Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år, använder bild som verktyg för lärande i ämnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska ämnet bild i matematikundervisningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte använder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förväntade oss.

Syftet med vår studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, när det gäller samhällsproblematiken våld i nära relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod där vi jämfört två socialtjänster, en från storstadsområde samt en från landsbygdsort. Våra frågeställningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhållningssätt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsätts för våld av närstående man.Den här studien ville vi göra då regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot våld i nära relationer med 56 punkter på olika åtgärder. Vi har valt att titta närmare på hur socialtjänsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillämpat tre av områdena.

I dagens samhälle är det viktigt att revisorn är oberoende eftersom att marknaden måste kunna lita på den ekonomiska information som företagen lämnar ut. Revisorns granskning och godkännande fungerar som en slags ?kvalitetsstämpel?.Debatten kring revisorns oberoende och vad detta innebär har varit på tapeten länge, och vid Enrons kollaps år 2001 nådde oberoendefrågan sin kulmen. Media uppmärksammade dramatiken runt skandalen vilket ledde till ett ökat intresse hos allmänheten.Från och med 1 januari 2002 skall alla revisorer testa sitt oberoende innan de påbörjar ett nytt revisorsuppdrag enligt den så kallade ?analysmodellen?.

Syftet med det här arbetet är att göra en jämförelse mellan öppna och slutna laborationer i ämnena biologi och kemi i gymnasieskolan. Jämförelsen syftar till att ta reda på för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se när de bäst kan användas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes på fyra gymnasielärare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet från undersökningen visar att det finns både för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna själva tänker mer och blir mer engagerade under laborationerna.

Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal.

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

The main question of this study is about how reorganizations influence on the mental social working environment for chiefs in municipal care. We want to find out how chiefs experience their mental social working environment in a reorganization. The method we used was a qualitative method. We interviewed eight chiefs in municipal care. The interview was done in two different municipalities, where we interviewed four in each municipality.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan få till vad gäller rättvisande bild av ett företags ställning och resultat. Metod: Det metodiska angreppssättet som jag valt att använda mig av i denna studie är kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs. Då mitt syfte med studien inte är att mäta eller generalisera resultatet utan snarare att få en djupare förståelse kring revisorernas åsikter kring K2-regelverket är min bedömning att den kvalitativa metoden är den mest ändamålsenliga. Den information som jag tagit del av har jag därefter jämfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga respondenter är tveksamma till flera delar av regelverket och ställer sig frågande till huruvida regelverket egentligen leder till några förenklingar i praktiken.

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

Under de senaste åren har det balanserade styrkortet fått stort intresse i svenska kommuner som ett styrverktyg för att effektivisera och öka prestationsförmågan. Då politiker har det övergripande ansvaret över medborgarna i kommunen är det viktigt att de behärskar styrverktyget. Syftet med denna uppsats är att ur ett politiker- och tjänstemannaperspektiv identifiera hur det balanserade styrkortet fungerar för kommunala politiker som styrverktyg och beslutsunderlag. Vår studie grundar sig på en fallstudie av tre svenska kommuner. I studien framkom det att politikerna genom användandet av det balanserade styrkortet erhåller ett bra verktyg för att styra och fatta beslut.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetstrivsel och KASAM (känsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i Sjuhäradsområdet. Utgångspunkterna var att ta reda på om det fanns skillnader i hur man trivdes på arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller åldersskillnader i arbetstrivseln. I studien användes en enkät för att ta reda på hur anställda ser på sitt arbete, och hur det påverkar arbetstrivseln. Mätinstrumenten som användes var Antonovskys livsfrågeformulär och en egen enkät om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 män.

SammanfattningSom hjälp för att upprätta redovisningen köper många småföretagare redovisningstjänster från redovisare. Utifrån kontakt med en revisor har vi givits bilden att småföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat måste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstår vad redovisningen ska användas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps från redovisningskonsulter kan användas för att förbättra företagets ekonomiska ställning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas från konsulten till företagaren på ett så effektivt sätt som möjligt?För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie där vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan användas? samt hur de väljer att paketera informationen? För att få en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi även intervjuat tre åkeriföretagare.Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen är att företagarna har en vilja att använda redovisningsinformationen i så stor utsträckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd från redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras på ett särskilt sätt..

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Studiens syfte är att förklara hur småföretagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnära tjänster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor småföretagaren har idag påverkar framtida beslut om att behålla revisionen när revisionsplikten slopas. Studien bygger på tidigare forskning över nyttan med revision i småföretag. Samt behov ? och relationsattribut som påverkar valet av fortsatt revision. I studien används en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, där empirin insamlats via en enkätundersökning till 180 små ägarledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

Under de senaste åren har det skett en ökning i antalet företagsförvärv och i samband meddetta riktas fokus ofta på goodwillhanteringen och identifieringen av immateriella tillgångar.Det är ett intressant och aktuellt ämne och därför ämnar uppsatsen undersöka hur revisorerupplever företags inställning till redovisning av goodwill och varumärken. Utredningen skallundersöka om företag är villiga att redovisa varumärke eller om de hellre vill ha kvar det igoodwill, om revisorer måste tvinga företagen att separera de två posterna ifrån varandra ellerom företagen själva är villiga att utföra denna process. Därtill ämnar uppsatsen ta reda påvilken varumärkesvärderingsmetod som används. Det teoretiska ramverket presenterarprincipal-agentteorin utifrån ett redovisningsperspektiv, redovisning av goodwill och andraimmateriella tillgångar, de olika metoderna för varumärkesvärdering samt lämpligaredovisningsstandarder. För att ta reda på studiens syfte har en kvalitativ studie genomförtsdär tre revisorer med flera års erfarenhet inom området intervjuats.