Denna studie behandlar ekologisk hållbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling är ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har på senare tid fått ta en allt större roll i diskussioner på olika planeringsnivåer och blivit ett övergripande mål inom samhällsutvecklingen. Med en i dagsläget succesivt försämrad miljö och resursbas kan samhällsutvecklingen inte fortsätta i samma takt och riktning. Därför kan ekologisk hållbarhet ses som en grundförutsättning för kommande generationers fortsatta samhällsutveckling. Studien baserar sig på en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hållbar utveckling. Syftet var att undersöka hur väl visioner för en ekologisk hållbar utveckling efterföljs på kommunal planeringsnivå och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

Lundin, Ellen (2007): Jämställdhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivåer Stockholms län [Gender equality in regional planning]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSpråk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att förstå hur planerare på olika nivåer i den regionala planeringen arbetar med jämställdhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. Frågeställningarna behandlar planerarnas upplevelse av jämställdhetsarbetet, hur de ser på den som de planerar för och vilket av synsätten ?lika behandling?, ?kvinnans perspektiv? och ?genusperspektivet? som planerarna uppfattar ligger närmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger på forskning om jämställdhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. Tjänstemän från Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och två kommuner i Stockholms län har intervjuats om jämställdhet i sitt arbete.

Det här examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhällsplanering kan bidra till ett mer hållbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriärer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet är i huvudsak av kvalitativ karaktär. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhällsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet består av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas.

På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanställningar av forskning inom fälten miljöpsykologi och åskådlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ändå få ledtrådar till möjligheter och svårigheter med användningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om fysisk planering och hur den ska ta hänsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivån har traditionellt sett varit svag i Sverige i jämförelse med den lokala och nationella nivån och den fysiska planeringen ligger på kommunernas ansvar. Den regionala nivån har också anklagats, från vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera på förhandling och samförstånd. Den fy-siska planeringen är organiserad och drivs genom demokratiska processer på kommunal nivå och det är politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.När fysisk planering ska ta hänsyn till det regionala perspektivet förändras villkoren för poli-tiken och det blir en förändrad politisk arena. Syftet med denna studie är att analysera aktörer i Värmland och deras syn på denna förändrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Vilhelmina är en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vända trenden krävs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att återvända till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnära boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhälsan och trivseln i alla åldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjälp av en innehållsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som är viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen på ett hållbart sätt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjälp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv på skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har använts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mångbruk.Därefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan åstadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig målgrupp och i konkret planering satsa på attraktivt boende med beaktande av skogsskötselåtgärder för estetiska och sociala värden i naturmiljöerna, samt förbättrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Kommunal planering har en viktig betydelse i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Livsmedel kommer alltid att vara en av grundstenarna i ett sådant samhälle men det är ofta ett förbisett område i dagens samhällsplanering. I tider då global uppvärmning, en ökande världsbefolkning och sinande oljereserver blir allt tydligare hot för vårt samhälles existens har lokal livesedelsförsörjning blivit ett alltmer uppmärksammat ämnesområde inom planering. Denna magisteruppsats i landskapsplanering på Sveriges Lantbruksuniversitet ? SLU undersöker hur svenska kommuner jobbar med att stimulera närodlad mat.

Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det.

Det här examensarbetet är utfört på uppdrag av Visualiseringscentrum i Umeå. Syftet med studien har framför allt varit att få svar på tre frågor: • Finns det intresse och behov av att använda 3D visualisering vid Kommunal planering och vägprojektering? • Finns det någon teknik som, om det finns intresse och behov, kan användas för att tillgodose de behoven? • Finns det några andra branscher där 3D visualisering skulle vara intressant att använda? För att få svar på den första frågan har ett antal intervjuer av nyckelpersoner på stadsbyggnadskontor, Vägverket samt konsulter i bygg- och planeringsbranschen genomförts. Resultatet av dessa intervjuer visar att det finns ett intresse och ett antal tänkbara tillämpningar för 3D visualisering. Ett tänkbart användningsområde är i samband med offentliga visningar av planerade byggprojekt, vägar eller byggnader.

Jag har studerat Gatukontoret i Malmö stad och dess projektorganisation. Syftet är att studera vilka styrförutsättningar som är gäller för en projektorganisation i kommunal förvaltning samt att analysera hur dessa styrförutsättningar påverkar projektstyrningen. Jag har använt en kvalitativ metod, där jag har besökt Gatukontoret och utfört muntliga intervjuer med medarbetarna där. Mina slutsatser är att Gatukontoret organisationsstruktur är en viktig styrförutsättning samt det faktum att det är en kommunal organisation. Bland annat genom ansvarsfördelning och ledningens filosofi etableras viktiga styrförutsättningar..

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..