Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som är en översättning av ISA, med hänsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebär flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare.Syftet med denna uppsats är att redogöra för revisorers och företagares syn på införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration på tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers är representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON är representanter för företagsperspektivet.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka konsekvenser tillämpningen av Lag (2008:962) om valfrihetssystem kan få den kommunala hemtjänstens verksamhet och dess organisationskultur. I ett valfrihetssystem konkurrerar ett antal godkända leverantörer med eller utan kommunen om att utföra hemtjänstinsatserna. Då kostnaden för hemtjänsten är detsamma oavsett utförare är det endast kvaliteten de har att konkurrera med.Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med enhetschefer för kommunal hemtjänst i kranskommuner till Göteborg. Ytterligare avgränsning av kommunerna har skett med hjälp av summan på dess stimulansbidrag.Konsekvenserna av valfrihetssystemet förutspås uppkomma först efter ett antal år, då fler kommer välja privata utförare. Inom vissa kommuner finns det mer oro, inom andra mindre.

I alla dagens företagsformer måste det där ägarens ansvar är begränsat ställas särskilda krav över hur resultat och ställning redovisas utåt för företaget. Företagets olika intressenter måste inneha ett förtroende för den information som företaget lämnat om sin ekonomiska situation samt även på förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD på företaget. Revisorns roll är därmed att kvalitetssäkra den information som företaget lämnat. Det finns lagregler för revision och hur den skall utföras, dessa regler är olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestämmelser, om vilket typ av information som skall lämnas om den ekonomiska situationen.

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Abstract Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet är en jämförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lärande inom matematik i åldrarna 4-5 år på en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i Skåne. Vi undersöker också vilka olika matematiska material de olika förskolorna använder sig av. Syftet med examensarbetet är att synliggöra olika pedagogiska arbetssätt för barns matematiska lärande. Våra frågeställningar som arbetet utgår ifrån är: Hur arbetar pedagoger med matematik på förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik är för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp använder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi använt oss av är en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhämta så mycket information som möjligt kring våra frågeställningar.

I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gällande intern kontroll samt att öka förståelsen för vad de anser är viktigast i den interna kontrollen, men även hur de går tillväga om det finns brister.Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer från fyra av de större revisionsbyråerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors byrå. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansåg att det var den mest lämpade metoden utifrån vårt syfte och de utgångspunkter vi hade. Vårt mål med studien var inte att generalisera vårt resultat, vi ville istället öka förståelsen för det studerade problemet.Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrån de regler som finns för revisorerna, det vill säga Revisionsstandard i Sverige.

Den kommunala verksamheten har genom sin storlek och sitt uppdrag en betydande roll för den svenska ekonomin och välfärden. Verksamheten beskylls dock ofta för att vara ineffektiv och en effektivitetsökning har därför länge varit efterfrågad och föremål för debatt. I grunden är detta en fråga om organisationens styrning och vi fann det därför intressant att undersöka hur styrningen sker. Vårt syfte med studien var att beskriva vilka styrmedel som används, varför de valts samt hur uppföljning sker. Vi ville särskilt belysa frågan om effektivitet beaktas vid valet av styrmedel.

Syftet med uppsatsen är att utifrån årsredovisningslagen och gällande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de årsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lämnar in till Bolagsverket samt om valet av upprättare påverkar kvaliten på årsredovisningen. Vidare är syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge när småföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 årsredovisningar från mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. Därefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av årsredovisningarna innehöll någon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfälliga årsredovisningar uppvisade fler än hälften två eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten för små aktiebolag är avskaffad sedan den1 november 2010. Av alla bolag som startat efter det datumet, och som omfattas av frivilligrevisionsplikt, så väljer fortfarande ca 25 % att ha revisor. Därmed finns en oklarhet i varförfortfarande vart fjärde bolag väljer att ha revisor.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vad som karaktäriserar de mikroföretag som bildatsefter revisionspliktens avskaffande och som trots detta väljer att efterfråga revision.Avgränsningar: Studien är begränsad till de aktiebolag som enligt ABL inte omfattas avrevisionsplikt. Vidare avgränsas studien till de bolag som, förutom ovanstående, är startadeunder perioden 1 november 2010 till 1 maj 2012. Studien avgränsas, utöver detta, till bolagsom omsätter max 6 miljoner kronor, har en maximal balansomslutning om 3 miljoner kronorsamt maximalt 6 stycken anställda.Metod: Studien är av kvantitativ art och är en totalundersökning.

Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en samverkan mellan interna och externa revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.

En oberoende ställning är en förutsättning för att bedriva revisionsverksamhet. En revisor konfronteras dagligen inför ställningstaganden som kan påverka dennes oberoende. Revisorns arbete utgörs idag av revision samt fristående rådgivning, en kombination som kan medverka till att hota revisorns oberoende. De små revisionsbyråernas klienter består till största delen av små företag, ett klientel som i stor utsträckning efterfrågar fristående rådgivning. Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera hur revisorer verksamma vid små revisionsbyråer upplever och verkar för att säkerställa oberoendet samt att kartlägga revisorernas åsikter om dagens och framtida utveckling inom oberoendet.

Revision innebär en granskning av årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen. Revisionen delas in i fyra steg vilka går ut på att erhålla och acceptera nya klienter, planera revisionen, utföra granskningen samt slutsatser och rapportering. Det viktigaste steget är planeringen där väsentlighet och risk är centrala begrepp. Väsentlighet är en förutsättning vid granskningen och avgör vad revisionen ska innehålla. Det finns både kvantitativa och kvalitativa faktorer att ta hänsyn till vid en bedömning av väsentligheten.

Enligt jämställdhetslagen skall varje arbetsgivare med fler än tio anställda utforma en jämställdhetsplan och arbeta aktivt för en jämställd arbetsplats. Vi fick i uppdrag av Skara kommun att mäta deras anställdas attityder till den jämställdhetsplan de har upprättat eftersom de har haft svårt att få bra gehör för sin jämställdhetspolitik inom arbetsorganisationen. Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ studie, i form av enkäter, kunna se om de anställdas attityder påverkar jämställdhetsarbetet samt ett delsyfte att se hur jämställdheten ser ut i organisationen utifrån de anställdas synvinkel. Den teoretiska referensram vi har utgått ifrån i vår analys är: Hirdman, Bernstein, Angelöw och Brante. Där vi tar upp könens sociala konstruktion och hur attityder formas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie.Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor.De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag.