Intresset för Àmnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar dÄ dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som mÄlades upp kring arbetet med portfolio var dÄ att pedagogerna nÀstan inte har nÄgon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men ocksÄ att dokumentation inte tas tillvara pÄ i ett senare skede för ett vidare lÀrande. Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien Àr gjord pÄ tre olika förskolor belÀgna i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. För att fÄ en insikt i Àmnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats Àr vÀl insatta i ÀmnesomrÄdet och har arbetat i förskola och med portfoliometoden under en lÀngre tid. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

InformationssÀkerhet innebÀr att skydda informationstillgÄngar avseende tillgÀnglighet, konfidentialitet, integritet och spÄrbarhet. För att hantera informationssÀkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssÀkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhÀllskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssÀkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlÀgga det nuvarande lÀget för informationssÀkerhet inom organisationer för att jÀmföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys Àr att den Àr generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och dÀrför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbÀttras mot kommunal verksamhet.

This MA thesis analyzes how the protagonists and the narrative structure relates to ?the Child? as a linguistic/cultural construction in Mare Kandre?s early authorship (1984-1991). A thematic of children portraits defines this period of Kandre?s writing, which consits of the following works: In a Different Country (1984), The Annunciation (1986), BĂŒbin?s Kid (1987), The Burning Tree (1988) and Aliide, Aliide (1991).Linguistic components, such as the word ?child?, the name ?Kid? and a reconstruction of the concept of childhood, holds an actuate position in these narratives when they first appear in direct relation to the protagonists. This suggests how generally accepted categories and concepts consciously are at work in Kandre?s writings.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans vÀrld sedan lÀroplanen reviderades 2010. DÀr betonas i lÀroplanen för förskolan, att förskollÀrarna har ansvaret för mÄl och riktlinjer i förskolans verksamhet. DÀrför anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer pÄ fyra förskolor varav tvÄ förskolor Àr Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua bÄde förskollÀrare och barnskötare för att se om vi kunde mÀrka nÄgon skillnad i svaren pÄ vÄra intervjuer.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbÀttringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristÄende förskola inriktade mot barn med sÀrskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie dÀr datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi anvÀnt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som anvÀnds i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristÄende och kommunal verksamhet. FrÀmst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in frÄn studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information frÄn ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som anvÀnds i förskolan.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrÄn granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrÄn en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt bitrÀde och nÀmndordförande frÄn samtliga kommuner. VÄr teori grundar sig frÀmst pÄ institutionalia och relevant teori inom omrÄdet kommunal revision. Utöver detta har vi anvÀnder vi oss av agentteorin och förvÀntansteori, som vÄra tvÄ analysteorier.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal vĂ„rd upplever att kommunikationen fungerar vid muntlig överrapportering av patienter mellan sjukhusvĂ„rd och vĂ„rd i kommunal verksamhet. Bakgrund: Socialstyrelsen har identifierat kommunikation och informationsöverföring som ett riskomrĂ„de inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd. Överrapportering syftar till att överföra information frĂ„n en vĂ„rdgivare till en annan. Ineffektiv överrapportering Ă€r en bidragande faktor till situationer som leder till vĂ„rdskador. Sjuksköterskan förvĂ€ntas ha insikt i hur det egna kommunikationsuttrycket pĂ„verkar andra och om andras olika sĂ€tt att kommunicera.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

LÀrares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur förskollÀrare pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Detta för att belysa om det har nÄgon betydelse vilken pedagogisk inriktning lÀraren arbetar inom eller uppfattningarna Àr desamma. Vad har lÀrarna pÄ de olika förskolorna för uppfattning nÀr det gÀller: A. Lekens egenvÀrde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lÀrande? Leken har blivit ett stort och intressant Àmne, bÄde inom forskningen och inom lÀraryrket. I lÀroplanen har leken fÄtt en stor plats, vilket innebÀr att lÀrarna fÄr mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt sprÄk.

