Enligt lagen om Kommunal energiplanering måste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunen. Många av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, utifrån energiplanen. Syftet med denna uppsats är att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, b) utifrån Leavitts systemmodell skapa en ökad förståelse för vilka centrala komponenter, såväl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förändringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer med representanter från de tre utvalda kommunerna; Lidköping, Borås och Trollhättan. Representanterna från de valda kommunerna berättade om deras arbete med energifrågor utifrån tre utgångspunkter; synen på kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgångs/motivationsfaktorer.

Syftet med föreliggande studie är att se hur barns fysiska miljö på förskolan är utformad och om pedagogernas sätt att utforma miljön i en förskola utan särskild inriktning skiljer sig i jämförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jämförelsestudie är för att ta reda på om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende på vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att använda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka närmare hur pedagoger tänker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vår utgångspunkt ur det läroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som är trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa på att den har betydelse för hur miljön utformas.

Den kommunala revisionen har inrättats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs på uppdrag av kommunfullmäktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de biträds av sakkunnig personal från privata revisionsbyråer. Syftet med den kommunala revisionen är att granska och bedöma hur nämnder, fullmäktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmäktiges mål, beslut och politiska intentioner. Det är vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslå fullmäktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollärarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, är ateljéristan en konstnärligt utbildad person, som specialiserat sig på barns bildskapande. Detta innebär dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgått en förskollärarutbildning.

Sammanfattning Syftet med studien var att belysa komplexiteten med att bli en medforskande förskollärare utifrån ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt och samtidigt arbeta med det förändrade uppdraget som åligger förskollärare efter revideringen av förskolans läroplan, Lpfö-98. Studien följer förskollärare Nora i hennes arbete och vilja att bli en mer medforskande förskollärare och samtidigt uppfylla de nya direktiven utifrån läroplanen. Studiens empiri består huvudsakligen av intervjuer i form av fokusgrupper, där Nora deltagit, och dagboksanteckningar från henne. Huvudfrågorna är: ? Hur konstruerar och konstituerar Nora sig som medforskande subjekt? ? Vilka diskursiva normer är med och styr hennes subjektskapande? Undersökningen visar att det finns normerande diskurser, både uttalade och outtalade, som informerar Nora och ger struktur åt hennes arbete som förskollärare.

I rapporten undersöks vad tjänsteorientering kan bidra med vid utveckling av kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att undersöka hur tjänstekataloger kan användas för att i kommunal miljö underlätta arbetet med att utveckla verksamheten och i förlängningen skapa e-tjänster riktade mot medborgare.Genom att utgå från tjänsteteori, litteratur om kommunal verksamhet och e-government samt teori kring interaktion skapas en grund att stå på gällande tjänsteorientering inom kommunal verksamhet. En hypotes byggs upp och jämförs sedan med resultatet av en intervjuserie.En analys av de resultat som redovisats visar att alla de kommuner som medverkade redan idag i någon utsträckning arbetar tjänsteorienterat. Analysen visar även att både litteraturstudien och intervjuserien pekar på att tjänsteorientering kan bidra med struktur till arbetet med e-government inom kommunal verksamhet.Slutligen sammanställs en modell för kommunala e-tjänster baserad på tjänsteteori och den kommunala verksamhetens egenheter. En samling egenskaper för dels tjänster och dels e-tjänster presenteras även för att visa på vilka behov som finns.

