brett arbetsområde och en del av arbetet bestod av att delegera arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalSyfte: Att undersöka hur distriktssköterskor erfor delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal i kommunal hemsjukvård.Metod: Distriktssköterskor som var patientansvariga inom ett hemtjänstområde i kommunal hemsjukvård från tre olika kommuner intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Distriktssköterskorna erfor att de delegerade för att verksamheten skulle fungera. De erfor att omdelegering gick fortare än nydelegeringar. Det varierade hur distriktssköterskorna kunde följa de riktlinjer som styr delegering och det fanns inte alltid tillräckligt med tid för uppföljning. Distriktssköterskorna kände sig kompetenta för att delegera läkemedelsadministrering men fick ibland uppdatera sig innan de delegerade ut specifika uppgifter.

Undersökningens syfte var att undersöka en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning. Syftet preciserades sedan ned i en frågeställning som löd ?Hur arbetar kommunal förvaltning förebyggande mot vuxenmobbning??. Genom en kvalitativ ansats intervjuades det två chefer från två olika enheter inom en omsorgsförvaltning och två anställda inom  en företagshälsovård. Det väsentligaste resultatet blev att båda cheferna arbetar aktivt för en hälsosam arbetsmiljö samt att mobbning inte är en vanlig företeelse inom berörda enheter. Samarbetet mellan cheferna och företagshälsovården är väldigt god, och kontakten sker till största delen vid behov.