Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid pÄ att utföra administrativa arbetsuppgifter, som frÀmst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansÄg sjÀlva att den hÀr typen av arbetsuppgifter ökat eller förÀndrats markant de senaste Ären. En konsekvens som framhölls var att det nÀra ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning pÄ enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers lÀs- och skrivundervisning pÄ en skola i England.Studien genomfördes med hjÀlp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes pÄ en skola i London och sju lÀrare samt fyra barn intervjuades. LÀrarna hade olika roller pÄ skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i Äldrarna 5 till 6 Är.PÄ den engelska skola som Àr utgÄngspunkten i studien Àr lÀs- och skrivundervisningen viktig. LÀrarna arbetar medvetet utifrÄn mÄl och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskolepersonal och skolpersonal uppfattar och utövar och resonerar kring sin anmÀlningsplikt med avseende pÄ barn som far illa. För att fÄ reda pÄ hur anmÀlningsplikten gÄr till i praktiken valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskola och skola. Resultatet av vÄrt arbete visade att de flesta pedagoger tycker att utbildningen i Àmnet Àr bristfÀllig.Studien kom fram till att personalen upptÀcker missförhÄllanden genom att studera barnens förÀndrade beteenden, som bland annat kan avspegla sig i deras lekar. Intervjuerna belyste ocksÄ att kontakten med hemmen var viktig. VÄra slutsatser blev att kulturella skillnader har liten betydelse och att det behövs fortlöpande kompetensutveckling inom omrÄdet för att kunna hjÀlpa fler utsatta barn i tid..

UtifrÄn en kvalitativ undersökning med inspiration av fenomenologin, har studiens syfte varit att undersöka lÀrarens förhÄllningssÀtt vid förÀldrasamverkan ur ett lÀrarperspektiv. Vi har anvÀnt oss av tre principer frÄn Lars Eriksons (2004) avhandling FörÀldrar och skola som analysbegrepp för att bland annat fördjupa och pröva resultatet frÄn vÄr empiri, men Àven för att pröva och analysera principerna. VÄra tvÄ forskningsfrÄgor ligger till grund för studiens utformning, Vilka teman vid fenomenet förÀldrasamverkan framtrÀder dÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt studeras som levd erfarenhet samt Hur kan vi förstÄ lÀrarens levda erfarenhet i förhÄllande till Eriksons (2004) principer och hur kan principerna prövas i förhÄllande till vÄr empiri. Ur ett historiskt perspektiv har vi problematiserat förÀldrasamverkan som en komplex relation som har förÀndrats frÄn tidigt 1900- tal fram tills i dag. Vi har avslutat arbetet med en diskussion kring studiens delar.Studien utfördes genom en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie med tillhörande intervjuguide, dÀr frÄgorna var halvstrukturerade och informanterna gavs stort utrymme att dela med sig av sin livsvÀrld.

Under vÄr utbildning till lÀrare dÀr vi har lÀst idrott och hÀlsa under ett Ärs tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hÀlsa ingÄr fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. LikasÄ ingÄr den psykiska hÀlsan som Àr minst lika viktig men inte talas lika mycket om. VÄrt arbete handlar om eleverna som sÀtts i fokus för att gynna deras goda hÀlsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gÄtt igenom pekar pÄ att de flesta eleverna i skolan mÄr bra, men litteraturen nÀmner Àven att elever kÀnner sig stressade pÄ grund av skolans krav, lÀrares krav och framförallt kraven som förÀldrarna stÀller pÄ dem.            Fokus Àr att utifrÄn begreppet en hÀlsofrÀmjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hÀlsoinriktning pÄ skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mÄr bra i skolan. För att fÄ fram vÄrt resultat intervjuade vi tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor pÄ grund av de olika förutsÀttningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hÀlsofrÀmjande Àven om de inte har en utarbetad plan för en hÀlsofrÀmjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv förÀldrar roll i skolverksamheten.

The purpose of my study is to examine how four teachers in a pre school believe they relates to and reasons about bilingualism. To be able to realize thisstudy, i proposed three issue following:How do the teachers in kindergarten relate to bilingualism?How do teachers in preschool reason around the work of bilingual children?What do teachers think about the educational environment in relation to language development?.

This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I?ve chosen two of Sweden?s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers..

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Fo?r att patientsa?kerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning fra?n slutenva?rden till kommunen a?r det viktigt att ra?tt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan fa? olyckliga konsekvenser.Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, fra?n slutenva?rd till kommunal omsorg, ur kommunsjuksko?terskors perspektiv.Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har anva?nts fo?r att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksko?terskor fra?n fyra olika kommuner intervjuades till studien.

Syftet med uppsatsen har varit att se hur och om skolan verkar för att stÀrka elevers identitetsskapande i musikÀmnet. Den enda frÄgestÀllningen har varit; ?hur pÄverkar relationen mellan musik och högstadieelevers identitetsskapande synen pÄ musikundervisning??. Intervjuer i grupp med Ätta elever i varje genomfördes. Dessa elever studerade i grundskolans nionde Är, i en kommunal skola i en ytterförort.

Uppsatsen syftet Àr att undersöka vilka metoder lÀrare pÄ en skola  i Sverige och  pÄ en skola i Tyskland anvÀnder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land nÀr det gÀller just den aspekten. Intresset för frÄgestÀllningen uppstod nÀr jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lÀrare, som jag har mött, i de svenska skolorna Àn i de tyska. Den övergripande frÄgan Àr: Hur korrigerar lÀrare det som uppmÀrksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? UtgÄngspunkten för frÄgestÀllningen Àr Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lÀrare, om regler, förvÀntningar och lÀrares ÄtgÀrder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattning om lÀxans funktion i förhÄllande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lÀrare har genomförts.Studiens data analyseras utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr lÀrares uppfattningar om lÀxans funktion redovisas pÄ individnivÄ, organisationsnivÄ/skolnivÄ och samhÀllsnivÄ samt för elever i svÄrigheter. Vidare analyseras lÀrares övervÀgande uppfattningar om lÀxans funktion under fem olika synsÀtt, Det traditionella synsÀttet, Det kommunikativa synsÀttet, Det tillmötesgÄende synsÀttet, Det ambivalenta synsÀttet samt det Marknadsanpassade synsÀttet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsÀttet och Vygotskijs teori om lÀrande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven.Resultatet visar pÄ stora skillnader i lÀrarnas syn pÄ lÀxans funktion för elevens lÀrande och lÀrares undervisning pÄ de olika nivÄer studien berör. Bristande kollegial samsyn rÄder pÄ skolorna vilket medför att lÀxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt lÀxan, vilket fÄr negativa konsekvenser i en skola för alla.