Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet VÀxjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartlÀggning hos Macro ABBakgrund: Macro anvÀnder sig av kalkyler som inte speglar rÀtt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering Àr en anvÀndbar kalkylmetod för att hÀrleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att anvÀnda vid utformandet av en ABC-kalkyl Àr processkartlÀggning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter frÄn Macro. Genom att utföra en processkartlÀggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.

Den hĂ€r uppsatsen handlar om redovisning av kommunala vattentjĂ€nster. År 2006 kom enny lag om allmĂ€nna vattentjĂ€nster ut som stĂ€ller krav pĂ„ att vatten- ochavloppsverksamheter skall redovisas sĂ€rskilt. Vi har dĂ„ fĂ„tt ett uppdrag frĂ„n Tanumskommun att undersöka hur ett urval av kommuner valt att ordna sin sĂ€rredovisning samthur de följer lagens intentioner.Samtliga kommuner vi valt att inkludera i studien ligger i VĂ€stra Götaland lĂ€n. Tre avdem nĂ€rmare bestĂ€mt i norra BohuslĂ€n och tvĂ„ av dem i VĂ€stergötland. Under arbetetsgĂ„ng har vi genomfört sex stycken intervjuer, varav tvĂ„ stycken skedde i Tanumskommun.

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades Är 1987 granskats, diskuterats och ifrÄgasatts. TillÀmpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundlÀggande oklarheter och problem, bland annat vad det gÀllde riksintresseomrÄdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgrÀnsas. DÄ bristerna och problemen med tillÀmpningen av riksintressesystemet ansÄgs vara av den omfattningen att det pÄverkade dess trovÀrdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgrÀnsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhÄllande till lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som anvÀndes i arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en enkÀtundersökning. Resultatet av litteraturstudien och enkÀtundersökningen pÄvisade att det fanns problem och brister med riksintressesystemet och tillÀmpningen av det, i den översiktliga planeringen. De slutsatser som kunde dras var att: ? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgrÀnsade samtliga riksintressen enligt lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av tjÀnstemÀnnen angav att kvaliteten pÄ lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial var bristfÀllig i flera avseenden. ? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och tillÀmpades i den översiktliga planeringen. ? De statliga myndigheterna, lÀnsstyrelserna och kommunerna saknade tillrÀckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillÀmpa riksintressesystemet. ? Riksintressesystemet och tillÀmpningen av det genomfördes inte enligt intentionerna i gÀllande lagstiftning..

Medarbetarnas kompetens och skicklighet Àr direkt kopplat till en verksamhets lönsamhet och effektivitet. SkÄnska kommuner stÄr de nÀrmaste Ären inför en ekonomisk kris, vilket bland annat troligen kommer att medföra uppsÀgning av personal. Denna studies syfte Àr att undersöka om skÄnska personalchefer, inom kommunal verksamhet, upplever att turordningsreglerna i Lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) pÄverkar deras möjlighet att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsÀgningar och i sÄ fall hur. Vi har intervjuat fem personalchefer (eller motsvarande befattning) i fem olika kommuner om hur deras respektive kommuner arbetar med kompetensförsörjning och hur deras instÀllning Àr till 22§ LAS. Resultatet visar att 22§ LAS, till viss del, upplevs begrÀnsa kommunernas möjligheter att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsÀgningar. Möjligheterna att tillvarata kompetens och skicklighet ansÄgs begrÀnsas ytterligare av de fackliga organisationernas ovilja till att upprÀtta avtalsturlistor.

