En lärares uppdrag innebär att man ska utgå från varje enskild elevs förutsättningar. Vår stora utmaning är att hitta olika inlärningsstrategier som utgår från varje elevs starka sida och bygger vidare därifrån. Syftet med detta arbete är att ta reda på om specialpedagoger/speciallärare ser något samband mellan specialpedagogik och språklig mångfald. Vi vill även ta reda på om de använder sig av språklig mångfald i sin undervisning. I vår teoridel tar vi upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskola och särskola, specialpedagogikens historia och vad specialpedagogik och språklig mångfald är.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.

Vishet som fenomen har en lång historia, dock har begreppet under de senaste åren uppmärksammats allt mer av empirisk forskning. Det råder oenigheter kring fenomenets innebörd. Många studier visar dock att vishet kännetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori där vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgår från Ardelts teori. En enkätundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulär.

Friluftsliv och utevistelse är idag en central del i kursplanen i ämnet Idrott och hälsa men utvärderingar visar att det inte får så stor plats i realiteten. Detta har jag tyckt varit väldigt intressant och jag har därför haft som syftet med studien att undersöka hur en grundskola, med inriktning på friluftsliv och utevistelse, väljer att arbeta med kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse genom årskurs 1-9. Vidare vill jag undersöka hur en inriktning på friluftsliv och utevistelse påverkar elevernas intresse och kunskapsnivåer. Jag har använt mig en av en kvalitativ metod med sex individuella- samt gruppintervjuer. Resultatet visar hur lärare och elever uppfattar innehållet i undervisningen och hur det, genom en genomtänkt progression från årskurs 1-9, på ett positivt sätt har renderat i ökat intresse och kunskapsnivåer hos eleverna.

Karlsson, Emma (2006). Tanken är god men?.En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av särskoleelever i grundskolans senare årskurser. (It?s a good thought, but? A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Arbetet behandlar ämnet en skola för alla och mera specifikt föreställningar om inkludering av särskoleelever i en grundskola för de senare åldrarna, årskurs 7 - 9.

Sverige är indelat i kommuner och landsting, vilka på demokratin och den kommunala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter som anges i kommunallagen. Dessa angelägenheter måste rymmas inom ramen för den kommunala kompetensen för att anses utgöra en kommu-nal angelägenhet. Denna uppsats har som syfte att undersöka denna kompetens och vilket rättsligt utrymme kommuner ges när de enligt 2 kap. 8 § 2 st. KL riktar individuellt stöd till enskilda näringsidkare.I uppsatsen används den traditionella rättsdogmatiska metoden.

 Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Syfte: Studien syftar till att undersöka rektorers och lärares uppfattningar om hur en institutionsskola för elever med rörelsehinder och en kommunal skolas värld gestaltar sig i nuläget med tanke på delaktighet, samarbete och gemenskap i en för dem gemensam skola samt vilka framtidsvisioner som finns.Problemformulering:? Hur möts de båda världarna i nuläget i det praktiska vardagsarbetet?? Vilka framtidsvisioner finns?TeorianknytningExamensarbetet knyter an till det kategoriska och till relationella perspektivet som framställts av Persson (2003). I det kategoriska perspektivet utgår man från de konsekvenser, som följer efter det att det skett en diagnosticering grundad på en medicinpsykologisk modell som lägger fokus på avvikel-serna hos elever. I det relationella perspektivet förutsätts att de förändringar och anpassningar som görs i miljön genomförs efter faktumet att individerna är olika, beror snarare på en systemförändring än en individförändring. Metod: En kvalitativ fallstudie valdes och metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer med fyra rektorer och sex lärare.Resultat: I undersökningen framkom att rektorernas syn på nuläget för de båda skolformerna inte är samstämmiga när de gäller verksamhetsfrågor.

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och använder sina hälsobokslut..

Uppsatsen har ett undersökande syfte där tillämpningen av ?Lagen om offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader? (LOU, 2007:1091) och ?Lagen om offentlig upphandling inom området vatten, energi, transporter och posttjänster? (LUF 2007:1092) undersöks med utgångspunkt i en decentraliserad kommunal organisation. Syftet med uppsatsen är att undersöka om regelverkets utformning och tillämpning påverkar kommunerna i en riktning mot ett ökat tjänstemannainflytande under upphandlingsprocessen. Maktförhållandet mellan tjänstemännen och lokalpolitikerna under upphandlingsprocessen är det förhållande som särskilt undersöks. Detta för att kunna förstå hur den moderna kommunala organisationen har kommit att utvecklas, i en tid då allt fler kommunala förvaltningsområden upphandlas.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur motiv, utformning och användning av BSC ser ut i kommuner, samt analysera eventuella samband mellan dessa områden. Metod: För att uppfylla studiens syfte har författarna valt att göra en kvalitativ studie, där vi undersöker 14 kommuner. Vi avser att skapa en bättre insikt i hur motiv, utformning och användning av en styrmodell överrensstämmer med varandra vilket innebär att studien är av deskriptiv karaktär, med explorativa inslag. Intervjufrågorna utformades med hjälp av den uppbyggda teorin. Empirin sammanställdes sedan och analyserades med hjälp av kopplingar från valda teoridelar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till ämnet svenska som andraspråk i år 7-9 bland sv2-elever och svensk- och sv2-lärare i en svensk grundskola i Kronobergs län. Jag undersöker även om det finns någon skillnad i attityder hos de olika lärarna beroende på ämneskompetens. Undersökningen består av datainsamlingar baserade på intervjuer med sex lärare och tolv elever. Själva undervisningen i sv2 upplevs av lärarna som övervägande positiv. Det är utvecklande för eleven att läsa sv2, men undervisningen får dock inte isoleras för mycket från ordinarie klass.

Examensarbetet är tänkt att visa hur GIS-programvaran ArcView 3.0 Network Analyst kan användas till inom kommunal skolskjutsplanering. De moment som ingått i arbetet är följande: ? Sammanställning av indata. ? Uppbyggnad av databas i Access.

Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak på intervjuer med tjänstemän på ledande nivå inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgångspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, där teorin jämförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen från den privata sektorn. BSC är ett flerdimensionellt styrverktyg, bestående av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lärandeperspektivet. Modellen är ursprungligen gjord för att användas inom vinstdrivande företag, och måste således omarbetas för att användas inom kommuner.

Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn.