Syftet med examensarbetet Àr att studera vilka Äsikter lÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om en skola för alla, utifrÄn ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av sÀrskilt stöd. Fokus ligger pÄ vilka förÀndringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrÄgor som ligger till grund för examensarbetet Àr:Vad sÀger lÀrare i grundskolan och sÀrskolan om en skola för alla?Vilka faktorer pÄtalar lÀrare Àr grundlÀggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lÀrare?LitteraturgenomgÄngen behandlar de faktorer som kan pÄverka hur framgÄngsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa Àr bland andra att en Àndrad mÀnniskosyn krÀvs i samhÀllet, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna frÄn sÀrskolan inte behöver sÀrskiljas, grundskolans elever lÀr sig att acceptera mÀnniskors olikheter och eleverna kan fÄ ett utbyte av varandra.

 Sammanfattning: Den hÀr studien syftar till att ta reda pÄ om förÀldrars utomhus vanor pÄverkar valet av att sÀtta sina barn pÄ en I Ur och Skur förskola respektive pÄ en kommunal/allmÀn förskola. Tidigare forskning visar att det Àr bland annat nÀrheten till hemmet som Àr avgörande. För de som sökte sig till andra förskolor/skolor var det ocksÄ pedagogiken och inriktningen som spelade en avgörande roll. Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ undersökning dÀr fyra förskolors förÀldrar har deltagit, tvÄ kommunala och tvÄ I Ur och Skur. Sammanlagt har 180 förÀldrar tillfrÄgats och 44 deltagit.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större Ă€n deras befogenheter. Förutom lagar, bestĂ€mmelse och riktlinjer, rĂ€knade enhetscheferna upp bĂ„de ekonomiska och teknis-ka begrĂ€nsningar som hindrade dem frĂ„n att genomföra sitt uppdrag pĂ„ ett för dem tillfreds-stĂ€llande sĂ€tt. Dessa begrĂ€nsningar pĂ„verkade till viss del Ă€ven kommunikationsstrukturen pĂ„ arbetsplatsen. Studien visar att mĂ„nga faktorer pĂ„verkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svĂ„rt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil nĂ€r man som mellanchef har begrĂ€n-sade möjligheter att pĂ„verka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansĂ„g att det finns för fĂ„ empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal Ă€ldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil.

Den hÀr studien har som syfte att belysa valet av skola utifrÄn ett förÀldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med förÀldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tÀnkt angÄende valet.Studien Àr genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer pÄ en fristÄende skola. Valet av skola bygger pÄ att denna skola Àr nystartad och dÀrmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde Àven skolan eftersom den inte har nÄgon religiös profil. En sÄdan profil skulle inte vara relevant för vÄr studie pÄ grund av att det dÄ ligger religiösa vÀrderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka.Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssÀttet pÄ skolan.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Det hÀr Àr en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvÀrldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvÀrldsanalyser ser ut samt hur de utifrÄn dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna Àr samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnÄs. Med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har tvÄ översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen ÄskÄdliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtÀtning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom grÀnsöverskridande samarbete..

Examensarbetet handlar om fördelar/möjligheter, nackdelar/svÄrigheter med Äldersblandad undervisning i skolan. Arbetet Àr sammanstÀllt efter en litteraturstudie dÀr syftet var att utveckla kunskap om Äldersblandad undervisning.Litteraturstudien bygger pÄ olika författares syn pÄ Äldersblandning i skolan, om dess fördelar/möjligheter-nackdelar/svÄrigheter. Den empiriska delen av arbetet Àr utförd pÄ en skola med Äldersblandat arbetssÀtt dÀr följande frÄgestÀllningar har sökts svar pÄ: Hur organiseras och bedrivs Äldersblandad undervisning pÄ en skola? Vilka fördelar och nackdelar finns med Äldersblandad arbetsform pÄ en skola?Vad tycker elevrna om Äldersblandat arbetssÀtt pÄ en skola? Studien visade bl.a pÄ att gruppens förÀndring, i och med det Ärliga uppbrottet, kÀndes jobbigt för bÄde elever och lÀraren. Det finns inte nÄgon enkel lösning pÄ vilket arbetssÀtt som Àr det bÀsta.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av diskursteori som bas synliggöra vilken pÄverkan uttrycket ?FramgÄngsrika skolor? har i en skola för allas rÀtt till likvÀrdig utbildning. Uttrycken ?FramgÄngsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? Àr olik diskursen till ?FramgÄngsrika skolor?.

Att alla elever fÄr studera tillsammans pÄ lika villkor kan ses som en sjÀlvklarhet i ?en skola för alla? men för alla elever Àr det inte sÄ enkelt. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ?en skola för alla? samt hur förÀldrarna ser pÄ barnets utveckling och lÀrande. Fokuseringen handlar om att fÄ en inblick i deras tankar om inkludering.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn pÄ begreppet "en skola för alla", hur de gÄr tillvÀga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utstrÀckning det Àr en skola för alla, men Àven hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbÀttra lÀromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information frÄn svenska lagar och styrdokument angÄende skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod anvÀndes. Arbetet grundas pÄ intervjuer med Ätta grundskolepedagoger, tvÄ specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att pedagogerna inte anser att det fullt ut Àr en skola för alla.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Magisteruppsats som utvÀrderar samverkan mellan skola, socialtjÀnst och polis i Malmö. Aktörsfokuserad beskrivning av organisationen med syfte att förbÀttra formen för samverkan. Kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer och observationer..

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte Ă€r att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt att skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer.

This essay has an aim to map out the discourses in the debate around local self government and national equivalence, which are both essential democratic values. The essay is delimited to the area of the comprehensive school. Interviews have been made with key persons in different positions in a selected municipality. I also use material that has been written in the context of Ansvarskommittén. The material is analysed using an integrated discourse analysis.

Enligt statistik frÄn svenska palliativregistret fÄr patienter som Àr i ett palliativt skede inte optimal vÄrd, det kan innebÀra ett ökat lidande för bÄde patienter och nÀrstÄende. Man kan tydligt se att flera av de tolv kvalitetsindikatorer som mÀts, har lÄg eller mycket lÄg mÄluppfyllelse. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse svenska palliativregistret har för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vÄrd. Vi valde att intervjua sjuksköterskor, verksamma i kommunal hÀlso- och sjukvÄrd. En kvalitativ metod har anvÀnts med en induktiv ansats eftersom denna metod ansÄgs mest lÀmpad för att undersöka om sjuksköterskorna upplevde svenska palliativregistret som betydelsefullt i den palliativa vÄrden.