Uppsatsenutgör en utvĂ€rdering av en kommunal arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd/insatsbenĂ€mnt Personlig Utvecklings TjĂ€nst (PUT- tjĂ€nst, PUT) som riktas tilllĂ„ngtidsarbetslösa och socialbidragsberoende invandrare i Uddevalla kommun.ÅtgĂ€rden/insatsen innebĂ€r att ett visst antal individer erhĂ„llervisstidsanstĂ€llning inom kommunens verksamheter i syfte att bland annat fĂ„arbetslivserfarenhet i Sverige och referenser. Syftet med studien Ă€r attfördjupa förstĂ„elsen för hur nĂ„gra av de som haft PUT- anstĂ€llning upplevdeden. Deras upplevelser av insatsens/anstĂ€llningens pĂ„verkan pĂ„ livssituationenavseende ekonomi, sociala nĂ€tverk och aktiviteter samt upplevelsen avbemötandet pĂ„ PUT- arbetsplatserna stĂ€lls i centrum. SĂ„lunda fokuseras deintervjuades resonemang kring sin livssituation betrĂ€ffande övergĂ„ngen frĂ„nsocialbidragstagande och lĂ„ngtidsarbetslöshet till visstidsanstĂ€llning ochegenförsörjning genom insatsen PUT. Studien undersöker ocksĂ„ huruvida deintervjuade utökat sitt sociala nĂ€tverk till att inkludera fler personer med svenskbakgrund medelst PUT- anstĂ€llningen.

Syftet med studien Àr att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap pÄ fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrÄn en fenomenografiskt inspirerad analys. Tidigare forskning pekar pÄ att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges frÀmst till lÀrarna i skolan. Bristen pÄ fortbildning bidrar sÄledes till en ökad osÀkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap Àr viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lÀrande, dÄ det frÀmst Àr genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden Àr den ökade risken för mobbning och krÀnkningar som Àr svÄra för pedagogerna att övervaka och uppmÀrksamma. VÄra resultat tyder pÄ att det finns en stor brist pÄ kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av pÄ grund av att det rÄder stor brist pÄ stöd hos ledning och beslutsfattare.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som prÀglar talet om flexicurity. FrÄge-stÀllningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utlÀsas i de olika texterna, (2) pÄ vilket sÀtt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) pÄ vilket sÀtt diskursen om flexicurity kan relateras till samhÀllsutvecklingen.FrÄgestÀllningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity frÄn Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i rÀttsvetenskapliga och rÀttssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhÀllsutveckling. I studien anvÀnds en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgÄngspunkter hÀmtas i huvudsak frÄn Anna Christensens teori om normativa fÀlt och HÄlan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhÀlls-utveckling.

OrganisationsförÀndringar blir allt vanligare fenomen i sÄvÀl privata som offentliga organisationer. FörÀndringar i omgivningen förutsÀtter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. OrganisationsförÀndringar anses ibland vara nödvÀndiga för att möta förÀndringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförÀndringar som genomförs nÄr ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns nÄgot bÀsta sÀtt att genomföra en organisationsförÀndring dock tyder studier pÄ att kommunikationen mellan ledare av organisationsförÀndringen och medarbetare i den organisation dÀr organisationsförÀndringen implementeras, Àr viktigt för att nÄ ett lyckat slutresultat. Studien baseras pÄ ett fall dÀr en kommun genomför den största organisationsförÀndringen pÄ cirka 40 Är. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikationen mellan förÀndringsledningen och medarbetarna pÄverkar en organisationsförÀndring i en kommunal verksamhet.

The aim of this thesis is to investigate how municipalities handle planning of megaprojects. The term megaproject here refers to a large project in terms of time, space, investments, numbers of agents etc. With an increasing importance of the phenomena the need of discussing the role local politics could take in this process is important.How do municipalities handle the difficulties that come with megaprojects and what roles do they take in their work with megaprojects? These empirical questions are tested on a case where the municipality of Lund works with the megaproject European Spallation Source (ESS). A theoretical question discusses the megaproject in the light of governance and government, and structures the analysis around these two important terms.Different parts of the municipality handle there part of the planning from there own logic.

Bakgrund: Det Àr mÄnga rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser pÄ barns lek och lÀrande i tvÄ verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, VÄrt syfte var att undersöka om leken Àr fri eller om barnen leker pÄ de vuxnas villkor. Det Àr förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder. Resultat: I vÄr undersökning visade det sig att pedagogerna kÀnde att det var mycket regler och rutiner som kom i vÀgen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika mÄnga regler, dock en fast rytm under dagen, men ÀndÄ prioriterade barnens lek före allt annat. .

SamhÀllet erbjuder ett stort utbud av trÀningsmöjligheter, bÄde individuellt och i grupp. Dock rör mÀnniskor överlag allt mindre pÄ sig och fetman ökar, vilket Àr ett problem bÄde pÄ individ- och samhÀllsnivÄ. Studiens syfte var att fÄ förstÄelse för trÀningsgruppens funktion i trÀningssituationen samt för individens trÀning. Interaktionen inom trÀningsgruppen har Àven studerats. Detta Àr av intresse dÄ man strÀvar efter att fÄ fysiskt inaktiva personer att börja trÀna.Studien utgick ifrÄn kom-i-gÄng ?gruppen vid en svensk högskola, vars syfte var att fÄ fysiskt inaktiva studenter att börja trÀna.

