I Förskolans lÀroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) stÄr att pedagoger i förskolan Àr skyldiga att skapa en dialog med förÀldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet Àr ett bra tillfÀlle att skapa goda relationer med förÀldrarna. Detta uppnÄs genom ett kvalitativt utvecklingssamtal. Reggio Emilia Àr en speciell pedagogik som bygger pÄ frÄgor och gensvar utifrÄn ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera Àmnet pÄ ett nytt sÀtt, undersöks utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ett utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola.

Uppsatsen behandlar barns inflytande i förskolan. FrÄgestÀllningarna som behandlas Àr: Hur talar pedagogerna pÄ BÄtens Reggio Emilia inspirerade förskola om barn och barns inflytande? Hur arbetar man med inflytandet? Hur beskriver barnen sitt inflytande i de av pedagogerna utpekade situationerna? VÄrt syfte med arbetet var att ta reda pÄ i vilka situationer pedagogerna anser att barnen pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola har inflytande och hur dessa tolkas ur ett barnperspektiv. Teoretiska utgÄngspunkter Àr olika barnsyner och en Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Forskning som anvÀnds för att förstÄ empirin Àr: Barns syn pÄ vuxna ? att komma nÀra barns perspektiv (Arnér och Tellgren, 2006), Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? (Arnér, 2006) samt Delaktighet som vÀrdering och pedagogik (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003).

SammandragSyftet med mitt arbete Àr att jÀmföra hur bokstavsinlÀrning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en Ärskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda pÄ om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det pÄverkar barnets fortsatta lÀs- och skrivinlÀrning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att sjÀlv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlÀrningstillfÀllena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag Àven ett mail med intervjufrÄgor till de tre lÀrarna/förskollÀrarna som de svarade pÄ och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar pÄ varför de jobbar som de gör, vilket synsÀtt som lÄg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lÀr sig bokstÀver bÀst. Mitt resultat visar att lÀrarna/förskollÀrarna jobbar pÄ olika sÀtt med bokstavsinlÀrning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ förskolor med olika pedagogisk inriktning ser pÄ mötet med barn inom bild- och formskapande. FrÄgestÀllningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen pÄ barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger Àr gjorda pÄ en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna Àr inspelade pÄ band och samtidigt gjordes Àven anteckningar. Intervjuerna Àr sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna Àr Àven fotografier tagna pÄ förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och hur man pÄ olika förskolor arbetade med matematiken i barnens vardag, samt om de följde lÀroplanen för förskolans mÄl. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor. Undersökningen genomfördes med löpande observationer under tvÄ veckors tid. UtifrÄn frÄgestÀllningarna delades en mindre enkÀt ut till pedagogerna pÄ de bÄda förskolorna.De slutsatser som undersökningen kom fram till var att man pÄ de tvÄ Reggio Emilia - inspirerade förskolorna arbetade med matematiken i vardagen, men dock inte direkt aktivt och medvetet..

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet var att undersöka hur Àventyrspedagogik tillÀmpas i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Genom att jÀmföra dessa pedagogiker kan man fÄ syn pÄ likheter och skillnader som motiverar tillÀmpningens betydelse för barns lÀrandeprocesser. Undersökningen fick sitt praktiska utförande i en skogsmiljö pÄ en av förskolorna, dÀr tvÄ förskollÀrare hade teoretiska kunskaper inom Àventyrspedagogik och Reggio Emilia. Tio pedagoger och en förÀlder deltog som observatörer i Àventyret. Utöver dessa deltog tvÄ studenter frÄn förskollÀrarutbildningen, Stockholms universitet som ocksÄ Àr författarna till denna undersökning.

Inom omrÄdet barnets utveckling borde pedagogiken och kognitionsvetenskapen samarbeta. Pedagogikinriktningen Reggio Emilia pÄstÄr bygga sin verksamhet pÄ delar av bland annat Vygotskys teorier. I denna rapport utvÀrderas detta pÄstÄende utifrÄn frÄgan: Har förskollÀrarna inom Reggio Emilia-förskolan stöd hos Vygotskys teorier nÀr det gÀller deras roll i barnets vardagssprÄkliga utveckling. Reggio Emilia-inriktningens och Vygotskys Äsikter om sprÄk och lÀrarens roll analyseras och jÀmförs med ett hermeneutiskt angreppssÀtt. Analysen visar att det finns skillnader mellan Reggio Emilia-inriktningens syn pÄ förskollÀrarens roll nÀr det gÀller barnets vardagssprÄkliga utveckling och Vygotskys teorier inom omrÄdet.

