Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] är ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrån balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrån metodiken i balanserad styrning grundar sig företrädesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillräcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförståelse och insikt, vilket innebär att den vetenskapliga inriktningen på arbetet är hermeneutiskt. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har använt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra i vilka situationer förskolepedagoger och barn på en förskolas småbarnsavdelning använder sig av surfplattor. Faktorer som undersökts har varit vilka kontexter som utgör dessa situationer, vilka beståndsdelar dessa kontexter består av samt vilka motiv och aktiviteter som ligger till grund för användning av surfplattor. Studien har varit av kvalitativ karaktär och har undersökt en småbarnsavdelning med barn upp till tre år på en förskola i Stockholm. För att åstadkomma detta har semi-deltagande observationer skett på förskolan under fyra dagar. Den insamlade datan har ställts mot och analyserats efter Nardi, Dourish och Benyons teorier om kontext samt Blomberg, Burrell & Guests teori om etnografi.

Den här uppsatsen syftade till att undersöka förutsättningar för ett ekonomiskt belöningssystem inom skolans värld, eller mer specifikt inom en skola bedriven i form av kommunal intraprenad. En fallstudie gjordes inom Luleå Kommun där ett antal nyckelpersoner intervjuades, bland annat rektorn för Luleå kommuns första skola som bedrivs som intraprenad och skolchefen i kommunen. Undersökningsmetoden var att betrakta som deduktiv, då det empiriska materialet inhämtades med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. Uppsatsen syfte bröts ned i två forskningsfrågor. Den första gällde huruvida prestationer inom skolan gick att mäta och hur exakt de i så fall gick att mäta, vilket båda är grundförutsättningar för belöningssystem.

SAMMANFATTNINGAtt arbeta som sjuksköterska inom den kommunala äldrevården är en svår uppgift, då sjuksköterskan ofta upplever stor frustration över att vara den "ensamma fixaren". Att vara den "ensamma fixaren" kan beskrivas som att kunna allt och vara överallt, medan man samtidigt känner sig underskattad och osynlig. Sjuksköterskorna riskerar på grund av detta, att göra misstag och utveckla sjukdom på grund av stress. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av stress i sin arbetssituation inom kommunal äldrevård. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor.

Forskningen visar att förändringar av informationsteknologin och en ökande anskaffning av nya programvaror har lett till underliggande problem som kan drabba heterogena programvarulicensmiljöer och stora organisationer. Underliggande problem i den stora kontexten är mjukvaruhantering. Licenshantering av programvaror är just en förgrening av det stora problemet. Stora organisationer som en kommunal verksamhet är drabbad av det här underliggande problemet på grund av komplexitet hos organisationens miljö. Att tillämpa förändringar i området programvarulicens är omöjligt utan att göra förändringar i hela den organisationsprocess som följer med det.

Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelse av villkor som är specifika för den kontext samhällsentreprenörer verkar i och som påverkar dem att utveckla en samhällsentreprenöriell anda. Den frågeställning jag sökte svar på var vad verksamma samhällsentreprenörer upplever som väsentliga kontextuella villkor för sitt agerande, sina tankar och sina attityder för att kunna utveckla en samhällsentreprenöriell anda. Uppsatsen har en etnografisk ansats, då intresset har varit att skapa förståelse och en beskrivning av samhällsentreprenörskap ur samhällsentreprenörernas synvinkel. Det empiriska materialet utgörs av 10 intervjuer, samt observationsmaterial av informanternas agerande på internet. Materialet har tolkats med hjälp av en tolkningsram.

Inom den kommunala hemsjukvården delegeras flera hälso- och sjukvårdande vårduppgifter till både utbildad och outbildad vård- och omsorgspersonal. Bakgrund Hemsjukvård innebär hälso- och sjukvård när den ges i patienters bostad, eller motsvarande, och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tid. De lagar och författningar som reglerar delegering är tydliga vad gäller skyldigheter och gällande ansvarsfrågan. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal får delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Delegering är inte till för att lösa brist på personal eller av ekonomiska skäl.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

Uppsatsen granskar systemet för utjämning mellan kommunerna ur political economy- och tillväxtperspektiv. Political economy-analysen undersöker i vilken utsträckning systemets utformning möjliggör politiskt motiverad taktisk omfördelning. Av denna analys framgår att det rådande statsbidrags- och utjämningssystemet ger ett mycket begränsat utrymme för diskretionära bidrag. Den övergripande slutsatsen av political economy-analysen är att det finns en påtaglig kontrast mellan ansatserna i de akademiska studierna och de offentliga utredningarna. Analysen ur tillväxtperspektiv granskar vilka effekter långtgående kommunutjämning kan tänkas ha på arbetskraftsrörligheten, samt vilka konsekvenser detta kan tänkas ha för den långsiktiga ekonomiska tillväxten.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med åtta vuxenstuderande som läst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas två mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestående av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi.Resultatet indikerade att lärmiljön utifrån de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kännetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kännetecknad av essentiell filosofi.Utifrån resultatet diskuterades lärarnas roll och ansvar för rådande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a.

Bakgrund: Sjuksköterskan i kommunens äldrevård befinner sig i en allt mer pressad arbetssituation. Det beror på minskade resurser och en allt äldre befolkning med komplexa och olika behov av omvårdnads- och sjukvårdande insatser i kommunerna. Det är viktigt med en god arbetssituation för att kunna vara trygg i sin yrkesroll, utföra omvårdnadsarbete med hög kvalitet och bibehållen hälsa.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans arbetssituation inom kommunal äldrevård i Sverige från ett sjuksköterskeperspektiv.Metod: En systematisk litteraturstudie. Valda artiklar var: fem kvalitativa studier och fem kvantitativa studier.Resultat: Presenteras inom två huvudkategorier; Organisationens betydelse för arbetssituationen och Sjuksköterskans upplevelser av betydelse för arbetssituationen. Sjuksköterskorna kände sig pressade på grund av otydlig organisation, att ständigt vara tillgänglig, ha dåligt samvete för att inte räcka till, vara ifrågasatt och brist på handledning och komptetensutveckling.Slutsatser: Sjuksköterskorna upplever att de inte kan påverka sin arbetssituation, de känner sig inte uppskattade eller värdefulla.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.