Uppsatsen problematiserar det skönsmÀssiga utrymmet vid bedömningen av skÀlig levnadsnivÄ enligt SocialtjÀnstlag (2001:453) ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv. Ur formellt hÀnseende görs en systematisering av SoL:s normativa innehÄll, vad gÀller bistÄnd för livsföringen i övrigt, utifrÄn hur det verkar vidgande respektive slutande pÄ rekvisitet skÀlig levnadsnivÄ. Begreppet skÀlig levnadsnivÄs innehÄllsliga grÀnser analyseras utifrÄn en teoretisk indelning av ett givet beslut i tre dimensioner, vilka avser behov, insats och beslutets giltighet i tiden. I materiellt hÀnseende undersöks det kommunala sjÀlvstyrets inverkan pÄ den normering som uppstÄr i tillÀmpningen pÄ kommunal nivÄ. HÀr analyseras bland annat rÀttsutvecklingen och lagstiftningsÄtgÀrder sedan slutet pÄ 1980-talet i förhÄllande till teorier om maktstrukturer och vÀrden som orsaken till kommunala (autonomibevarande) strategier och kommunala (icke-ÀndamÄlsenliga) normer..

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrÄn specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av specialpedagoger. Den empiriska studien bestÄr av inspelningar av fem intervjuer med specialpedagoger om handledning/konsultation och tvÄ samtal som leds av specialpedagoger. Det övergripande syftet Àr att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt pÄ omrÄdet redovisas. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer och samtal mellan specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.

The purpose of this essay is to investigate how the crisis communication was perceived between SAS, massmedia and citizens during the volcano crisis in 2010. The questions posed are: - How did the communication between SAS, media and citizens function during the crisis? - How did senders, intermediaries and beneficiaries experience the information and communication during the crisis? - How important was the internet communication for SAS, media and citizens during the crisis?The collected material consists of interviews and desktop research of material from Internet.The study shows that the communication between SAS, the media and citizens worked well on the social medias but was weaker in all other mediachannels. SAS was also weak in following up information received by media and travelers, and they therefore they had a different picture of the situation during the crisis. SAS thought that the communication worked fine between the parties involved.

Bakgrund. MÄnga patienter oroar sig inför kirurgiska ingrepp. Ett av orosmomenten Àr smÀrtan efter operationen. SmÀrtpÄverkade patienter utsÀtts för ett lidande. Detta lidande bryter patientens naturliga förhÄllningssÀtt till den levda vÀrlden.

Alltsedan Sveriges intrÀde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingÄr sÄkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannÀmnda projekt. Fokus ligger framförallt pÄ redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut.Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger pÄ insamlat material ifrÄn 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan sÄledes ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att mÄnga styrproblem uppstÄr pÄ grund utav informationsbrist, dÀrför diskuteras punkterna utifrÄn hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem..

Under sommaren 2010 drabbades Chaniaregionen pÄ Kreta av vattenbrist. Denna studie undersöker vad som har orsakat och bidragit till vattenbristen i Chania. Det har gjorts genom att bearbeta kvantitativa data och intervjua sex representanter för myndigheter och institutioner som Àr medvetna om regionens vattenproblematik. Nederbördens ojÀmna fördelning i tiden i kombination med sommarsÀsongens ökade efterfrÄgan pÄ vatten, pÄ grund av turismen och odlingen, samt en ineffektiv förvaltning av vattenresurser verkar ha medverkat till regionens vattenbrist. KlimatförhÄllanden i Chania har inte uppvisat nÄgon markant förÀndring över tiden.

Denna uppsats undersöker hur det talas om jÀmstÀlldhet inom kommunal introduktion av nyanlÀnda flyktingar och invandrare. UtifrÄn intervjuer med utbildningsansvariga och utbildningsanordnare av introduktionsutbildningar i skÄnska kommuner görs med ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt en analys som fokuserar pÄ vilka uppfattningar och synsÀtt som ligger till grund för intervjupersonernas berÀttelser om jÀmstÀlldhet. SprÄkets betydelse betonas utifrÄn ett poststrukturalistiskt perspektiv eftersom det skapar ett bestÀmt sÀtt att se vÀrlden och vad som uppfattas som verkligheten. Ett grundlÀggande antagande Àr att sÀttet att tala kring ett fenomen uttrycker maktförhÄllanden. UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr dock att en analys av de maktförhÄllanden som speglas i talet om jÀmstÀlldhet inte kan reduceras till en frÄga om kön.

VÄr studie undersökte kreativitetens pÄverkan pÄ hÀlsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har nÄgon betydelse för en mer hÀlsosam arbetsmiljö? VÄr studie behandlar Àmnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lÀrande, ledarens roll och hÀlsan. Med dessa Àmnen ville vi fÄ svar pÄ frÄgorna; PÄ vilket sÀtt beskrivs en verksamhets kreativitet, lÀrande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hÀlsa och personliga yrkesutveckling? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer.