This study examines what effect swimming has on the rehabilitation, compared with only resting after a cranial cruciate ligament surgery. It consists of a literature study, an inquiry study and a visit to a rehabilitation centre. The inquiry study shows that ten weeks after a cranial cruciate ligament repair, the lameness has disappeared in a greater number of dogs among those that undergo swimming as physiotherapy compared with those that do not swim. Literature shows that swimming has a positive effect on the result after surgery. The thigh circumference increases faster, the limb function improves more and the range of motion gets larger. Dogs should therefore be recommended swimming as rehabilitation after surgery for a rupture of the cranial cruciate ligament..

En betydande del av företagshälsovårdens verksamhet består i rehabilitering av anställda vid våra kundföretag som är långtidssjukskrivna. Syftet med denna studie har varit att studera hur samverkan i rehabiliteringen fungerat mellan sjukvård försäkringskassa och arbetsgivare, och vilka förväntningar som finns på rehabiliteringen.Den undersökta gruppen utgjordes av 21 personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 12 månader vid ett av våra kundföretag. Ett frågeformulär med 16 frågor besvarades av de sjukskrivna och senare har samma frågor ställt till arbetsgivare och försäkringskassa avseende de sjukskrivna som deltagit i undersökningen.De sjukskrivna var överlag nöjda med den medicinska vård man fått och de flesta tyckte att det fanns ett stort engagemang i rehabiliteringen från arbetsgivaren, vidare hade de flesta en fungerande kontakt med försäkringskassan. Arbetsgivaren ansåg att informationen som stöd för rehabiliteringen från sjukvården var bristfällig i var tredje ärende. Läkarintyg till försäkringskassan betecknades som dåliga endast i några enstaka fall.

Hjärt- och kärlsjukdomar står för ungefär hälften av alla dödsfall i Sverige per år. Det går att förebygga hjärtsjukdom och återinsjuknande efter hjärtinfarkt genom att jobba både primärpreventivt och sekundärpreventivt. En sekundärpreventiv insats är hjärtrehabilitering som är en etablerad form av behandling. Syftet med denna studie är att undersöka genomförandet och effekterna av fysisk aktivitet och avslappning som rehabilitering efter hjärtinfarkt. 16 artiklar som behandlade effekterna av fysisk aktivitet och avslappning efter hjärtinfarkt inkluderades.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Östersunds kommun ombesörjer omsorgen för de ensamkommande asylsökande barnen med utgångspunkt från (3) utvalda artiklar ur Barnkonventionen. Studien bygger på sex halvstrukturerade intervjuer med olika nyckelpersoner kring de ensamkommande barnen; såsom socialsekreterare, gode män, personal samt team-ledare på asylboendet. Resultatet av studien visar att kommunen vidtar olika åtgärder för barnens rehabilitering och möjlighet till inflytande och delaktighet. Emellertid är begreppet rehabilitering problematiskt, då denna målgrupp inte alltid är mottaglig för behandling. Vidare framkom att rehabilitering inte alltid är den bästa målsättningen.

Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för två kvinnor anställda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig åt mellan två kvinnor med liknande medicinska besvär i denna kommun. Kvinnor i vårdyrket får ofta förslitningsskador och som följd blir många sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det är yngre män i städer som återgår till arbete i högre grad än kvinnor. På landsbyggden kommer sällan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning.

SyfteSyftet med denna uppsats var att ta reda på vilka effekter, såväl positiva som negativa, fysisk aktivitet kan ha hos människor i rehabilitering. Följande frågeställningar användes:Vilken bakgrund har de olika smärttillstånden? Vilken form av fysisk aktivitet och vilken duration, frekvens och intensitet används? Hur påverkas personerna i fråga av den fysiska aktiviteten på smärttillståndet - positiva/negativa effekter?MetodStudien baseras på fem intervjuer med kvinnor i rehabilitering, i form av sjukgymnastik. Detta för att på bästa sätt kunna studera och belysa hur människor kan påverkas positivt eller negativt av fysisk aktivitet vid olika fysiska smärttillstånd. Svaren från intervjuerna har sedan sammanställts och jämförts med tidigare forskning och annan litteratur inom området.

Studiens syfte var att undersöka om det finns skillnader i elevers fysiska självkänsla beroende på om de läser i en kommunal innerstadsskola eller på en kommunal gymnasieskola i ett område med andra socioekonomiska förutsättningar. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om den fysiska självkänslan skiljer sig åt mellan tjejer och killar. Metoden grundar sig på en enkät som består av två delar. Den första sidan innehåller fyra övergripande frågor som vi utformade eftersom vi ville få reda på fakta om eleven. Resterande sidor av enkäten är ifrån CY-PSPP (Children and Youth- Physical Self-Perception Profile) och är reviderad av Whitehead (1995) som ett instrument för att mäta fysisk självkänsla.

