Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall Kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

Brandmän har ett krävande arbete, fysiskt och psykiskt. God hälsa och arbetsförmåga är av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hälsa är valet av kost. På uppdrag av räddningstjänsten i ett Kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och våren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvärdera om interventionen haft några effekter i form av förändringar i de anställdas kostvanor.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga Kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle Kommun och Sandviken Kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle Kommun, Sandviken Kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då Kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Budgeten har i Sveriges Kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom områden som planering, Kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den Kommunala budgeten är också resursfördelning. I Kommuner får prioritering och fördelning av resurser ske med hjälp av budgetering. Budgetprocessens innehåll och tidsplan är av stor vikt för hur väl planerings- och budgetarbetet lyckas.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger vid två skolor i en mellanstor Kommun i Norge arbetar med att få alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrån dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först få en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att få en insyn i hur pedagogen ser på inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av särskilt stöd och övriga elever.

Den nationella trenden är idag att den ekonomiska aktiviteten koncentreras till några få geografiska områden. Dessa representeras i huvudsak av storstadsområdena. Andra regioner som under stora delar av 1900-talet har haft en tillväxt- och befolkningsmässigt positiv utveckling, har under den senare delen av 1900-talet vänt denna till en negativ utveckling. Ett sådant område är Norrbottens län. Uppsatsens syfte är dels att med teorierna som gemensamt bildar den Nya ekonomiska geografin, förklara de fördelar som återfinns för hushåll, konsumenter och företag vid en koncentration av ekonomisk aktivitet.

Förskolegårdar med inslag av träd, buskar och kullar som är väl integrerade i lekplatser utgör stödjande miljöer för ökad fysisk aktivitet, ökad koncentration samt solskyddad utevistelse. OPEC är ett verktyg utformat för att bedöma förskolegården och dess potential för att fungera som en stödjande miljö på detta sätt. Syftet med studien var att kartlägga aspekter av utemiljön som rörde möjligheten till fysisk aktivitet, koncentration och förekomst av solexponering på förskolegårdarna i en Kommun i södra Sverige samt att undersöka förskolepersonalens erfarenheter av den fysiska miljön på förskolegårdarna. Som fokus för studien valdes Eksjö Kommun p.g.a. dess tillgänglighet.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur deltagarna av Kristianstads Kommuns Ledarutvecklingsprogram upplevde utkomster av programmet under eller efter deltagandet och hur Kristianstads Kommun kan utveckla sitt Ledarutvecklingsprogram. Kvalitativ metod i form av litteraturanalys och semistrukturerade intervjuer som därefter meningskoncentrerats har använts. Ett utsnitt av litteratur som behandlar traditionell ledarutveckling och alternativ eller komplement till densamma har analyserats för att ge en bas för vidare analys av intervjumaterialet. Sex deltagare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och har återkopplats via mail för att säkerställa att varje deltagares utsaga dokumenterats korrekt.

Behovet av effektivisering och förbättring är ständigt aktuellt för organisationer och företag, inte minst inom den offentliga sektorn. John P Kotter (1996) har i över ett decennium studerat över hundra företag som genomgått förändringsarbete och utifrån dessa studier tagit fram en 8 stegs-modell för att hjälpa organisationer att genomföra lyckade förändringsarbeten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer upplever förändringsarbete utifrån Kotters ?framgångsrecept?. Ser chefer effekter av förändringsarbetet i sin verksamhet och finns det likheter mellan chefernas upplevelse av förändringsarbetet och Kotters ?framgångsrecept? för ett lyckat förändringsarbete?För att uppnå syftet har en kvalitativ ansats använts bestående av en fallstudie inom Strängnäs Kommun som genomför ett stort förändringsarbete kallat Brobygget.

Arbetets syfte är att studera hur vissa utvalda skolor i en viss Kommun i södra Sverige har arbetat med det så kallade Wärnerssonpengarna. Uppsatsen anknyter också till hur bidraget är formulerat från statens sida, samt vad den studerade Kommunens villkor är till dess skolor.Jag har genomfört intervjuer med en tjänsteman inom Kommunen, samt med sex rektorer från sex olika skolor. Jag vill här fokusera på hur de olika skolorna har arbetat med Wärnerssonpengarna. Analysarbetet visar att många skolor inte ändrat sin pedagogiska arbetssätt efter Wärnerssonpengarna. Skolpersonalen diskuterar inte detta bidrag mer än något annat bidrag.

Informationssäkerhet har idag en viktig roll inom organisationer. Det finns undersökningar som visar på att attacker ökar för varje år. För säkerhetskritiska organisationer som Kommuner är det därför viktigt att man har uppdaterad säkerhetsteknik, då man lätt kan falla efter i det snabbt utvecklande ämnet informationsteknik. Uppgiften som gavs av Nexus AB var att kartlägga och utvärdera en Kommuns informationssäkerhet. De ville få reda på hur det egentligen låg till med informationssäkerheten i en StockholmsKommun.

Den här uppsatsens syfte är att i Uppsala och Knivsta Kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hållbar utveckling och uppfattning om klimatfrågan. Den valda metoden för att besvara frågeställningen är en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrån en inläsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hållbar utveckling och klimatfrågan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn på naturen hänger till exempel ihop med en stark hållbar utveckling och möter klimatförändringarna med begränsning av växthusgaser som strategi.Synen på naturen i översiktsplanerna är något varierad och domineras av en antropocentrisk syn på naturen.

De två områden som ligger till grund för uppsatsen är ägorna kring gården Tolemåla i Kinda Kommun samt stadsdelen Johannelund i Linköpings Kommun.Utgångspunkten med uppsatsen var att med hjälp av kartmaterial, tillhörande karthandlingar och ortnamnslitteratur undersöka vilken utveckling ortnamnen har haft inom två begränsade geografiska områden. Syftet är dels att beskriva och försöka förklara de olika ortnamnens betydelse dels undersöka i vilken utsträckning ortnamn tillkommit eller försvunnit. Två olika typer av underökningsområden behandlas i uppsatsen. Det första området kan klassas som ett agrart område och det andra ett idag helt urbant område.Metoden jag använt mig av för att få svar på frågorna är främst att studera det historiska kartmaterialet och kyrkoarkivens material i form av husförhörs- och församlingsböcker. Dessutom har jag kompletterat detta genom fältstudier, där jag fotograferat ortnamn som idag finns i området och som kan kopplas till ortnamnen på kartorna.

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall Kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

Sammanfattning Syftet med denna kvantitativa studie var att beskriva vad som påverkar sömnen hos personer 60 år och äldre och undersöka om det fanns skillnader avseende sömn och sömnproblem mellan män och kvinnor samt skillnader i åldersgrupper.Baslinjedata från en individ och populationsbaserad longitudinell studie i Nordanstigs Kommun har använts för analysen. 730 personer 60 år och äldre, boende i Nordanstigs Kommun har intervjuats under åren 2001-2003. Frågorna om sömn och sömnproblem har analyserats i denna studie.Resultatet visade att av de 717 personerna som svarade på sömnfrågorna var det 244 personer (34%) som hade problem med sömnen. Det var övervägande kvinnor som angav sömnproblem.  Av de som angav sömnproblem var det 47,2 % som använde sömntablett och 35,3 % angav att de använde eller var beroende av läkemedel för att kunna sova. Vanligaste sömnproblemen var att vakna under natten( 79,5 %), svårighet att somna (62,7 %) och vakna tidigt (47,5 %).