Sökresultat:
1267 Uppsatser om Kommunal förskoleverksamhet - Sida 28 av 85
Intressenters betydelse för hÄllbar utveckling : Hinder och möjligheter pÄ kommunal nivÄ
Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..
Den tÀta staden i Praktiken: En fallstudie av en översiktsplan och fyra detaljplaner i VÀxjö kommun
Den tÀta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strÀvan mot den
hÄllbara staden. Flertalet forskare har dock pÄvisat att det inte finns nÄgon
entydig definition av vad begreppet innebÀr samt hur det ska tillÀmpas i
praktiken. Kandidatarbetet syftar dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse
kring hur begreppet tÀthet kan tillÀmpas i praktiken, genom att undersöka vilka
fysiska uttryck som kopplas till den tÀta staden i kommunala planer. Syftet Àr
vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hÄllbara tÀta
stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillÀmpning förhÄller sig till
detta.
I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om
vad hÄllbar tÀthet och hÄllbar stadsform Àr. I den andra delen görs en
redogörelse för forskares olika sÀtt att definiera tÀthet samt hur tÀthet kan
mÀtas för att beskriva form.
Kommunal revision - vilka faktorer avgör?
Municipalities are steered organizations with a democratic decision-making. They are responsible for an extensive activity. The local municipal audit is the municipal council?s tool to control that the activity operates. The local municipal audit will in the beginning of every audit period plan for what they will review.
NÀr ett IT-stöd blev nÄgot annat Àn ett stöd : En studie hur införandet av ett nytt IT-stöd upplevs inverka pÄ styrningen inom kommunal verksamhet
Syftet med studien Àr att undersöka hur införandet av ett nytt IT-stöd upplevs inverka pÄ styrning och praktik inom kontoren som beslutar om insatser till personer med funktionsnedsÀttning. Studien tar sin utgÄngspunkt i nyinstitutionell teori och idéer om förÀndringar i offentlig sektor i linje med teoribildningen New Public Managemnt. Med hjÀlp av New Public Management vill vi förstÄ styrningen inom kontoren och hur den fungerar. Denna teoribildning Àr inspirerad av nÀringslivets struktur och har kommit att pÄverka den offentliga sektorn frÄn 1980-talet och framÄt. Skaparna hÀvdade att dessa idéer ökar legitimiteten och effektiviteten.
IT-supporten i kommunala verksamheter: En fallstudie av UmeÄ kommun
The objective of this study was to examine how an IT department has been affected by the changes of increased local usage of IT, and how the usage have affected municipalities IT departments demands of IT support. In the study we explore how both the IT department and the IT support works by interviewing present and former employees at the local IT department. The current IT department have undergone a series of local changes over the last 20 years, the department has gone from only having internal users to getting the entire municipalitiy?s agencies of IT as users. It started with how the municipality began to dig down fiber optic cable in the middle of the 1990?s, and today has started to develop solutions as to how to meet the demands of future usage of IT.
Kommunal resultatutjÀmningsreserv : Motiven till att införa eller inte införa en konjunkturreserv i redovisningen
Mot bakgrund av de senaste decenniernas konjunktursvÀngningar i vÀrldsekonomin konstaterades det i Sverige att det fanns ett behov av att kunna möta dessa svÀngningar. Detta resulterade i den lagÀndring av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning som erbjöd kommuner möjligheten till att införa en resultatutjÀmningsreserv i redovisningen. Denna resultatutjÀmningsreserv utgör ett periodiseringsverktyg dÀr medel kan reserveras i goda tider för att sedan utnyttjas i sÀmre. LagÀndringen Àr frivillig att anamma och har skapat en viss flexibilitet i kommunernas redovisning. DÄ kommuner har olika förutsÀttningar kan detta leda till att motiven till stÀllningstagandet kring ett införande av en resultatutjÀmningsreserv skiljer sig mellan kommuner.
Annorlunda boende
I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.
