teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

Syftet med undersökningen var att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som lÀser biologi- eller molekylÀrbiologiprogrammet deltog i en enkÀtundersökning dÀr de fick svara pÄ öppna sÄvÀl som styrda frÄgor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. FrÄn undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket pÄverkade av sin omgivande miljö under uppvÀxten och att lÀraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet frÄn enkÀtundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer ocksÄ kÀnner att skolan pÄverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att lÀsa mer om aktuella Àmnen..

Datorkommunikation blir en allt vanligare form av kommunikation i dagens samhÀlle. Allt fler organisationer antar denna kommunikationsform som har en mÀngd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt vad lÀrarna i grundskolan har för instÀllning till att anvÀnda datorkommunikation i deras kontakt med förÀldrarna. Vi har dessutom undersökt om denna kommunikationsform skulle pÄverka/pÄverkar stressen i lÀrarnas arbete pÄ ett positivt sÀtt. Resultatet av uppsatsen visar att lÀrarna Àr positiva till att anvÀnda datorkommunikation i kontakten mellan skola och hem.

Syftet med studien var att ta reda pa? sambandet mellan personlighet och arbetstillfredssta?llelse, samt sambandet mellan det av de ansta?llda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredssta?llelse. Ma?let med studien var a?ven att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som a?r viktigast fo?r arbetstillfredssta?llelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett fra?geformula?r besta?ende av 114 fra?gor.

I vÄr studie kommer vi att jÀmföra och analysera elevers sprÄksocialisation i olika skolor.  Undersökningen handlar om hur elever i olika socioekonomiska omrÄden anvÀnder sig av sprÄket i olika situationer samt stödet och uppmuntran de fÄr i sitt första sprÄk. VÄrt syfte Àr att jÀmföra och se om det finns skillnader mellan olika skolor och omrÄden, tanken Àr att se hur deras flersprÄkighet uttrycker sig i klassrummet eller andra situationer nÀr de anvÀnder sig av sprÄket. För att nÄ vÄrt syfte har vi valt att intervjua flersprÄkiga elever pÄ tvÄ olika skolar som ligger i tvÄ olika socioekonomiska omrÄden. Vi har valt att intervjua 10 elever och valt fem elever frÄn vardera skola.  Det vi tolkat utifrÄn de resultat vi har fÄtt Àr att det finns vissa skillnader mellan elevernas syn pÄ deras flersprÄkighet i de olika omrÄdena. Skillnaderna Àr att flersprÄkighetens betydelse i omrÄdena Àr olika dÄ de pÄ ena skolan ser att de kan anvÀnda sina kunskaper i mÄnga olika situationer i jÀmförelse med den andra skolan som vi har tolkat anser att deras flersprÄkighet Àr begrÀnsad.

Abstract We are two teacher students with an ethnic background and we thought that it could be, exciting to work with subjects, like a multicultural environment in schools and the challenges within this environment for students, but also teachers. In this study, we focus on how the teachers work with bilingual students in a multicultural school. We wanted to get an understanding of the subject and to be able do so, we conducted some qualitative interviews. These interviews went through with teachers currently working at the same public school, teaching in classes from 1-5. Through this qualitative research, we were able to analyse, what the teachers attitude towards multilingualism is and what kind of methods they use organizing their teaching.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ metod och utifrÄn ett lednings-perspektiv, urskilja viktiga faktorer för kommuner i arbetet med att implementera och lÄngsiktigt vidmakthÄlla Lean som metod. Studien har genomförts i tvÄ svenska kommuner. Vi har undersökt varför och hur kommuner arbetar med Lean samt vad de hittills har uppnÄtt. Totalt har sex semistrukturerade intervjuer utförts med nyckelpersoner som innehar en ledande- eller stödfunktion.Resultatet pÄvisar att införandet av Lean grundas i att kommunerna vill förbÀttra kvalitén för kunden, minska slöserier samt effektivisera organisationen för att kunna möta framtidens ökade efterfrÄgan. Deras huvudsakliga fokus finns pÄ att skapa en Lean-kultur.

