Sökresultat:
2243 Uppsatser om Kommunal och privat vćrd - Sida 53 av 150
KĂ€llkritik
Syftet med denna undersökning var att ge en överskÄdlig syn pÄ hur elever tÀnker kring anvÀndandet av internet. Undersökningen belyser Àven skillnader för informationssökning privat och i skolan, samt skillnader mellan teoretiska och praktiska program. Detta gjordes med hjÀlp av en kvantitativ metod dÀr respondenterna fick fylla i en enkÀt. Resultatet har visat pÄ att elever generellt sett anvÀnder bÄde Wikipedia och Google i sitt sökande efter information. Det förekommer Àven en del elever som tror att censur gÀller pÄ internet.
HELHETSSYN OCH VERKLIGHETSUPPFATTNING : En statistisk enkÀtundersökning kring lÀrares syn pÄÀmnesintegration och dess för- och nackdelar.
Detta arbete syftar till att kartlÀgga vad lÀrare i grundskolans senare del, Ärskurs6-9, och gymnasiet i VÀsterÄs stad anser om Àmnesintegration. Den metod somanvÀndes var en enkÀtundersökning som riktade sig till samtliga lÀrare ipopulationen. Genom att statistiskt undersöka de inkomna svaren har ett antalresultat hittats. De flesta lÀrare Àr positiva till Àmnesintegration. De skulle ocksÄvilja arbeta mer Àmnesintegrerat.
Diversity in practice : a study of Gothenburg policies vision at diversity
Det har inte gĂ„tt att undvika mĂ„ngfald i dagens samhĂ€lle. Det talas och skrivs om det i media, det förekommer i jobbannonser och man pratar om det sĂ„vĂ€l som offentligt som privat. Ordet mĂ„ngfald Ă€r ett ord som ofta dyker upp i denna uppsats. Det Ă€r ett ord som för mĂ„nga betyder ett positivt sĂ„dant. Ăven om mĂ„ngfald Ă€r ett ord som betyder mycket och betyder olika för olika mĂ€nniskor framkommer det i denna uppsats att mĂ„ngfald innehĂ„ller tvĂ„ viktiga begrepp, nĂ€mligen etnicitet och kön.
Talar mallarna klarsprÄk? : En undersökning av begripligheten i textmallar pÄ ett miljökontor.
SammandragSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar frÄn Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbÀttras och om sÄ Àr fallet,hur den kan förbÀttras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelÀgganden som vÀnder sig till enskilda kommuninvÄnare,företag eller det allmÀnna. Brev och beslut Àr textkategorier som handlÀggarna pÄmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har anvÀnt mig av KlarsprÄkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns ocksÄ aspekter som krÀver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna..
Teknisk vÀgledning för kommunala vattenplaner och genomförande av EU:s vattendirektiv
NĂ€r EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnĂ„ god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön (2004:660) 2004, dĂ€r det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en lĂ€nsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, pĂ„ grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön, utfĂ€rdat Ă„tgĂ€rdsprogram. I Ă„tgĂ€rdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade Ă„t kommuner, varav punkt 37 lyder: ?Kommunerna behöver, i samverkan med lĂ€nsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, sĂ€rskilt i omrĂ„den med vattenförekomster som inte uppnĂ„r, eller riskerar att inte uppnĂ„, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status? Ăven om kommuner ska fĂ„ stöd av lĂ€nsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten nĂ€r det gĂ€ller vattenfrĂ„gor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits.
I globaliseringens vÄgrörelse; en etablering i Lycksele kommun.
This study describes how a larger investment by a private company in the northern interior can affect a municipality?s economy. The mobility to the municipality is expected to increase and some of the direct and indirect effects that this investment can implicate on their economy are discussed. The method for this study is qualitative. Interviews have been made with the initiative owner of the company LHG Learning Center and with civil servants in the municipality of Lycksele. The conclusions drawn in this study are that the establishment of LHG Learning Centers in Lycksele will include both opportunities and risks for the municipality?s future.
FörestÀllningen om Skeppsbron : hur rummet konstrueras, exkluderar och inkluderar
Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner fÄr betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera mÀnniskor i vÄra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrÄdsyttranden angÄende detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det Àr genom diskurser av sÄdana slag rum fÄr betydelse. Resultatet av undersökningen Àr att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och dÀrmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sÀgas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta fÄr ocksÄ betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar mÀnniskor som inte "passar in" pÄ ett eller annat sÀtt i den aktuella rumskonstruktionen..
Ett pedagogiskt undervisningsmaterial i FörstahjÀlpen : Utformning av ett minnesstöd i FörstahjÀlpen
I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.
Utmaningars inverkan pÄ strategier : en studie om SEB:s intÄg pÄ den tyska privatkundsmarknaden och om grunderna till uttÄget dÀrifrÄn
I en allt mer globaliserad vÀrld med en ökad internationell nÀrvaro pÄ den europeiska marknaden har utlandsetableringar blivit allt vanligare och viktigare för europeiska företag. I det hÀr arbetet undersöker vi hur bankers strategier förÀndras och anpassas för att möta de utmaningar som de stöter pÄ vid utlandsetableringar, genom att studera SEB och deras köp av den tyska banken BfG 1999. Vi har undersökt hur de utmaningar banken mötte pÄ den tyska privat- och företagsmarknaden pÄverkade strategin. För att lyckas med detta studerade vi Ärsredovisningar och intervjuade nyckelpersoner inom banken. Resultatet av undersökningen visar att de största utmaningarna var den tyska fragmenterade marknaden dÀr banken mötte icke-vinstdrivande konkurrenter, en hos kunderna frÀmmande mentalitet gÀllande banktjÀnster och ett annorlunda banksystem.
Visualisering i Planering: En undersökning av hur olika visualiseringsverktyg kan pÄverka planeringen och medborgardeltagandet
I den svenska planeringsprocessen Àr det viktigt att medborgare fÄr framföra
sina Äsikter om planeringsfall under samrÄdstiden för att upprÀtthÄlla
demokratin. DÄ mÄnga medborgare har svÄrt att tyda och lÀsa en karta, har olika
former av visualiseringar, digitala bilder eller fysiska 3D-modeller, börjat
anvÀndas mer ofta av planerare, inom kommunal och privat verksamhet, för att
förtydliga bilden av hur planeringsfall ?kan komma att se ut? i verkligheten.
AnvÀndning av digitala och fysiska visuella verktyg, inom planeringens
samrÄdande dialog med medborgare, anses vara ett relativt nytt fenomen och det
gÄr att ifrÄgasÀtta om visualiseringsformer som planeringstjÀnstemÀn anvÀnder
idag verkligen uppfyller sitt syfte med att förtydliga för medborgarna. UtifrÄn
de visuella framstÀllningar som görs vÀcks Àven frÄgan om det verkligen finns
en vilja bland tjÀnstemÀnnen att planeringen ska bli mer kommunikativ och att
medborgare ska fÄ ett ökat inflytande i planeringen.
LÀrares instÀllning till och agerande vid fusk inom grundskolans senare Är och vuxenutbildning
Denna undersökning syftar till att fÄ reda pÄ hur lÀrarna agerar vid fusk och hur fusket pÄverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förÀndringar samt förebyggande ÄtgÀrder för att motverkar fusk i skolan Àr ocksÄ aktuella i denna studie. Svaren fÄs genom intervjuer med lÀrarna pÄ en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige.
Undersökningen visar att lÀrarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns nÄgon officiell fuskpolicy pÄ grundskolarna. MÄnga lÀrare pÄverkas personligt vid fusk och de Àr osÀkra pÄ sin fuskhantering, men tycker inte fusk Àr ett stort problem i skolan.
Landstingens pensionsredovisning : Varfo?r anva?nds fullfonderingsmodellen?
Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.
?Open source? eller ?Open sores? : en studie om öppen programvara i kommunal IT-miljö
Uppsatsen behandlar anvĂ€ndandet av öppen kĂ€llkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som pĂ„verkar samhĂ€llsdebatten, gör frĂ„gan om anvĂ€ndning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en frĂ„ga som Ă€r relevant för alla samhĂ€llsmedborgare. Ăppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att kĂ€llkoden Ă€r tillgĂ€nglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte Ă€r möjlig med slutna program, dĂ€r kĂ€llkoden inte Ă€r tillgĂ€nglig.Ăppen programvara eller öppen kĂ€llkod har genomgĂ„tt en snabb utveckling under de senaste Ă„ren, frĂ„n att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affĂ€rsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.
Vilka kommuner kan vi lita pÄ? - En statistisk analys över vad som pÄverkar kommunernas budgetavvikelse
Under senare Är har ett flertal reformer gjorts för att öka pressen pÄ kommunerna att sköta sin ekonomiska hantering. Budgetuppföljning har hamnat i fokus för att hÄlla nere avvikelsen mellan resultat och budget. Syftet i uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för vad det Àr som pÄverkar budgetavvikelserna i de svenska kommunerna. I uppatsen anvÀnds statistiska analyser av dels eget insamlat datamaterial för att hitta samband och förklaringar till hur budgetavvikelserna skiljer sig utifrÄn a) partiblocktillhörigheten hos de styrande i kommunen, b) hur stark den politiska makten Àr hos de styrande i kommunen, c) storleken pÄ kommunen. Undersökningens resultat visar frÀmst att en större folkmÀngd i kommunen generellt leder till ökade problem att följa budgeten och dÀrmed Àr det dessa kommuner vi ska akta oss för att lita pÄ nÀr det gÀller budgeten..
Dagvattenhantering med "Rain Garden"
Detta examensarbete handlar om Rain Garden. Arbetet vÀnder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. De som söker djupare kunskaper i Àmnet kan anvÀnda sig av förteckningen över referenser. I framtiden förvÀntas klimatförÀndringar med höjda temperaturer och ökade nederbördsmÀngder som följd. Samtidigt vÀxer stÀderna vilket leder till att andelen hÄrdgjorda ytor ökar och den naturliga infiltrationen minskar.