Syftet med det här arbetet är att göra en jämförelse mellan öppna och slutna laborationer i ämnena biologi och kemi i gymnasieskolan. Jämförelsen syftar till att ta reda på för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se när de bäst kan användas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes på fyra gymnasielärare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet från undersökningen visar att det finns både för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna själva tänker mer och blir mer engagerade under laborationerna.

Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal.

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev harintensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren somperson blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egnaställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolanstidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till detpersonliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnaseventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom attfå barnen att lära, trivas och må bra i skolan.

The main question of this study is about how reorganizations influence on the mental social working environment for chiefs in municipal care. We want to find out how chiefs experience their mental social working environment in a reorganization. The method we used was a qualitative method. We interviewed eight chiefs in municipal care. The interview was done in two different municipalities, where we interviewed four in each municipality.

Unaccompanied minors who are fleeing and being sent way from their countries of origin are nothing new. In 2011, 12 225 unaccompanied minors where registered in The European Union, none undocumented minors included. Most of the minors are coming from Afghanistan and Somalia. The aim of this essay is to investigate how The European Union?s migration policies are applied in reality and how United Nation?s Convention on the Right of Children are put in practice by the member states of The European Union and Norway.

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

Under de senaste åren har det balanserade styrkortet fått stort intresse i svenska kommuner som ett styrverktyg för att effektivisera och öka prestationsförmågan. Då politiker har det övergripande ansvaret över medborgarna i kommunen är det viktigt att de behärskar styrverktyget. Syftet med denna uppsats är att ur ett politiker- och tjänstemannaperspektiv identifiera hur det balanserade styrkortet fungerar för kommunala politiker som styrverktyg och beslutsunderlag. Vår studie grundar sig på en fallstudie av tre svenska kommuner. I studien framkom det att politikerna genom användandet av det balanserade styrkortet erhåller ett bra verktyg för att styra och fatta beslut.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetstrivsel och KASAM (känsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i Sjuhäradsområdet. Utgångspunkterna var att ta reda på om det fanns skillnader i hur man trivdes på arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller åldersskillnader i arbetstrivseln. I studien användes en enkät för att ta reda på hur anställda ser på sitt arbete, och hur det påverkar arbetstrivseln. Mätinstrumenten som användes var Antonovskys livsfrågeformulär och en egen enkät om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 män.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska säkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska inträdet i den europeiska unionen. Genom att utgå från konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och säkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska säkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhålls att den svenska säkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utsträckning börjat korrelera med den europeiska säkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framträder framförallt när den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvärderats sedan inträdet i EU. Uppsatsen belyser också hur både den svenska och den europeiska säkerhetspolitiska diskursen har förändrats över tid..

This thesis focuses on politically active women within The Swedish Social Democratic Women?s Association, also known as S-women. By applying discourse analysis to interviews with active s-women and to meeting conversations between the association?s members, the study approaches ideas of feminism, feminist politics and political commitment. ?Solidarity? ? the central concept of the labour movement ? serves as the point of departure for a feminist discussion about class, gender, ethnicity and age/generation.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Abstract Youths and adolescents have for a long period of time, and at a high degree, beenabsent from the party political stage. The causes for this have been discussed inthis essay through a quantitative survey made in an upper secondary school class,consisting of some 19 subjects in the municipality of Kalmar. Tied together withrelevant literature and discourse on the subject, the essay has dealt with thepossible societal-, system- and individual barriers for political interest andinvolvement. Central questions for this essay has been for instance; age, gender,social background, geographical domicile, as well as the decline of ideology, theforms of current party politics, political interest, political engagement and soforth. The concluding remarks contain not only a mix of these barriers existing,not exclusively, for young and adolescents but different ground for them as well.On the one hand, there exist barriers which exclude youth from the conventionalpolitical life, but on the other, the more individualised youth of today, prefer to agreater extent not to participate under the conventional circumstances that partypolitics has to offer.

Uppsatsen granskar det avtal mellan Indien och USA som ingicks under 2006.Utifrån det rationella aktörsperspektivet har vi undersökt hur man kan förklara debeslut USA och Indien tog då de ingick avtal med varandra. Vi har använt oss avfyra grundbultar som utgångspunkt: målsättning, alternativ, valmöjligheter ochkonsekvenser. Med dessa fyra bultar har vi försökt förstå vilka för- och nackdelarIndien respektive USA haft när de ingick avtalet och hur de kan ha resonerat införundertecknandet av avtalet. Vi har också försökt se vilka konsekvenser avtalet kanha fått för icke-spridningsavtalet NPT och för andra länder i världen.Vi kom fram till att både Indien och USA agerat rationellt utifrån sinanationella intressen och att detta samarbete trots flera risker är betydande för bådaländerna och värt de uppoffringar som man gjort..

Den amerikanska historien har visat att USA är ett land som till hög grad påverkar andra staters politik och ett land som inte låter sig underkuvas. Vi ämnade att med hjälp av statistik undersöka ett eventuellt samband mellan analys¬enheterna, arbetslöshet och BNP, och stöd till presidenten för att se om det finns ett samband till presidenters val att använda sig av avledande taktik i form av att gå in i väpnad konflikt.Resultatet av undersökningen blev att det inte gick att påvisa en genomgripande trend bakom valet att gå in i väpnad konflikt med Vietnamkriget och Irakkriget (2003) som fallstudier. Vad som åskådliggjordas var att de båda presidenterna använde sig utav idealpolitik för att rättfärdiga invasionerna för folket. Medan den inofficiella anledningen kan kopplas till realpolitiska skäl med en önskan om ett ökat inflytande i regionerna..

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.