Studiens syfte a?r att belysa pa? vilket sa?tt innebo?rden av begreppen privat och offentligt behandlas i kva?llstidningars nyhetsbera?ttande vid rapportering av ha?ndelser som bero?r uppsa?gning av arbetstagare efter deras fo?rehavanden pa? Facebook. Den a?mnar a?ven bidra till o?kad insikt om de faktorer som ligger till grund fo?r hur nyhetsbera?ttelsen framsta?lls.Slutsatser: Kva?llstidningarnas framsta?llning av privat respektive offentligt a?r en, av tidningarna sja?lva, framlagd syn av begreppens innebo?rd. Vidare pra?glas textinneha?llet i tidningarnas nyhetsbera?ttande genomga?ende av sensations- journalistik och fokus pa? den enskilde individen.

Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur pojkar uppfattar sin boklÀsning i skola och pÄ fritiden. Tolv pojkar och en bibliotekarie har blivit intervjuade. Jag har funnit att pojkarnas förÀldrar vÀrderar lÀsningen högt och att de har fÄtt den första pÄverkan av lÀsning genom att deras förÀldrar lÀste sagor för dem nÀr de var smÄ. Pojkarna fÄr lÀsa böcker sjÀlva i skolan minst en gÄng i veckan och nÀstan alla lÀser sjÀlva böcker pÄ sin fritid. Pojkarnas uppfattningar angÄende vad som behövs för att lÀsa böcker skiljer sig en del, men att det ska vara roligt har flera av pojkarna uttalat sig om.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa arbetar för ett livslÄngt lÀrande med hjÀlp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, dÀr tre intervjupersoner jobbade pÄ en praktisk/estetisk skola och fyra pÄ en idrottsinriktad/teoretisk skola. LÀrarna i Idrott och hÀlsa försöker fÄ alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha mÄnga olika aktiviteter.

LÀrare i dagens skola förvÀntas att vilja arbeta tillsammans med andra lÀrare i arbetslag, men har dock en lÄng tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. FörskollÀrare Ä sin sida har en lÀngre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad Àr viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien Àr att bidra till kunskap om variationer i förskollÀrares och lÀrares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus pÄ det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jÀmföra dessa bÄda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjÀlp av en kvalitativ metod har tre lÀrare samt tre förskollÀrare intervjuats för att hitta olika sÀtt att förstÄ vad som Àr betydelsefullt för samarbete i arbetslag.

FrÄn massmedia presenteras skoldebatten och som blivande lÀrare Àr vi nÄgra av de i samhÀllet som i framtiden kommer beröras av den. Det Àr dÀrför aktuellt att titta pÄ hur den ser ut. Vilka aktörer Àr det som pratar om skolans kvalitet och lÀrarnas kompetens, och hur argumenterar de för att förbÀttra Sveriges skolresultat. Medias roll Àr av betydelse eftersom vi grundar en uppfattning om skolan utifrÄn media. Viktigt för vÄr undersökning har varit hur sprÄket ger betydelse och konstruerar gemensamma förestÀllningar om skolan.

Som rektor i kommunal verksamhet fo?rva?ntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man a?r ansta?lld. Rektorers roll a?r ofta fo?rknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket go?r att det inte a?r enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det a?r vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, sa? som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utfo?rda arbetet.

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gÀller barnens lÀrandemiljö, i termer av: * Lust att lÀra * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lÀrandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika Äldrar (6-12 Är) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förÀndringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvÀrdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt förÀldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade pÄ att totalintegreringen givit positiva effekter pÄ barnens lÀrandemiljö vad avser lust att lÀra, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och anvÀnder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. NÀr individer görs delaktiga i planeringen av den egna nÀrmiljön skapas en social hÄllbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som Àr anvÀndbara, trygga, sÀkra och frÀmjar hÀlsan Àr viktiga för folkhÀlsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhÀlsplaneringen genom förbÀttringsvandringar och utvecklingsdialoger. DÄ kommunen tillsammans med innevÄnare undersöker bostadsortens förutsÀttningar och utvecklingsbehov.