The comprehensive aim of the essay is to discuss the abilities of developing individual, communicative and cooperative skills, related to The Swedish National Agency for Education, for pre-school children in Montessori and Reggio Emilia-inspired pre-schools. The importance of the choice of pre-school for lifelong learning is discussed and examined. The two educational profiles are presented and the theories of communication, collaboration and individual work are the basis for the analysis of the results. The collection of empirical data is done through observations and interviews with pre-school children. First, the informants construct a fantasy animal on their own and then together with a partner.

I denna uppsats undersöker jag om Reggio Emilia filosofin utgör en inspirationskÀlla bland pedagoger pÄ svenska traditionella förskolor. I en jÀmförande textanalys mellan förskolans lÀroplan och Reggio Emilias filosofi framkom att förskolans lÀroplan Àr inspirerad av denna filosofi, bland annat genom införandet av pedagogisk dokumentation. Jag har intervjuat fyra pedagoger frÄn fyra olika förskolor dÀr inspirationen av denna filosofi har varit av olika grad. Intervjuerna Àr gjorda i tvÄ mellanstora stÀder, de tre första i Norrland och den fjÀrde i östra Mellansverige. Samtliga förskolor stÄr i kontakt med ett utvecklingscenter för förskola som i sig inspireras av filosofin frÄn Reggio Emilia.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssÀtt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jÀmförelse. Metod: Studien bygger pÄ sex intervjuer med pedagoger ifrÄn tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollÀrare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frÄgor, utifrÄn vilka vi bad informanterna berÀtta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inspirationen frÄn Reggio Emilias filosofi tar sig i uttryck i pedagogisk verksamhet, ur pedagogers synvinkel. De frÄgestÀllningar som ingick i studien var: Hur uppfattar pedagoger Reggio Emilias pedagogiska filosofi? Hur kommer inspirationen av denna filosofis teori till uttryck i praktisk verksamhet? Vilken inverkan har Reggio-inspirationen pÄ barnen, enligt pedagogers uppfattning? I bakgrunden redovisades bl.a. forskning om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien var kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mÀnniskans uppfattningar av olika fenomen.

Detta examensarbete handlar om Ätta pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Vi har med hjÀlp av intervjuer tagit del av pedagogernas tankar kring synliggörandet av matematiken i verksamheten, samt undersökt huruvida deras profilering har förÀndrat deras förhÄllningssÀtt till matematik. Undersökningen Àr gjord pÄ fyra olika förskolor. TvÄ Reggio Emilia- inspirerade förskolor och tvÄ kommunala förskolor. Resultatet visar att dessa pedagoger har ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande och att de ser vikten av matematik i förskolan.

The shape and arrangement of the outdoor environment at a preschool has a critical impact on the possibilities to practice different pedagogic activities (Grahn et al.1997). At the preschool at Edwin Ahlqvists road, the employees are inspired by Reggio Emilia in their way of thinking, and they consider their outdoor environment is not suitable for the pedagogic activities they use. Reggio Emilia is a city in the north of Italy (Wallin 2001). The preschools there are famous for their pedagogy, their creativity and their democratic way of working (Dahlbech & Johansson 1986). The Reggio Emilia pedagogy is constantly renewed and developed, but with the children?s needs in focus and simultaneously with the quick changes of the modern society.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn pÄ barns delaktighet i förskolan. Studien Àr uppbyggd av tre olika moment bestÄende av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn pÄ delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet Àr ett svÄrdefinierat begrepp som behöver analyseras för att fÄ en förstÄelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet Àr den vÄr mest centrala utgÄngspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgÄr Àven bland annat frÄn John Deweys (1916/1997) tankar om lÀrandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

I vÄr studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vÄrt övergripande intresse Àr synen pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. VÄrt syfte Àr att undersöka hur synen pÄ den lÀrande mÀnniskan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vÄr studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid tvÄ separata tillfÀllen samt pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön Àr viktiga faktorer för lÀrandeprocessen. Pedagogerna hÀvdar att miljön Àr av stor vikt för lÀrandet och utvecklingen hos barnen, Àven att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

Detta Àr ett examensarbete om fyra förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och syftet Àr att jÀmföra, en sÄ kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tvÄ olika icke profilerade förskolor och pÄ tvÄ olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga Àr kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingÄr i studien sÄ Àr barns inflytande och kÀnsla av delaktighet en förutsÀttning för lÀrande. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att barn ska förstÄ innebörden i begreppet demokrati att de pÄ förskolan introduceras till vad begreppet innebÀr. Förskolan ska lÀgga grunden till de demokratiska medborgare som samhÀllet efterfrÄgar och detta Àr ocksÄ utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring förskolans miljöer. Hur den svenska försko-lans miljöer sett ut och ser ut idag. Jag beskriver ocksÄ Reggio Emilia filosofins uppkomst samt dess tankar om förskolans miljöer.SYFTE:Syftet för undersökningen Àr att ta reda pÄ och redovisa hur miljön pÄ hur en förskola inspi-rerad av Reggio Emilia och en förskola utan inriktning ser ut, samt hur pedagogerna pÄ des-sa tvÄ förskolor ser pÄ betydelsen av den fysiska innemiljön för barns utveckling och lÀran-de.METOD:Metoden bestÄr av att en övergripande self-report frÄga lÀmnats ut till 12 pedagoger i tvÄ olika praktiker, en förskola med Reggio Emilia inriktning och en förskola utan speciell in-riktning. Datainsamlingen har analyserats enligt en kvalitativ ansats och kompletterats med observationer av de fysiska miljöerna (gjorda löpande under fem veckors tid).RESULTAT:Resultatet har visat pedagogernas tankesÀtt kring sin förskolas fysiska innemiljöer. Det visar vidare likheter och skillnader mellan de tvÄ praktikernas innemiljöer och likheter och skill-nader i pedagogernas tankesÀtt..

Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad barns inflytande kan innebÀra. I LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 stÄr det att barn ska ha rÀtt till medbestÀmmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas Àven att det Àr barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom omrÄdet och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs nÀr barn fÄr vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna. Examensarbetet har sin utgÄngspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan pÄverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utstrÀckning samt Reggio Emilias filosofi. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen Àr en observationsstudie dÀr videokamera och fÀltanteckningar har anvÀnts som metod.

Studiens syfte Àr att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har Àvenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar pÄ detta har jag fÄtt genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer pÄ tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade sÄg fÄ hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansÄg att filosofin hela tiden mÄste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus pÄ förskolorna, tillexempel byggmaterial och Ätervunnet material. Miljön var tydlig och tillgÀnglig för barn.

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet Àr en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, sÄvÀl likheter som olikheter studeras. VÄr textanalys bygger pÄ 12 barns portfoliotexter frÄn en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar Àr dokumentation. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: Skiljer sig sprÄket Ät i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i sÄ fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? GÄr det att utlÀsa skillnader och likheter i vilka processer/lÀrosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vÄr analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther JÞrgensen & Phillips, 2000).

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om barn i behov av sÀrskilt stöd Àr inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssÀtt som anvÀnds för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssÀtt utifrÄn litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger frÄn olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjÀlp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn pÄ huruvida arbetssÀttet stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strÀvan Àr inkludering. De specialpedagogiska insatserna Àr pÄ olika sÀtt en viktig del i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av sÀrskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.