Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka olika sätt pedagoger säger sig undervisa utifrån i läs- och skrivinlärning, på två kommunala skolor och två Maria Montessoriskolor, och hur undervisningen skiljer sig åt. Vi har i vår uppsats valt att lägga tyngdpunkten på de olika metoder, teorier och undervisningsmaterial i läs- och skrivinlärning, som pedagogerna vi intervjuat säger sig utgå ifrån. Undersökningen grundar sig på intervjuer av pedagoger på två kommunala skolor, en kommunal Montessoriskola och en föräldrakooperativ Montessoriskola. Förskolepedagoger, grundskolepedagoger samt Montessoripedagoger som arbetar med läs- och skrivinlärning i de tidigare åldrarna, F-2, är de målgrupper vi intervjuat. Resultatet är att pedagogen bör ha stor kunskap om olika metoder och teorier.

In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it?s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to ?companylize? the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år, använder bild som verktyg för lärande i ämnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska ämnet bild i matematikundervisningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte använder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förväntade oss.

Syftet med vår studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, när det gäller samhällsproblematiken våld i nära relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod där vi jämfört två socialtjänster, en från storstadsområde samt en från landsbygdsort. Våra frågeställningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhållningssätt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsätts för våld av närstående man.Den här studien ville vi göra då regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot våld i nära relationer med 56 punkter på olika åtgärder. Vi har valt att titta närmare på hur socialtjänsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillämpat tre av områdena.

Syftet med det här arbetet är att göra en jämförelse mellan öppna och slutna laborationer i ämnena biologi och kemi i gymnasieskolan. Jämförelsen syftar till att ta reda på för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se när de bäst kan användas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes på fyra gymnasielärare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet från undersökningen visar att det finns både för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna själva tänker mer och blir mer engagerade under laborationerna.

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev harintensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren somperson blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egnaställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolanstidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till detpersonliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnaseventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom attfå barnen att lära, trivas och må bra i skolan.

Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal.

Unaccompanied minors who are fleeing and being sent way from their countries of origin are nothing new. In 2011, 12 225 unaccompanied minors where registered in The European Union, none undocumented minors included. Most of the minors are coming from Afghanistan and Somalia. The aim of this essay is to investigate how The European Union?s migration policies are applied in reality and how United Nation?s Convention on the Right of Children are put in practice by the member states of The European Union and Norway.

The main question of this study is about how reorganizations influence on the mental social working environment for chiefs in municipal care. We want to find out how chiefs experience their mental social working environment in a reorganization. The method we used was a qualitative method. We interviewed eight chiefs in municipal care. The interview was done in two different municipalities, where we interviewed four in each municipality.

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska säkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska inträdet i den europeiska unionen. Genom att utgå från konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och säkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska säkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhålls att den svenska säkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utsträckning börjat korrelera med den europeiska säkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framträder framförallt när den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvärderats sedan inträdet i EU. Uppsatsen belyser också hur både den svenska och den europeiska säkerhetspolitiska diskursen har förändrats över tid..

Under de senaste åren har det balanserade styrkortet fått stort intresse i svenska kommuner som ett styrverktyg för att effektivisera och öka prestationsförmågan. Då politiker har det övergripande ansvaret över medborgarna i kommunen är det viktigt att de behärskar styrverktyget. Syftet med denna uppsats är att ur ett politiker- och tjänstemannaperspektiv identifiera hur det balanserade styrkortet fungerar för kommunala politiker som styrverktyg och beslutsunderlag. Vår studie grundar sig på en fallstudie av tre svenska kommuner. I studien framkom det att politikerna genom användandet av det balanserade styrkortet erhåller ett bra verktyg för att styra och fatta beslut.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetstrivsel och KASAM (känsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i Sjuhäradsområdet. Utgångspunkterna var att ta reda på om det fanns skillnader i hur man trivdes på arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller åldersskillnader i arbetstrivseln. I studien användes en enkät för att ta reda på hur anställda ser på sitt arbete, och hur det påverkar arbetstrivseln. Mätinstrumenten som användes var Antonovskys livsfrågeformulär och en egen enkät om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 män.

This thesis focuses on politically active women within The Swedish Social Democratic Women?s Association, also known as S-women. By applying discourse analysis to interviews with active s-women and to meeting conversations between the association?s members, the study approaches ideas of feminism, feminist politics and political commitment. ?Solidarity? ? the central concept of the labour movement ? serves as the point of departure for a feminist discussion about class, gender, ethnicity and age/generation.

Abstract Youths and adolescents have for a long period of time, and at a high degree, beenabsent from the party political stage. The causes for this have been discussed inthis essay through a quantitative survey made in an upper secondary school class,consisting of some 19 subjects in the municipality of Kalmar. Tied together withrelevant literature and discourse on the subject, the essay has dealt with thepossible societal-, system- and individual barriers for political interest andinvolvement. Central questions for this essay has been for instance; age, gender,social background, geographical domicile, as well as the decline of ideology, theforms of current party politics, political interest, political engagement and soforth. The concluding remarks contain not only a mix of these barriers existing,not exclusively, for young and adolescents but different ground for them as well.On the one hand, there exist barriers which exclude youth from the conventionalpolitical life, but on the other, the more individualised youth of today, prefer to agreater extent not to participate under the conventional circumstances that partypolitics has to offer.