Sökresultat:
3546 Uppsatser om Kommunal ekonomi - Sida 2 av 237
SKYREVs betydelse för den Kommunala Revisionen
Syftet är att redogöra för målsättningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primärdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna består av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som används i arbetet är agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet är att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstämpel på den kommunala revisionen som därmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sätter prägel på den kommunala revisionen och på de kommunala revisorerna..
Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? : En fallstudie av en kommunal verksamhet
Sammanfattning Ämnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen Linnéuniversitetet, VäxjöTitel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig LindgrenHandledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik KarlssonEn begränsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hårdare än tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmärksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmån för bland annat elevers hälsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begränsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintäkter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar.
Läkemedelshantering - undersköterskors erfarenheter med en personlig delegering. En studie inom kommunal hemtjänst.
IntroduktionSveriges befolkning blir allt äldre och många bor kvar i sitt hem med hjälp av kommunal hemtjänst. Flera är svårt sjuka och konsumerar mycket läkemedel. Sjuksköterskan ansvarar för ett stort antal vårdtagare och delegerar läkemedelshantering till undersköterskan. Det finns få kvalitativa studier om hur undersköterskan själv upplever läkemedelshantering i hemmen, inom kommunal hemtjänst.SyfteStudiens syfte är att beskriva undersköterskors erfarenheter och deras kompetens av läkemedelshantering med en personlig delegering inom kommunal hemtjänst.MetodTvå undersköterskor med minst femårs erfarenhet av personlig läkemedelsdelegering inom kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Osund kommunal säljverksamhet och näringsfrihet : Det man ser och det man inte ser
Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.
Erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning inom kommunal verksamhet
Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning inom kommunal verksamhet. Undersökningsgruppen bestod av 10 undersköterskor eller vårdbiträden yrkesverksamma inom kommunal verksamhet i Norrbottens län. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier benämda "Initiera handledning", "Erhålla handledning", "Tillämpa handledning". Resultatet visade att vårdpersonalens erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning är att handledningen i stort sker inom ett avgränsat område.
Mål- och resultatstyrning i den kommunala versamheten
Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskapsbildning kring mål- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie där vi har intervjuat politiker och ledande tjänstemän inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanställt empirin och dragit slutsatser utifrån vår analys av aktuell mål- och resultatstyrningsteori i ett spänningsfält med olika intressen och behov. Mål- och resultatstyrningen i den kommunala vård- och omsorgsversamheten används i ett spänningsområde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det är en utmaning att få styrmodellen att fungera optimalt i en sådan komplex organisation..
Kommunicera mera-En studie om kommunal miljökommunikation ur ett mottagarperspektiv
Denna uppsats behandlar ämnesområdet kommunal miljökommunikation utifrån ett mottagarperspektiv. Det är uttalanden från invånare i Höganäs kommun angående miljöenhetens miljökommunikation som analyseras i relation till teori i uppsatsen. Uppsatsens syfte är att belysa hur kommuner kan kommunicera miljöinformation gentemot sina invånare för att nå en riktning mot hållbar utveckling. En kvalitativ metod har legat till grund för arbetets genomförande genom användandet av fokusgrupper. För effektiv miljökommunikation måste individens olika egenskaper beaktas.
Balanskravet : ? En studie över hur två kommuner med olika ekonomiska förutsättningar hanterar balanskravet
För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans.
Budgetprocessen i en kommunal verksamhet: en fallstudie av
Jokkmokks kommun
Budget är ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. Därför måste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nå de uppsatta målen. I den kommunala verksamheten ifrågasätts inte budget som styrmedel, då denna är lagstadgad i kommunallagen. Upprättandet av en budget är en tidskrävande process som omfattar upprättande av, beslut om, verkställande och efterkontroll av en budget. Denna process är central inom kommunerna eftersom den sätter en typ av ram för hela verksamheten.
HUR CIRKULÄR EKONOMI KAN IMPLEMENTERAS I SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGS PRODUKTUTVECKLING
Dagens trend av industriell tillverkning och konsumtion är av linjär karaktär. Material utvinns, blir produkter och hamnar sedan på deponi. Detta examensarbete har tillsammans med Industrial Development Center AB syftat till att skapa en mer hållbar industriell tillverkning inom Skaraborgsregionen, genom att forma en produktutvecklingsprocess i enlighet med cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi förespråkar att avfall inte får förekomma och att produkter och material ska cirkulera i kretslopp. Projektet bestod därför av en bred förstudie för att samla och utvärdera ett stort område med teorier, processer och företagens ansvarsroller.
Fotbollsföreningar, marknadsföring och ekonomi : En studie av fem fotbollsföreningar i Värmland
Ämnet för den uppsats är marknadsföring och ekonomi inom idrottsföreningar. i vårt fall handlar det om fem fotbollsföreningar i Värmland som spelar i division 1 till 3.Syftet med vårt arbete är att en närmare titt på hur en mindre idrottsförening kan marknadsföra sig med hänsyn till sin storlek och kapacitet; studera möjligheterna som en mindre idrottsförening har att öka sina intäkter och möjligheterna att öka publiktillströmningen.Huvudproblemet i vårt arbete är hur en mindre idrtottförening kan förbättra sin ekonomi med hjälp av marknadsföring. De så kallade delproblemen är: Varför vill inte folk gå på fotbollsmatcher? Har en mindre idrottsförening aktiviteter för att öka sina intäkter och i så fall vilka? vi ser på fotbollen ur ett marknadsföringsperspektiv och hur en upplevelse skapas..
?Vi är varandras arbetsmiljö? : En studie om medarbetarskap i en kommunal verksamhet
Begreppet medarbetarskap är långt ifrån ett välkänt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhållningssätt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats är för det första att få mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra är syftet att få kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje är syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsättningsvis kan bidra till att uppnå ett gott medarbetarskap.
Mål- och resultatstyrning i den kommunala versamheten
Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskapsbildning kring mål- och
resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan
kopplas till styrmodellen.
Vi har gjort en studie där vi har intervjuat politiker och ledande tjänstemän
inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanställt empirin och
dragit slutsatser utifrån vår analys av aktuell mål- och resultatstyrningsteori
i ett spänningsfält med olika intressen och behov.
Mål- och resultatstyrningen i den kommunala vård- och omsorgsversamheten
används i ett spänningsområde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det är en
utmaning att få styrmodellen att fungera optimalt i en sådan komplex
organisation..
Distriktssköterskors erfarenhet av rollen som ledare för omvårdnadsarbetet i kommunal hemsjukvård : En intervjustudie
Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvårdnadsarbetet i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier framkom.
Kommunal samverkan ? En inblick i formella och informella samarbeten
Svenska kommuner har i viss mån samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare år har dock samverkan lyft fram som en lösning på många av de problem som den offentliga sektorn idag ställs inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tänkta fördelarna med samverkan uppnås, vad det finns för påverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. Utifrån insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck från omvärlden och i samarbetena uppnås fördelar såsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det också att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprättande av formell samverkan.