Syftet med den här undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriär. Redovisningsekonomer kan välja ett flertal olika karriärer efter examen. För de personer som har läst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom området karriärval visar att det är olika faktorer som påverkar individen. Dessa faktorer kan vara ålder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.

Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsändring som ännu ej är genomförd angående ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyråerna förberett sig med ökad efterfrågan på andra tjänster än revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror på ökad efterfrågan på andra tjänster. Syftet är även att studera om företagarna kommer att efterfråga andra tjänster. Genom att jämföra med länder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjänster som nu kommer att efterfrågas av revisionsbyråerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyråerna en bild av vad som kan tänkas komma att efterfrågas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjänster.

Folkhälsovetenskapligt program.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprätta årsredovisning och låta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjärde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta små företag från denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad från nästan alla andra EU-länder låtit bli att införa särskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa småföretagarnas åsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i våra grannländer, snart är ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jämförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska småföretagens attityder och åsikter har insamlats genom en enkätundersökning som skickats till 300 småföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens på 19 procent.

Ledar- och chefsutbildningar är ständigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utsträckning, samtidigt som marknaden är full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, där jag med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer fått ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplägget, både innehållsmässigt men även pedagogiskt, och därigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse inom ämnet och att den visar sig vara användbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen även för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.

Uppsatsen behandlar ämnet personalutbildning, som sträcker sig sedan långt tillbaka i tiden och omtalas i form av lärande. Detta har satt sina spår i många organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig på yrket revision och redovisning som är en bransch som satsar stark på personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav på vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte är att få insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att använda sig utav både kvalitativa och kvantitativa ansatser, där den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begränsad attitydstudie?, där tio ny examinerade studenter tillfrågades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bästa möjliga resultat vid anställning.

Idag finns krav på att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen är i första hand för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Svenskt Näringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslår nu att kravet på revisionsplikt för små aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlätta för de mindre aktiebolagen.Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende på kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära för små företag, utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.Tillvägagångssättet har varit att genomföra intervjuer med två revisorer, två bankchefer samt en specialist på Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst påverkan på företagen.Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebära förenklingar för företagen med avseende på t.ex.

Syftet med vår uppsats är att se på om de sakkunniga biträdenas inflytande irevisionen påverkas av de förtroendevalda revisorernas sammansättning, bakgrundoch kompetens. Vi har valt att studera om de förtroendevalda revisorernaskönsfördelning, åldersfördelning, antal aktiva politiska år, antal år somförtroendevald revisor, arbetslivserfarenhet samt utbildning har en betydelse förhur revisionens inflytande kommer att vara fördelat på de förtroendevaldarevisorerna och de sakkunniga biträdena.Genom vår egna teoretiska modell och med hjälp av den institutionella teorin harvi skapat olika hypoteser för att i sin tur kunna få fram relevanta svar.Undersökningen har genomförts som en surveyundersökning, då vi med hjälp avstandardiserade enkäter telefonintervjuade alla de förtroendevalda revisorerna ivarje vald kommun samt deras huvudsakliga sakkunniga biträde. Då vi intestatistiskt kunnat säkerhetsställa våra hypoteser genom test i SPSS, har vi iställetstuderat vårt insamlade material okulärt. Vi har med andra ord inte kunnat testavåra hypoteser utan vi har istället endast kunnat pröva dessa.Vi har i vår undersökning kommit fram till att ingen av våra valda variabler harnågon påverkan på inflytandet i de kommunala revisionerna. Dock har vi settantydningar till att vissa hypoteser i några fall ej bör förkastas.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning.

Sverige står inför en stor generationsväxling nu när 40-talisterna närmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag är nästintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gå i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den växlingen av medarbetare så att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lämnar organisationerna och hur arbetar de med att växla in ungdomar in i verksamheterna? Det är ett flertal utmaningar som Sveriges företag står inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor är den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsväxlingen innebär så att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgångarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se närmare på problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behålla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsväxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt när det kommer till medarbetare som förväntas gå i pension men även hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.

BakgrundGod vårdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbättra vården för den äldre tillsatte regeringen en värdighetsutredning som resulterade i förslag på hur äldreomsorgen ska förändras så att äldre personer, så långt det är möjligt, ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet. Den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betänkandet "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) där olika förslag ges på hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att säkra vården för den äldre personen som bor på särskilt boende. Då sjuksköterskan hittills inte har haft något instrument för detta, kan de förslag som ges förbättra vården för den äldre.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård definierar begreppet värdegrund, och hur de tillämpar värdegrunden i mötet och omvårdnaden med äldre personer som bor i särskilt boende.MetodStudien bygger på 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi.

Intresset för att redovisa hållbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den årliga finansiella redovisningen. När det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hållbarhetsredovisning från den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande är en relativt liten andel företag som upprättar hållbarhetsredovisningar runt om i världen, så har det blivit en vanlig standard bland många stora internationella företag. Granskning av hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och det är endast en handfull svenska företag som låter granska sina hållbarhetsredovisningar.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort.

?BAKGRUND: Antalet multisjuka äldre personer ökar och ett omfattande vårdbehov kan skönjas. Vårdens organisation och hur den fylls med innehåll påverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen påverkar upplevd arbetstillfredsställelse och den kultur som vårdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vårdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien är att utifrån semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehållet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg.