Arbetet omfattade en utredning av samtliga låssystem inom det utvalda praktikfallet Torpgärdsskolan. Arbetet gick även på att analysera systemen samt att utarbeta ett lösningsförslag som förbättrar säkerheten och hanteringen av de framtida låssystemen vid Torpgärdsskolan samt Bodens Kommun..

Kvalité i äldrevården är något det bland politiker talas väldigt mycket om, men som det ur ett vetenskapligt perspektiv relativt sett inte har skrivits mycket om. Sätten att organisera sin äldrevård runt om i landet skiljer sig vitt åt och säkerligen har detta effekter på kvaliteten. Ett sätt att organisera sin äldrevård är via kundvalssystem, där kunden får en vårdpeng som kunden väljer var och hos vem den vill bruka tjänsten inom Kommunen. En Kommun som kommit långt i sitt utvecklande av kundvalssystemet är Nacka Kommun. Med hjälp av enkätundersökningar, intervjuer och andra empiriska studier har vi försökt att utvärdera om kvaliteten inom äldrevården i Nacka Kommun har blivit bättre eller sämre sedan införandet.

Syftet med detta examensarbetet var att ta reda på och jämföra hur pedagoger i förskolan arbetar med jämställdhet och begreppet "hen", samt hur barnen bemöts och om det finns skillnader härledande till barnens kön. För att studera detta användes de kvalitativa metoderna, observationer och intervjuer. Här jämförs KarlskronaKommun och MarkarydKommun genom fyra observationer och 13 intervjuer med pedagoger och förskolechef. I studien framkom det att pedagogerna vet vad jämställdhet är och menar att de bemöter barnen lika oberoende av kön. Men omedvetet stimulerar pedagogerna de traditionella könsmönstren istället för att motverka dem.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad flyktingar som genomgått introduktion i Sollentuna Kommun kan uppleva som bidragande till att kunna få eller skaffa arbete. Undersökningen utgår från följande två frågeställningar:Vilka faktorer i introduktionsprogrammet kan flyktingar på introduktionsenheten i Sollentuna Kommun uppleva som bidragande till att kunna få/skaffa arbete? Vilka faktorer utanför introduktionsprogrammet kan flyktingar på introduktionsenheten i Sollentuna Kommun uppleva som bidragande till att kunna få/skaffa arbete?Studien är kvalitativ och bygger på fem stycken intervjuer med flyktingar som genomgått introduktion i Sollentuna Kommun. Undersökningen visar att sociala kontakter, kunskaper i det svenska språket samt individens egna förmågor och initiativtagande upplevs som viktiga faktorer för att kunna få eller skaffa arbete medan introduktionsinsatserna anses ha liten inverkan. Däremot nämner två av intervjupersonerna handläggarens engagemang som en bidragande faktor till att de fått arbete..

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en Kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

Vi står idag inför en stor förändring i samhället i och med det kommande generationsskifte som innebär stora pensionsavgångar bland 40-talisterna. Pensionsavgångarna och medelåldern kommer att öka i Luleå Kommun enligt en personalprognos som Luleå Kommun presenterat. Den generation som skall ersätta de avgående är färre i antal och därför är rekryteringsbehovet stort av kompetent personal inom Kommunens verksamheter. Luleå Kommun står därför såsom flera andra arbetsgivare i Sverige inför ett dilemma då en stor andel personer med chefsbefattningar, i huvudsak 40- och 50-talister, kommer att gå i pension inom de närmaste åren och de yngre generationerna inte lika angelägna att bli chefer idag som tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Luleå Kommun tänker förbereda sig och arbeta för att få personal till de olika chefsbefattningarna efter de stora pensionsavgångarna under de närmaste åren framöver ur ett jämställdhetsperspektiv samt vilken strategi de har i frågan.

Vi står idag inför en stor förändring i samhället i och med det kommande generationsskifte som innebär stora pensionsavgångar bland 40-talisterna. Pensionsavgångarna och medelåldern kommer att öka i Luleå Kommun enligt en personalprognos som Luleå Kommun presenterat. Den generation som skall ersätta de avgående är färre i antal och därför är rekryteringsbehovet stort av kompetent personal inom Kommunens verksamheter. Luleå Kommun står därför såsom flera andra arbetsgivare i Sverige inför ett dilemma då en stor andel personer med chefsbefattningar, i huvudsak 40- och 50-talister, kommer att gå i pension inom de närmaste åren och de yngre generationerna inte lika angelägna att bli chefer idag som tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Luleå Kommun tänker förbereda sig och arbeta för att få personal till de olika chefsbefattningarna efter de stora pensionsavgångarna under de närmaste åren framöver ur ett jämställdhetsperspektiv samt vilken strategi de har i frågan.

Under 1940 talet startade kampanjen bli inte en ?hopp-jerka?. Med kampanjen ville man få människor att stanna kvar på sina arbeten. Det fanns tidigare en norm om att man skulle arbeta på samma arbetsplats i 25 år och sedan få en guldklocka, den normen finns nu inte längre. Inom Sjöstadens Kommun arbetar 5762 tillsvidareanställda (2013) fördelade på 11 förvaltningar.

Problemområde: Svenskt Näringslivs sammanställningar av Sveriges Kommuners företagsklimat visar att Gävle Kommun har ogynnsamma förutsättningar för småföretagare att utveckla och öka sin tillväxt. I och med de små företagens betydelse för att skapa arbetstillfällen kan en grundläggande uppfattning antas att Gävle Kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förändra den situation som idag råder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frågor. Urvalet av respondenterna är genomfört ur ett bekvämlighetsurval och har bestått av småföretagare i Gävle Kommun ifrån flertalet olika branschområden såsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillväxthinder, två av intern karaktär och lika många därtill externa.

Färdplan Flen är ett utvecklingsprojekt som drivs av Flens Kommun och beräknas vara klart år2019. Den negativa utvecklingen inom Kommunen med ett allt mer sjunkande befolkningsantal som i sin tur genererar mindra skatteintäkter har gjort att Färdplan Flen inrättats. I projektet ligger ett antal delprojekt som bland annat handlar om ortsutveckling och där har Kommunen redan börjat arbeta med Malmköping som ett första steg. Ett annat delprojekt är Flen 2019 som handlar om att Flens Kommun 2012 ska vara klara med en vision som kommer att arbetas fram under 2011 och vara verkställd 2019.I dagsläget arbetas det också på att skapa mer delaktighet mot invånarna och de anställda inom Kommunen. Färdplan Flen är intresserad av Open Space och ska utföra workshops med detta tema för att få in invånarnas åsikter.

Syfte: Att belysa fritidshusturismens styrkor och svagheter i tre olika aspekter av hållbarhet: ekonomiskt, miljömässigt och socialt, samt att undersöka fritidshusens framtida betydelse för den hållbara turismen i Värmdö Kommun.Metod: För denna uppsats har vi använt en kombinationsstrategi. Denna utgörs av fyra intervjuer med personer som är centrala för syftet, en enkätundersökning bland lokalbefolkningen på Djurö i Värmdö Kommun samt sekundärdata bestående av bland annat statistik från SCB och planeringsdokument från Värmdö Kommun.Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsen utgår från teorier om hållbarhet, fritidshus påverkan på destinationer, toppkonsumtion samt fritidshusturismens framtid.Resultat: Fritidshusen utgör ett positivt komplement till den traditionella turismen som äger rum i Värmdö Kommun främst under sommaren. Detta eftersom fritidshusägarna i större utsträckning än de traditionella turisterna besöker Kommunen även under resten av året. Ur ett hållbarhetsperspektiv har fritidshus både positiv och negativ påverkan på lokalsamhället, där framförallt de positiva ekonomiska effekterna är framträdande. Den traditionella turismen i Kommunen bedöms öka till följd av ett flertal destinationsutvecklingsarbeten.

Den här uppsatsen diskuterar expertproblematik inom organisationer. Olika kunskapsnivåer hos de anställda kan leda till att vissa inte har någon insyn i arbetet och en dålig uppfattning om var ansvaret finns. Samtidigt kan de som besitter en specialkunskap få ett för stort inflytande och utöva makt över andra inom organisationen. Vi har i den här uppsatsen undersökt hur problematiken ser ut i Lunds Kommun genom att intervjua ett antal anställda. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett antal begrepp som vi framtagit med hjälp av tidigare forskning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som kan förbättra Luleå Kommuns anställdas arbetstillfredsställelse och därmed göra Luleå Kommun till en bättre arbetsgivare. Genom användandet av en kvantitativ metod och semi-strukturerade enkäter söktes svar på frågeställningarna: Upplever arbetstagarna arbetstillfredsställelse och om så vilka faktorer beror det på? Vad anser arbetstagarna att en attraktiv arbetsgivare ska kunna erbjuda? Arbetets teoretiska bakgrund innefattar olika teorier om vad som leder till arbetstillfredsställelse. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetstillfredsställelse, men att de önskade mer feedback från ledarna. Det framkom även att en av de viktigaste faktorerna i arbetet var trevliga kollegor och att lönen behövdes förbättras.

Skinnskattebergs Kommun är en av de Kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera holländska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen är en intervjustudie av de holländska familjer som flyttat till orten samt representanter från Kommunen som på olika sätt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte är att ta reda på varför Skinnskattebergs Kommun valde att satsa på att rekrytera holländare och hur det gått för de holländska familjer som flyttat till Kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs Kommun att kunna motverka det minskande invånarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrågorna. Att det blev holländare som Kommunen riktade sig till berodde på att de blev inbjudna av en annan Kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till holländare.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt Kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och Kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljöKommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.