I nordeuropeiska stĂ€der och inte minst i Sverige finns tack vare vĂ„r omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mĂ„ngfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mĂ„ngfald inom fysisk planering och Ă€rendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet pĂ„ kommunerna. Syftet med studien var dĂ€rför att utifrĂ„n ett top-down perspektiv identifiera samstĂ€mmighetet gĂ€llande urban biologisk mĂ„ngfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jĂ€mförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mĂ„ngfald redovisas i nĂ„gra av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes frĂ€mst med hjĂ€lp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Min utgÄngspunkt till detta examensarbete var frÄn början en nyfikenhet om hur skolor vÀljer att presentera sig sjÀlva via Internet. Jag hade en idé om att gymnasieskolor idag var extra konkurrensutsatta dÄ jag i ett nyhetsreportage hade lÀst om att flera gymnasieskolor fick stÀnga ned dÄ konkurrensen var för hög och elevantalen för lÄga. Jag började dÄ med att, efter en överblick av Malmös gymnasieskolor, vÀlja undersökningsobjekt för min studie. Jag valde dÄ Mediegymnasiet och Bryggeriets gymnasium, tvÄ gymnasieskolor dÀr den förstnÀmnda Àr kommunal och den sistnÀmna privatÀgd. De bÄda skolorna har vissa likheter.

Studiens syfte Àr att undersöka vad pedagoger i grunskolan har för Äsikter om iPaden och hur de upplever de kan anvÀnda den i undervisningen. Studiens huvudfrÄgor Àr att undersöka vilka Äsikter pedgogerna har om iPaden, men Àven vilka förvÀntningar de har pÄ verktyget som lÀromedel, för att sedan se hur deras önskemÄl och förvÀntningar kan ligga till grund för en ideal lÀromedelsapplikation.Som metod för studien har en kvalitativ ansats valts. Studien genomfördes genom semistruk-turerade intervjuer med pedagoger pÄ en kommunal grundskola, som dÄ beskrev sina tankar och förvÀntningar pÄ iPaden. LikasÄ gjordes vidare studier av en utvald lÀromedelsapplikat-ion, för att se vilka av pedagogernas förvÀntningar och önskemÄl som uppfylldes av applikat-ionen. Det insamlade materialet analyserades sedan med stöd av det sociokulturella perspektiv och dess teori om lÀrande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka högstadie- och gymnasielÀrares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna pÄvisa om det finns nÄgra samband mellan dessa. Detta Àr en kvantitativ studie som baseras pÄ 102 enkÀter frÄn lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. EnkÀterna har bearbetats i Excell för att fÄ ut tabeller gÀllande lÀrarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest pÄverkande stressfaktorerna i lÀrarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förÀndringar. GÀllande lÀrarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka pÄ nÄgra större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

The aim of this study was to examine the experience, knowledge and attitude to mandatory reports of mistreatments amongst first line managers and assistance nurses in municipal elderly care. The following questions were at the center of the analysis: how do the different professional groups view having to report their own organization? How can various factors affect the mandatory reporting of mistreatments? What knowledge do the different professional groups have of mistreatments and mandatory reporting? A qualitative research method was used to examine these questions in the form of semi structured interviews and a small document study. The interviews were carried out with assistance nurses and first line manages in elder care, we interviewed four respondents from both professional groups. The interviews were then transcribed and coded with help of a content analysis.

Detta Àr en studie jag genomfört i uppdrag för Kommunförbundet Norrbotten med syfte att beskriva elevhÀlsans arbete med nyanlÀnda flyktingbarn i förhÄllande till den nya skollagen gÀllande elevhÀlsa, i tre kommuner i Norrbotten. För att nÄ syftet med uppsatsen har följande frÄgestÀllning besvarats:- Upplever praktiskt verksamma inom elevhÀlsan att deras arbete med nyanlÀnda flyktingbarn lever upp till den nya skollagen gÀllande elevhÀlsa? Varför/varför inte?- Hur upplever praktiskt verksamma inom elevhÀlsan att deras arbete med nyanlÀnda flyktingbarn i dagslÀget fungerar?- Vilka resurser (ekonomi, personalbemanning, kompetens, vidareutbildning) har man att tillgÄ, upplever praktiskt verksamma dem som tillrÀckliga?Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod och genomfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som i parktiken arbetar inom elevhÀlsan, i kommunerna LuleÄ, Boden och Kalix. Resultatet har kopplats mot dels den nya skollagen gÀllande elevhÀlsa för eventuella bristande överenstÀmmelser samt mot teorier för implementering, för att förklara varför den nya skollagen inte realiserats inom verksamhetens arbete med nyanlÀnda flyktingbarn.Enligt min studie bör flertalet faktorer förbÀttras för att verksamheten ska kunna leva upp till den nya lagen. En kombination av flertalet ÄtgÀrder bör vidtas, dÀribland mer utbildning för praktiskt verksamma, en ökad möjlighet till att kunna driva fler förebyggande insatser, ett förbÀttrat samarbetet pÄ framförallt kommunal- och lÀnsnivÄ, ett upprÀttande av nationella direktiv för ett mer systematiskt arbete i hela landet samt utökad tid i arbetet för en mer likvÀrdig elevhÀlsa för samtliga nyanlÀnda flyktingbarn..

