Detta examensarbete undersöker elevers och lärares syn på skolans fysiska miljö och dess betydelse för lärande. Undersökningen sker på två gymnasieskolor i en och samma stad i Skåne, den ena skolan är en kommunal skola och den andra skolan är en friskola. Syftet med studien är dels att studera hur elever och lärare på gymnasiet förhåller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö påverkar lärandet, dels att försöka se om det finns några skillnader eller likheter i resonemanget på de två skolorna. Frågeställningar angående upplevelse av fysisk skolmiljö, påverkansmöjligheter samt medel för att ändra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angående möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lärare trivs bättre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan påverka miljön mer samt är mer nöjda med utrymmena på skolan än vad den kommunala skolans elever och lärare är.

Kadmiumkällor och risker med exponering för kadmium beskrivs. Svenska nationella och Stockholms kommunala miljömål som rör kadmium gås igenom och analyseras ur olika aspekter. Två olika modeller för flödesanalyser beskrivs och jämförs. Beräkningar för kadmiumflöden i Stockholm 1995 genomförs enligt den ena flödesmodellen. Beräkningarna redovisas i ett Microsoft Excelark tillsammans med några enkla analysverktyg.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst.

Bakgrund: De äldre i Sverige blir allt fler och allt äldre. Många får leva ett friskt och aktivt liv som äldre och andra drabbas av sjukdom och ohälsa redan i ett tidigt stadie av ålderdomen. Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård ansvarar idag för ett stort antal patienter och har inte möjlighet att gå ut och träffa alla sina patienter dagligen. Det krävs därför att många av de hälso- och sjukvårdsuppgifter som förekommer ute i patienternas hem utförs av delegerad hemtjänstpersonal. Deras ansvar har ökat och de står ofta ensam ute i hemmen med beslut om när patientens hälsotillstånd kräver kontakt med sjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter.Metod: Åtta Narrativa intervjuer genomfördes vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalysResultat: resultatet visar hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter.

I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vårdslös revision av ett aktiemarknadsbolags årsredovisning, och därefter analyseras ansvarets omfattning i förhållande till lagstiftningens ändamål och sammanhang. Revisorns roll är att via revision granska att redovisningen håller den kvalité som krävs, vilket i sin tur är viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhällsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadeståndssanktion har som främsta syfte att motivera en aktsamhetsnivå som bidrar till uppfyllandet av dessa mål.Revisorn kan alltså bli skadeståndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krävs bland annat att skada uppstått, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vårdslösa revisionen och skadan.

Title: A hosting service for software development projects that use the Git revision control system. To learn using tools to make software development more effective should be self-evident at a high level institution as the competitive industry races on. The absence of directives for programming students in Sweden to use source code management (SCM) was the basis for this report. The report describing the developing of a hosting service for software development to use SCM of Git, which includes a web application, storage, API and authentication of students. The project resulted in a hosting service and a smaller survey of how the today Swedish students using habits of SCM during their studies..

Titel: Revisorsprofessionens bedömningar ? En studie om hur den svenska revisorskåren bedömer och arbetar med omständigheter som kan orsaka oegentligheterBakgrund och problemdiskussion: Revisorer tillhör en profession och har fått en betydande roll då det råder informationsasymmetri mellan ägare och förvaltare av kapital. När företagsskandaler har inträffat har ofta revisorerna i företagen hamnat i fokus eftersom de inte ansets ha lyckats genomföra sitt granskningsuppdrag. Vid en revision kan ett objekt anses vara mer eller mindre viktigt att granska och vid en revision kan bedömningen ske på två skilda sätt. Revisorn kan antingen förlitar sig på tillgänglig programvara eller göra egna bedömningar av vad som ska granskas.Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara om svenska revisorer gör enhetliga bedömningar, av omständigheter som kan orsaka oegentligheter, med tanke på att de tillhör en profession eller om bedömningar och arbetssättet skiljer sig åt med hänseende till revisorers erfarenhet och/eller byråtillhörighet.Metod: Studien har använt en deduktiv ansats vilket innebär att vi utgått från tidigare forskning för att generera hypoteser som sedan testats empirisk.