Finns det vid kommunal revision ett förvÀntningsgap? Mellan förtroendevalda revisorer och de granskade
The definition of an expectation gap is, when the local municipal politician and the audited apprehensions and expectations gets apart about what auditors are going to work with and what they are going to accomplish.Svenska Kommunförbundet writes in their publication FullmÀktige och revisionen (2004) that the communication between the auditors and the audited is important so the final result becomes great. Apart from the communication, the recurring information about auditing is important to increase the knowledge and understanding. Are there expectations on what the auditors are going to review and discover among the audited, when there probably are expectations from the inhabitants on the auditing. This leads us to our purpose of our essay which is to investigate and describe if there exist an expectation gap between the auditors and the social welfare boards in the primary municipality. The method we used to collect our data was a guided telephone interview with 66 persons.
LÀs- och skrivinlÀrning - en studie pÄ kommunala skolor & Montessoriskolor
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka olika sÀtt pedagoger sÀger sig undervisa utifrÄn i lÀs- och skrivinlÀrning, pÄ tvÄ kommunala skolor och tvÄ Maria Montessoriskolor, och hur undervisningen skiljer sig Ät. Vi har i vÄr uppsats valt att lÀgga tyngdpunkten pÄ de olika metoder, teorier och undervisningsmaterial i lÀs- och skrivinlÀrning, som pedagogerna vi intervjuat sÀger sig utgÄ ifrÄn. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer av pedagoger pÄ tvÄ kommunala skolor, en kommunal Montessoriskola och en förÀldrakooperativ Montessoriskola. Förskolepedagoger, grundskolepedagoger samt Montessoripedagoger som arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i de tidigare Äldrarna, F-2, Àr de mÄlgrupper vi intervjuat. Resultatet Àr att pedagogen bör ha stor kunskap om olika metoder och teorier.
Skola i förÀndring : Politisering och företagisering av en kommunal och en fristÄende gymnasieskola
In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it?s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to ?companylize? the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown.
Med bild som verktyg kan det vara lÀttare att förstÄ matematik!
Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.
Att finna strategier för det utbredda samhÀllsproblemet
Syftet med vÄr studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, nÀr det gÀller samhÀllsproblematiken vÄld i nÀra relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod dÀr vi jÀmfört tvÄ socialtjÀnster, en frÄn storstadsomrÄde samt en frÄn landsbygdsort. VÄra frÄgestÀllningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhÄllningssÀtt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsÀtts för vÄld av nÀrstÄende man.Den hÀr studien ville vi göra dÄ regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot vÄld i nÀra relationer med 56 punkter pÄ olika ÄtgÀrder. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur socialtjÀnsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillÀmpat tre av omrÄdena.
En jÀmförelse mellan öpnna och slutna laborationer
Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan öppna och slutna laborationer i Ă€mnena biologi och kemi i gymnasieskolan. JĂ€mförelsen syftar till att ta reda pĂ„ för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se nĂ€r de bĂ€st kan anvĂ€ndas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes pĂ„ fyra gymnasielĂ€rare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet frĂ„n undersökningen visar att det finns bĂ„de för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Ăppna laborationer gör att eleverna sjĂ€lva tĂ€nker mer och blir mer engagerade under laborationerna.
Spridningen av COSO i de svenska kommunerna
Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som Ă€r idĂ©bĂ€rarna av modellen. Ăven korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmĂ€ssiga placering belyses.DĂ„ undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som anvĂ€nds för att kartlĂ€gga spridningen av modellen i kommunerna Ă€r NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkĂ€tundersökning, och vĂ„r mĂ„lpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen pĂ„ undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjĂ€lp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivĂ„ pĂ„ 5%. VĂ„rt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invĂ„narantal.
PÄverkar omorganisation den psykosociala arbetsmiljön för chefer inom kommunal omsorg?
The main question of this study is about how reorganizations influence on the mental social working environment for chiefs in municipal care. We want to find out how chiefs experience their mental social working environment in a reorganization. The method we used was a qualitative method. We interviewed eight chiefs in municipal care. The interview was done in two different municipalities, where we interviewed four in each municipality.