TidsbegrÀnsade anstÀllningsformer inom vÄrden har ökat i dagens samhÀlle. Den typen av anstÀllning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anstÀllningsvillkor och skapar dÀrmed svÄra arbetssituationer för mÄnga. Arbetstagare som behöver hjÀlp och stöd i sÄdana svÄra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning frÀmst kring arbetsförhÄllanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegrÀnsad anstÀllning samt fackets roll som handledare för medlemmar, dÀremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bÀttre förutsÀttningar för den anstÀllde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bÀttre förutsÀttningar för tidsbegrÀnsade anstÀllda.

Agriturism Àr en relativt ny form av boende pÄ lantgÄrdar, som Àr vÀldigt populÀrt i Italien. Det finns gÄrdar som öppnar sina dörrar för gÀster med en rad olika aktiviteter. PÄ en gÄrd som bedriver agriturismo kan det finnas bÄda restaurang, boende, camping, zoo, ridning, matlagningsklasser, vinprovningar mm. Denna kvalitativa studie försöker skapa bÀttre förstÄelse för hur bonden/Àgaren av en gÄrd med agriturism bedriver sin verksamhet i regionen Emilia-Romagna (Italien). Fokus ligger pÄ hur verksamheten bedrivs utifrÄn förutsÀttningarna, hÄllbarhetsfrÄgor och marknadsföring.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar i en mindre kommun. Vidare Àr syftet med uppsatsen Àven att frambringa förbÀttringsförslag för den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vÄr undersökning. VÄr uppsats bygger pÄ intervjuer som vi genomfört med personer med insyn pÄ den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjufrÄgor för att fÄ djupare svar.

I denna uppsats undersöks hur ett hÄllbarhetsperspektiv skulle kunna appliceras vid förnyelsen av en stadspark med fokus pÄ parkens funktion. UtgÄngspunkten Àr hur arbetet för en hÄllbar utveckling skulle kunna bedrivas inom kommunal parkverksamhet och uppsatsen tar avstamp i de miljöförÀndringar vi stÄr inför samt olika ÄtgÀrder mot dessa. Arbetet med dessa ÄtgÀrder bedrivs pÄ flera olika nivÄer i samhÀllet, sÄsom global, nationell och kommunal. OmstÀllningsrörelsen, ett globalt nÀtverk som bestÄr av individer som pÄ lokal nivÄ vill verka för ett fossilfritt samhÀlle, tas upp som exempel pÄ hur frÄgan engagerar individer. Arbetet inleds med en litteraturstudie dÀr bland annat olika metoder för grönyteskötsel undersöks, sÄsom permakultur och stadsodling. Sedan avslutas det med en fallstudie med förslag pÄ hur en befintlig park i en mindre, svensk kommun skulle kunna göras om för att anpassas till ett hÄllbarhetsperspektiv. Förslaget Àr skissartat och gÄr inte in pÄ detaljer. Det som föreslÄs Àr till exempel en minskad andel kortgrÀstyta till fördel för Àngsytor, planteringar och odlingar för att pÄ sÄ sÀtt utöka parkens funktioner och möjligheter till upplevelser och aktiviteter samt skapa förutsÀttningar för ökad biodiversitet.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av prioriteringar för arbetsterapi inom kommunal hemsjukvÄrd.Metod: Data samlades in genom tre fokusgrupper dÀr legitimerade arbetsterapeuter fick diskutera prioriteringar utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Totalt ingick 11 deltagare frÄn tre kommuner i studien. Insamlad data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Deltagarnas erfarenheter av prioriteringar var mÄnga och presenteras utifrÄn tre olika kategorier; Prioritering Àr att göra rÀtt saker, Stöd eller hinder i prioriteringsarbetet och Brist pÄ tid och resurser pÄverkar prioriteringsarbetet. Det handlar bland annat om att en prioriteringslista kan hjÀlpa deltagaren att göra rÀtt saker, att det Àr viktigt med ett gott stöd frÄn chefen samt att deltagarna pÄ grund av resursbrist endast hinner hjÀlpa de patienter som Àr högst prioriterade.Slutsats: Det blir tydligt att bristen pÄ resurser Àr en stor orsak till de problem som uppstÄr gÀllande prioriteringar inom kommunal hemsjukvÄrd. Deltagarnas upplevelser, av att tiden inte rÀcker till och att arbetsbördan Àr större Àn tillgÀngliga resurser, Àr en bidragande orsak till den stress de kÀnner..