Vi har undersökt hur man inom en Reggio Emilia förskola och en montessoriförskola arbetar utifrÄn aspekter som lÀrarrollen, barninflytande och den förberedda miljön. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur Àr miljön utformad utifrÄn aspekter som barnanpassning och inspiration för barnen pÄ en Reggio Emiliaförskola och en Montessoriförskola? PÄ vilket sÀtt har barnen inflytande enligt pedagogerna pÄ en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Montessoriförskola? Vad har pedagogerna pÄ en Montessoriförskola och pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola för lÀrarroll och hur ser de sjÀlva pÄ den? Vi har gjort observationer och intervjuer pÄ tvÄ förskolor. Vi har utgÄtt frÄn lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 och sedan sett hur man arbetar med de olika aspekterna i de bÄda förskolorna. Vi har kommit fram till att det finns mycket likheter i de olika arbetssÀtten, men ocksÄ en del skillnader.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur kombinationen av Reggio Emilia, utomhuspedagogik fungerar i relation till LÀroplanen för förskolan. Jag ville veta vilka möjligheter som finns med detta arbetssÀtt men Àven vilka svÄrigheter som finns. Jag har valt att anvÀnda mig av observation och intervju för att fÄ en helhetssyn pÄ deras verksamhet. Undersökningens observation har genomförts pÄ en avdelning pÄ en förskola i SkÄne med barn i fyra och fem Ärs Älder. Intervjun Àr med tvÄ pedagoger frÄn samma avdelning. Resultatet visar att kombinationen av Reggio Emilia och Utomhuspedagogik Àr förenlig med lÀroplanen för förskolan och att lÀroplanen synliggörs mer genom detta arbete..

SammandragSyftet med mitt arbete Àr att jÀmföra hur bokstavsinlÀrning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en Ärskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda pÄ om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det pÄverkar barnets fortsatta lÀs- och skrivinlÀrning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att sjÀlv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlÀrningstillfÀllena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag Àven ett mail med intervjufrÄgor till de tre lÀrarna/förskollÀrarna som de svarade pÄ och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar pÄ varför de jobbar som de gör, vilket synsÀtt som lÄg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lÀr sig bokstÀver bÀst. Mitt resultat visar att lÀrarna/förskollÀrarna jobbar pÄ olika sÀtt med bokstavsinlÀrning.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ utveckling och lÀrande hos barnet. Detta Àr av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor Àr influerade till olika grad och pÄ mÄnga olika sÀtt av filosofin. DÀrför Àr det av vikt att allmÀnhet och pedagoger kan ta del av en undersökning dÀr detta belyses. Studien, som baseras pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstÀmmig syn pÄ barnets utveckling och lÀrande. Deras svar stÀmmer ocksÄ vÀl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön Àr viktiga aspekter som har betydelse för barnets lÀrande, vilket överensstÀmmer med filosofin inom Reggio Emilia..

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De tvÄ andra pedagogerna Àr lÀrarna samt barnen sjÀlva. I Reggio Emilia har de en stark tro pÄ barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lÀra sig saker.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger som arbetar i Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattar sin pedagogroll. De frÄgestÀllningar som ingÄr i studien Àr: Hur beskriver nÄgra Reggio Emilia-inspirerade pedagoger sin roll i arbetet med barnen? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma i deras arbete för att förverkliga inspirationen frÄn Reggio Emilia-filosofin i sina arbeten? PÄ vilket sÀtt kopplar de lÀroplanen till denna filosofi? De teorier som behandlas i studien Àr Reggio Emilia-filosofin med betoning pÄ pedagogens roll och begreppet ?scaffoldning? eller stötta av Bruner. Pedagogens roll utifrÄn lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) presenteras i sammandraget. Undersökningen genomfördes vid fyra förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i fyra olika stadsdelar i en stor stad i SkÄne. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra Reggio Emilia inspirerade pedagoger.

The purpose of the study was to determine the attitudes of the teachers of Reggio Emilia inspired preschools concerning the science work with children between the ages of one and three, as well as their opinions on how the physical preschool environment and the choice of materials influence their scientific work. The study was conducted in three departments of two different kindergartens. Although both kindergartens called themselves Reggio Emilia inspired, their working methods and their environments differed largely. None of them were originally built as Reggio Emilia inspired preschools. One of the kindergartens strived to design their indoor environment the same way as the preschools of Reggio Emilia are constructed, there for they were setting up different stations where the children themselves have the opportunity to explore various scientific areas.

Denna studie handlar om hur man presenterar den fysiska miljön inomhus ur ett genusperspektiv pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex pedagoger pÄ tre förskolor i Karlskrona kommun som Àr Reggio Emilia-inspirerade, tÀnker och resonerar kring filosofin Reggio Emilia och genusperspektivet samt att genom kvalitativa observationer studera hur det presenteras i den fysiska miljön pÄ dessa förskolor. Studien utgÄr ifrÄn Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, teorier kring leksakers betydelse, filosofin Reggio Emilia och begreppet genus.Pedagogerna jag mött upplevs som medvetna om genusbegreppet men uttrycker att de inte tÀnker pÄ det eller arbetar med ett genusperspektiv i verksamheten. Inomhusmiljön pÄ förskolorna visar pÄ olika medvetna och omedvetna val. Jag upplevde miljöerna och drog dömande slutsatser, men det visade sig att pedagogerna hade sina förklaringar till varför saker och ting var dÀr det var..