Studien Àr kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola (förskoleklass till och med Ärskurs 6). De olika yrkeskategorierna Àr alla pedagoger men verksamma inom olika omrÄden, vilka Àr Ärskurs 1-3, Ärskurs 4-6, specialundervisning, förskola/fritidshem och elevvÄrd. Syftet med studien Àr att undersöka hur olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola ser pÄ kunskap, skolans organisation och specialundervisning, i förhÄllande till de i lÀroplanen (Lpo 94) faststÀllda strÀvansmÄlen, att verka för en skola för alla I andra kapitlet i lÀroplanen (Lpo 94) talas det om strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, dÀr strÀvansmÄlen anger inriktningen pÄ skolans arbete och dÀr uppnÄendemÄlen anger vad eleverna minst ska ha uppnÄtt nÀr de lÀmnar skolan. StrÀvansmÄlet Àr samhÀllets uppdrag till skolan och ska vara utgÄngspunkten för skolans planering. Det ska leda till diskussioner om kunskap och organisation i en skola för alla.

Individuell lönesÀttning Àr idag det dominerande lönesystemet bÄde inom privat och offentlig sektor. Trots det Àr dess effekt relativt outforskad. En allmÀn förestÀllning Àr att det Àr ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesÀttning fungerar som motivation för individen, om motivationen pÄverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet fÀrgas av jÀmstÀlldhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom frÄn en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att Àven andra faktorer i arbetet motiverar och ibland Àr viktigare.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen i skolÄr 3 samt lÀrarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvÄrigheter. Studien inkluderar Àven elevers instÀllning till laborativt material. Motivet till valet av detta Àmne Àr utifrÄn vÄra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter dÀr enskild tyst rÀkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material anvÀndes som sysselsÀttning. Litteraturen inom omrÄdet föresprÄkar arbete med laborativt material under hela skolgÄngen för betydelse för elevernas förstÄelse i matematik och att lÀraren har en avgörande roll gÀllande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bÀttre Àn elever som inte gör det. I undersökningen har vi anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför nÄgra förÀldrar vÀljer att resa frÄn Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola dÀr. I intervjuerna ville jag fÄ reda pÄ hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lÀrarna, skolans ledning men framför allt av förÀldrarna i jÀmförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..

Problem: Lean har under flera tiotals Är anvÀnds inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbÀttra. OcksÄ den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbÀttringar. FrÄgan Àr om lean Àr en metod som ocksÄ Àr tillÀmplig dÀr och hur den kan anvÀndas, likasÄ vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gÀller de mÀnskliga aspekterna?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean anvÀnds och se vad det har tillfört en verksamhet.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

En ny skola för Ärskurs 4-9 planeras i Kungsör. Den gamla skolan Àr delvis riven pÄ grund av de fukt- och mögelskador som upptÀckts. Mitt projekt Àr en tillbyggnad till den del av den gamla skolan som inte skadats. Den nya skolan ska rymma bÄde mellan- och högstadie med 525 barn och ungdomar, samt 45 lÀrare och övrig personal. Det Àr en stor arbetsplats i en liten kommun.Sedan tidigt i projektet har essÀn 'Att kasta tjejkast' av Iris Marion Young pÄverkat grundidén bakom utformningen av den nya skolan.

Denna uppsats behandlar kommunal samhÀllsplanering, med fokus pÄ handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pÄgÄtt under de senaste decennierna. Denna utveckling Àr sÄvÀl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskÀrnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken aktör som bestÀmmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks Àr dagligvaruhandeln och samt kommuner.

1992 fick valfriheten större utrymme i Sverige,. Vilket mÀrkets tydligt inom skolvÀsendet dÄ det blev enklare att starta friskolor och förskolor. Idag finns det mÄnga fristÄende och kommunala förskolor som försöker ?locka? till sig förÀldrar och barn till deras verksamheter. Men dÄ undrar jag , Hur vÀljer förÀldrarna? VÀljer de eller lÄter de sig bli placerade.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den problembild Landskrona som stad omgÀrdats av sedan en tid tillbaka, dÀr media och allmÀnhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. UtifrÄn teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del Àr en enkÀtstudie av elevers uppfattning om sin vardag pÄ en skola i Landskrona, dÀr fokus dels lÀggs pÄ trivsel och trygghet, men Àven pÄ gÀngbildningar. Problembilden lÀggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förÀndra sin verksamhet frÄn en exkluderad sÀrskola till att alla elever erbjuds plats pÄ sin hemskola..

MiljöfrÄgor har kommit att spela en betydande roll i dagens samhÀlle, dÄ bÄde mÀnniskans och organisationers handlade visat sig ha stora effekter pÄ vÄr miljö. En viktig del i att belysa miljöarbetet Àr anvÀndandet av hÄllbarhetsredovisningar och specifikt gröna nyckeltal. Problematiken som har pÄvisats har kretsat kring att organisationer i stor utstrÀckning rapporterar gröna nyckeltal men att de inte har lett till faktiska miljöÄtgÀrder. AnvÀndning av mÀtetalen har ocksÄ pÄvisats olika svÄrt inom olika branscher. Studien Àmnar sÄledes undersöka vilka förutsÀttningar som behövs för ett effektivt anvÀndande av gröna mÀtetal och vilka ÄtgÀrder de har lett till samt hur detta kan skilja sig mellan hÄrd och mjuk sektor.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka specialpedagogers/speciallÀrares uppfattningar om sin yrkesroll, elever de möter och det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet i grundskolan. Syftet Àr Àven att studera vad begreppet en skola för alla innebÀr för specialpedagogerna/speciallÀrarna. VÄr metod Àr kvalitativa intervjuer med sju verksamma speciallÀrare/specialpedagoger. VÄrt resultat belyser vi utifrÄn en litteraturöversikt och tre perspektiv inom det specialpedagogiska omrÄdet. Det som har framkommit i vÄr studie genom resultatet och analysen Àr att speciallÀrarna/specialpedagogerna har en mÄngsidig yrkesroll och att de ser en tydlig skillnad mellan deras yrkesroll och en sÄ kallad vanlig lÀrarroll.

SammanfattningInom den kommunala rehabiliteringen möter arbetsterapeuten personer med vitt skilda slag av sjukdomar och funktionsnedsÀttningar. En av de vanligare grupperna Àr personer, som av olika skÀl drabbas av kognitiva nedsÀttningar. Arbetsterapeuten bedömer personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar bl.a. med hjÀlp av olika bedömningsinstrument. Screening -instrumentet Mini Mental Test (MMT) Àr ett av de mest anvÀnda.