Syfte: Undersökningen syftade till att utforska hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever delaktighet i vården. Syftet var även att undersöka hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever rehabilitering och sitt inflytande avseende läkemedelsbehandlingen.Metod: Studien är kvalitativt deskriptiv och semistrukturerade intervjuer användes för att besvara frågeställningarna. Fem unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom i åldrarna 18-25 blev intervjuade.Resultat: Huvudparten av respondenterna upplevde att de var mycket delaktiga i vården. Vid sjukskrivning från studier och arbete är rehabilitering i form av gruppverksamheter värdefull. Några respondenter uppfattade att gruppverksamheten medför höga kostnader.

Syfte: Syftet med detta arbete ?r att j?mf?ra hur rehabilitering och behandling vid l?ndryggsskador framst?lls av tre olika professioner: l?kare, fysioterapeut och tr?nare, samt att diskutera vilka effekter och implikationer dessa representationer/framst?llningar producerar. Metod: Studien ?r byggd p? en diskursanalytisk ansats med st?d i Michel Foucaults diskursteori och Carol Bacchis modell ?What?s the problem represented to be??. Urvalet utf?rdes strategiskt och inkluderade totalt fyra respondenter: En l?kare, tv? fysioterapeuter varav en med idrottsmedicinsk inriktning och en tr?nare. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med fyra centrala fr?gor i Bacchis modell. Resultat: Resultaten visade att professionerna har olika perspektiv sm?rta, skada och behandling. L?karen hade st?rre fokus p? sm?rtlindring och avlastning genom sjukskrivning medan fysioterapeuterna s?g aktiv rehab, helhetssyn och individanpassning som centralt. Tr?naren ans?g att det viktigt att f?rst? sin roll och h?nvisa till professionell behandling. Samarbetet mellan professionerna framh?vdes som viktigt men ans?gs vara organisatoriskt problematiskt. Slutsats: Olika utbildningar och erfarenheter p?verkar hur professioner och individer representerar l?ndryggsskador, vilket pr?glar b?de behandlingsmetoder och samarbetsm?jligheter.

Detta arbete handlar om arbetshästar i kommunal förvaltning ur hållbarhets och tillväxtssynpunkt. Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hållbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillväxt. Hållbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frågor om hållbar utveckling. Dessa frågor är hållbarhet ut ett ekonomiskt såväl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hållbar utveckling presenteras både äldre argument samt nya sätt att se på begreppet. I avsnittet om kommunal tillväxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillväxt.

Vi avser att i denna uppsats jämföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, målgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som målsättning att diskutera eventuella förbättringar av dagens svenska system med utgångspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vårt problemområde genom en kvalitativ undersökning baserad på en jämförande studie mellan två kommuner. Vi utgår från att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jämföra detta med en empirisk undersökning byggd på intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta är något som bör förändras, då en oberoende position borde stärka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte är att det finns en revision med politiska representanter, då de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Sjukvården ligger långt efter samhället i övrigt när det kommer till att bedriva IT- investeringar. Men även inom sjukvården är det en ojämn spridning av hur resurserna fördelas. Rehabilitering är ett av de områden där det inte har genomförts några stora projekt. Vi har valt att inrikta oss mot rehabilitering inom neurosjukvården, då dessa patienter är i stort behov av stöd. Projektet är ett initiativ av Åsa Lundgren - Nilsson vid Sahlgrenska Akademien och Elof Dimenäs vid Fakulteten för Tillämpad IT, Göteborgs Universitet.Vi har tagit fram ett designförslag för en applikation avsedd att underlätta rehabiliteringsprocessen för dessa patienter.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd.

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur enhetscheferna i Enköpings kommun arbetar kommunikativt. Genom en enkätundersökning får enhetscheferna redogöra för sitt arbete och sin uppfattning om hur deras kommunikativa arbete i den kommunala organisationen fungerar. Resultatet analyseras med hjälp av kommunala policydokument och aktuell forskning inom kommunikationsområdet.Enkätundersökningen visar att enhetscheferna känner osäkerhet i hur de ska följa kommunens kommunikationspolicy. De önskar bättre kunskap om befintligt kommunikationsstöd och de rätta kommunikationskanalerna och mer tid till att sortera och förmedla information. .