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvÄrdnadspersonal inom kommunens sÀrskilda boende och korttidsboende upplever att vÄrda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades pÄ Critical Incident Technique och som analysmetod anvÀndes kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och nÀrstÄende hade en stor och avgörande betydelse för hur vÄrden utvecklades. OmvÄrdnadspersonalen kÀnde ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvÄrdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa förstÄelse för hur en kommun anvÀnder sin budget för att styra sin verksamhet samt att undersöka om kommunen anvÀnder sig av andra styrverktyg för att komplettera budgeten. Vi samlade in litteratur pÄ LuleÄ tekniska universitets bibliotek och kompletterade med en fallstudie pÄ Bodens kommun. Vi gjorde tvÄ stycken intervjuer, en med kommunens ekonomichef och en med chefen för socialnÀmnden. Vi fann att den upprÀttade budgeten i kommunen stÀmmer överens med den litteratur vi lÀst om hur budgeten ska upprÀttas. Dock sÄg vi att budgeten inte anvÀnds som ett styrmedel pÄ det sÀtt som litteraturen beskriver.

Josefs Gitarrum Àr ett IT-stöd i gitarrundervisningen vid Sundsvalls Kulturskola. Det Àr utformat som en Internetkonferens dÀr gitarrlÀraren och gitarrelever kan kommunicera med varandra. Syftet med denna studie var att undersöka hur internetkonferensen Josefs Gitarrum uppfattas av gitarreleverna och andra instrumentpedagoger. Syftet var ocksÄ att undersöka hur gitarreleverna anvÀnder sig av Josefs Gitarrum samt om kommunikationen mellan lÀrare och elev pÄverkas genom konferensen. Sex elever med stor erfarenhet av Josefs Gitarrum intervjuades och fyra lÀrare vid Sundsvalls Kulturskola gruppintervjuades.

I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts angÄende chefer i offentlig förvaltning och vad som pÄverkat dem att sÀga upp sig. Forskning som redan finns angÄende motivation och Ätagande Àr till stor del framtagen och applicerad i privata organisationer och företag, vilket var en av motiveringen till denna infallsvinkel i uppsatsen. Empirin har hÀmtats frÄn en av Sveriges största kommuner, dÀr alla deltagare tidigare arbetas som chefer men avlutat sin anstÀllning under 2012. För att belysa ett fenomen med hög chefsomsÀttning har semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer som arbetat i omrÄdena ÀldrevÄrdsomsorg och funktionshinder. Data i form av information och uttalanden samlades in frÄn deltagarna angÄende vad som pÄverkat deras beslut om uppsÀgning.

Syftet med följande arbete Àr att kunna förstÄ och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen Àr organiserad - hitta den röda trÄden - för att fÄ svar pÄ vad man (politiker, förvaltningstjÀnstemÀn och rektorer) vill fÄ ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket Àven rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet Àr en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet pÄ en kommunal arena. Undersökningen utfördes i tvÄ faser dÀr först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingÄende specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjÀnstemÀn och rektorer utifrÄn problemstÀllningen: Vad vill man fÄ ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte Àr möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som Àr nödvÀndigt betraktade utifrÄn Foucaults maktperspektiv som utgÄr frÄn den av makten drabbade, och i litteraturgenomgÄngen behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lÄng- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat pÄ att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare pÄ att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet pÄ organisationsnivÄ.