Ett flertal revisionsskandaler runt om i världen har skakat revisionsbranschen de senaste åren. Detta har medfört hårdare reglering för revision, både i Sverige och runt om i världen. Även affärsmarknaden har globaliserats och vuxit med stor kraft under den senaste tiden, vilket medförde behov av harmonisering av regleringen på revisionsområdet. Detta resulterade i International Standards on Auditing (ISA) som är de generella riktlinjerna för revision inom EU. 2004 implementerade Sverige Revisionsstandard i Sverige (RS), vilken var i överrensstämmelse med ISA.

Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingående förståelse för marknadsföringen av läkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i läkemedelsbranschen.Metod: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som använts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  från Läkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i Läkartidningen  och reklamfilmer på TV4. I arbetet har det använts en egenframställd  mall för att koda och sammanställa datamaterialet från reklamobservationerna.  Det empiriska materialet från både intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision.Resultat: Marknadsföring av läkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rättfärdigad handling. En av anledningarna till detta är att läkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat välbefinnande för samhällets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försäljningsintäkter, vilka i  sin tur har större chans att öka då marknadsföring bedrivs.

Background: Several accounting scandals have caused a development from rules-based to principles-based regulation. Swedish municipalities follow the principle-based recommendations issued by RKR (The Council for Municipal Accounting). An explicit requirement of component depreciation has been introduced prior to 2014. The principles-based regulatory framework raises some choices regarding the introduction and demands that professional judgments are made. There is some risk that comparability decreases.

SammandragSyftet med mitt arbete är att jämföra hur bokstavsinlärning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en årskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda på om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det påverkar barnets fortsatta läs- och skrivinlärning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att själv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlärningstillfällena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag även ett mail med intervjufrågor till de tre lärarna/förskollärarna som de svarade på och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar på varför de jobbar som de gör, vilket synsätt som låg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lär sig bokstäver bäst. Mitt resultat visar att lärarna/förskollärarna jobbar på olika sätt med bokstavsinlärning.

Syfte: Syftet är att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen. Metod: Studien är av kvalitativt slag och bygger på en deduktiv ansats. Empirisk data är huvudsakligen av primär karaktär, vilket har erhållits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jämförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys. Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte påverkats av revisionspliktens avskaffande i någon större utsträckning. Kvalitén på deklarationen anses i nuläget inte ha påverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén på årsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. Därmed tyder detta på att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att säkerställa och upprätthålla kvalitén i räkenskaperna hos små aktiebolag.

Introduktion: Varje år skadas fler än100000 patienter av hälso- och sjukvården. Vårdskador innebär ett vårdlidande och påverkar samhällets hälsoekonomi. Sjuksköterskor har ett huvudansvar för det direkta omvårdnadsarbetet och är skyldiga att rapportera avvikelser. Trots att patientsäkerhetsarbetet är ett prioriterat område inom vård och omsorg visar forskning att sjuksköterskor inte rapporterar alla avvikelser som sker på arbetsplatsen. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av att avvikelserapportera inom kommunal hälso- och sjukvård.

Det råder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebäratt en revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I små företagträder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten tillredovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 iEG:s fjärde bolagsdirektivföreskriver obligatorisk revision av aktiebolags årsbokslut.Medlemsländer i EU har dock enligt samma artikel rätt att undanta vissa mindre företag frånkrav på revisionsplikt.Uppsatsens syfte är att beskriva företagsrådgivarens inställning till reviderad information vidkreditbedömning. Vi ska också beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrådgivarenanvänder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder.Studien är gjord kvantitativt med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten skickades ut tillföretagsrådgivare för att få deras personliga inställning till våra frågor.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte längre var tvingade till revision. Detta påverkade revisionsbolagens förutsättningar och vi frågar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden där en stor del av deras kundstock inte längre är tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frågeställningar: Hur har slopandet av revisionsplikten påverkat och förändrat de små revisionsbolagens arbetssätt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förändrat gränsvärde? Syfte: Syftet med vårt arbete är att utifrån revisorns perspektiv belysa vilka förändringar den avskaffade revisionsplikten för små aktiebolag har medfört för de små revisionsbyråerna. Vi vill också belysa hur revisorns roll kan komma att förändras i framtiden om Sverige väljer EU:s maximal tröskelvärde för att slippa revisionsplikt eller att gränsvärdet förändras på annat sätt.