I rapporten undersöks vad tjänsteorientering kan bidra med vid utveckling av kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att undersöka hur tjänstekataloger kan användas för att i kommunal miljö underlätta arbetet med att utveckla verksamheten och i förlängningen skapa e-tjänster riktade mot medborgare.Genom att utgå från tjänsteteori, litteratur om kommunal verksamhet och e-government samt teori kring interaktion skapas en grund att stå på gällande tjänsteorientering inom kommunal verksamhet. En hypotes byggs upp och jämförs sedan med resultatet av en intervjuserie.En analys av de resultat som redovisats visar att alla de kommuner som medverkade redan idag i någon utsträckning arbetar tjänsteorienterat. Analysen visar även att både litteraturstudien och intervjuserien pekar på att tjänsteorientering kan bidra med struktur till arbetet med e-government inom kommunal verksamhet.Slutligen sammanställs en modell för kommunala e-tjänster baserad på tjänsteteori och den kommunala verksamhetens egenheter. En samling egenskaper för dels tjänster och dels e-tjänster presenteras även för att visa på vilka behov som finns.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Syftet med uppsatsen är att utröna om det finns skillnader i hur pedagoger ser på barns kunskap och lärande inom en Montessoriförskola och en traditionell kommunal förskola. Tanken är dessutom att få kunskap om hur man ska arbeta med barnen och kunna befinna sig på en nivå som gör att barnen kan känna sig motiverade att inhämta kunskap. För att belysa detta har jag ställt följande frågor i min uppsats, nämligen 1.Hur förhåller sig förskollärarna till lärande i Montessoriförskola i jämförelse med traditionell kommunal förskola? och 2.Hur förhåller sig förskollärarna till kunskap i Montessoriförskola i jämförelse med traditionell kommunal förskola? I min studie har jag gjort fem intervjuer och två observationer dels på en traditionell kommunal förskola och dels på en Montessoriförskola. Jag genomförde mina intervjuer med fem pedagoger och genomförde en observation på varje förskola.

Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö.

Syftet med denna uppsats är att studera hur den som skapar teologi påverkas av det som antas vara inspirerad skrift. Jag har undersökt hur Thomas av Aquino ser på den växande processen hos en person som studerar inspirerad skrift. Jag har även studerat vad målet är med att studera teologi, och Aquinos syn på sanning, kärlek och att uppnå full potential som människa. I uppsatsen har jag utgått ifrån en teori, dels framställd av teologen Mark A. McIntosh i boken Divine Teaching.

Bakgrund: Då patienter förflyttas från sluten somatisk sjukhusvård till att vårdas inom kommunal hemsjukvård händer det att patientinformation inte når fram till sjukvårdspersonal i hemsjukvården. Samtliga sjukvårdsprofessioner har i uppgift att bidra med den information som krävs för att, på ett patientsäkert sätt, tillgodose de insatser som patienter är i behov utav.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur kommunikation fungerar i övergången från sluten somatisk sjukhusvård till kommunal hemsjukvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård med manifest innehållsanalys som analysmetod.Resultat: Kommunikationsmedel som sjuksköterskor använder är elektroniska kommunikationssystem, samordnade vårdplaneringar och kommunikation med närstående. Sjuksköterskors arbetssituation är mångfacetterad och kräver samarbete mellan vårdprofessioner, tidseffektivitet och kommunikation baserad på ett patientperspektiv. Brister i kommunikationen beskrivs bero på sjukhusmiljön och vårdprofessionernas språkbruk. Idéer finns för förbättringar men åtgärder uteblir.Slutsats: Brister i kommunikationen leder till merarbete för sjuksköterskor i deras förfarande att tillhandahålla korrekt information.

Background: Palliative care is something that all people should have the right to be allowed to, to be able to enjoy the qualities of life, even when someone has been afflicted with illness that cannot be cured. How do the nurses in municipal home-care deal with and prepare themselves to perform a righteous task? Aim: The aim of this study is to illuminate nurses, comprehensions of palliative care within municipal home-care. Method: The method is a questionnaire to nurses. Results: The results did comply to law and regulations.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begränsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete är att via kvalitativa intervjuer med öppna frågor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstått att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man ställer sig till den och vad man anser krävs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frågor kommer arbetet även att innehålla pedagogers tankar om att använda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förändrade krav på att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu är många som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstått tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lägger fokus på enskilda barns lärande och utveckling, utan att detta sätts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns då en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket går helt emot läroplanens intentioner.

 SammanfattningVårt syfte med den här studien har varit att studera vilka föräldraroller som framträder inom en föräldrakooperativ förskola beroende på tid och plats. Vi ville även undersöka om barnen handlar annorlunda när föräldrarna är närvarande i verksamheten i jämförelse med när deras föräldrar inte är det. För att undersöka vilka roller som framträder i ett föräldrakooperativ har vi genomfört fyra föräldraintervjuer samt observerat fem dagar på ett föräldrakooperativ. Denna studie visar att det framträder tre olika föräldraroller samt att de förekommer på olika platser. Studien visar även utifrån observationer och intervjuer att en del barn handlar olika när föräldern är närvarande i jämförelse med när de inte är det.