Det svenska vÀlfÀrdssystemet har pÄ senare tid fÄtt kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhÀllet. Den statliga styrningen anses inte lÀngre kunna erbjuda de tjÀnster som samhÀllet behöver, varav olika förÀndringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom sÀkerhetspolitiken för att öka sÀkerheten i samhÀllet. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser Àr ett sÀtt som framhÄlls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte Àr att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gÀllande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Abstract Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lÀrande inom matematik i Äldrarna 4-5 Är pÄ en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i SkÄne. Vi undersöker ocksÄ vilka olika matematiska material de olika förskolorna anvÀnder sig av. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra olika pedagogiska arbetssÀtt för barns matematiska lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med matematik pÄ förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik Àr för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp anvÀnder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi anvÀnt oss av Àr en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhÀmta sÄ mycket information som möjligt kring vÄra frÄgestÀllningar.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). VÄrdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgÄng. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning ta reda pÄ om vÄrdnadshavarna kÀnner att de Àr delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgÄng. Detta har vi valt att undersöka genom ett förÀldraperspektiv för att försöka skapa en förstÄelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar.

Ungdomars instÀllning till droger har Àndrats de senaste Ären och dÀrför har vi funnit det intressant att ta reda pÄ hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville fÄ tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de stÀder vi snart kommer att jobba i. PÄ grund av arbetets storlek valde vi att avgrÀnsa oss till en skola och utgick frÄn skolan och fritidsgÄrdens syn pÄ problemet. För att inhÀmta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige pÄ fritidsgÄrden i omrÄdet. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vÄrat arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Uppsatsen syftet Àr att undersöka vilka metoder lÀrare pÄ en skola  i Sverige och  pÄ en skola i Tyskland anvÀnder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land nÀr det gÀller just den aspekten. Intresset för frÄgestÀllningen uppstod nÀr jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lÀrare, som jag har mött, i de svenska skolorna Àn i de tyska. Den övergripande frÄgan Àr: Hur korrigerar lÀrare det som uppmÀrksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? UtgÄngspunkten för frÄgestÀllningen Àr Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lÀrare, om regler, förvÀntningar och lÀrares ÄtgÀrder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn pÄ begreppet handledning samt pÄ vilket sÀtt handledning som metod anvÀnds som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev ocksÄ att se vad skolledare menar att handledning innebÀr nÀr avsikten med handledning Àr pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt fÄ en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.

Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrÄn ett exempel frÄn en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad Àr specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssÀtt anvÀnder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gÄ i en skola för alla? Studien stödjer sig pÄ en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön pÄ olika nivÄer. Dessa Àr mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.

Arbete med hÄllbar utveckling Àr ytterst aktuellt i dagens samhÀlle. I detta arbete spelar lÀrarna en betydelsefull roll. Skolor kan idag ansöka om att fÄ en miljöcertifiering för att pÄ ett naturligt och engagerande sÀtt fÄ in och stimulera miljöfrÄgorna i skolans och förskolans dagliga verksamhet. De tvÄ certifieringar som finns idag Àr UtmÀrkelsen Miljöskola och Grön Flagg. Vi har framförallt undersökt om elever pÄ en miljöcertifierad skola har ökad insikt inom den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Den kommunala verksamheten har genom sin storlek och sitt uppdrag en betydande roll för den svenska ekonomin och vÀlfÀrden. Verksamheten beskylls dock ofta för att vara ineffektiv och en effektivitetsökning har dÀrför lÀnge varit efterfrÄgad och föremÄl för debatt. I grunden Àr detta en frÄga om organisationens styrning och vi fann det dÀrför intressant att undersöka hur styrningen sker. VÄrt syfte med studien var att beskriva vilka styrmedel som anvÀnds, varför de valts samt hur uppföljning sker. Vi ville sÀrskilt belysa frÄgan om effektivitet beaktas vid valet av styrmedel.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Arbetet handlar om stress och utbrÀndhet bland lÀrare i dagens skola..

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka engelskans pÄverkan pÄ det svenska sprÄket som den kommer till uttryck i svenska grundskolelevers instÀllning till och attityder till anvÀndning av engelska i svenskan.HÀr vill jag ta reda pÄ hur eleverna kommer i kontakt med engelskan, hur ofta de anvÀnder engelska ord i sitt vardagliga sprÄk och varför de anvÀnder engelska ord. Andra frÄgor som jag vill fÄ besvarade Àr vilka engelska ord som anvÀnds, om man föredrar engelsk stavning pÄ engelska lÄnord eller svensk stavning. Slutligen vill jag ocksÄ fÄ besvarat om man föredrar engelska ord eller svenska motsvarigheter, om man förstÄr svenska meningar med lÄnord i, om man godtar svenska meningar med engelska lÄnord i och om man anvÀnder svenska meningar med engelska lÄnord i. Arbetet bygger pÄ en enkÀtundersökning som gjorts pÄ tvÄ grundskolor, en friskola och en kommunal skola. I undersökningen deltar 40 elever i Är 9.